Flickan som var jag av Hannah Beckerman

En gåta, en familj, en sorg!

Handling: Du ska veta att jag alltid älskat dig, fastän du aldrig var min att älska.

När Nells älskade pappa yttrar de kryptiska orden på sin dödsbädd, väcks tusen undringar. Men vem ska Nell fråga? Hennes mamma Annie är på väg in i demensens suddiga värld, där minnena kommer och går. De båda äldre systrarna har alltid haft en sval, närmast fientlig attityd till sladdbarnet Nell.

Gamla känslor av ensamhet och främlingskap väcks till liv, samtidigt som Nell börjar misstänka att något inte står rätt till i familjens förflutna.

Trettiofem år tidigare drabbades Annie av en rad trauman chock efter chock som hon tvingades begrava djupt i sitt hjärta. De val hon gjorde då gjorde hon av kärlek, men med vetskapen att ingen någonsin skulle kunna förstå eller förlåta vad hon gjorde.

Jag tycker om böcker med mysterier så därför lockades jag av den här direkt när jag såg den. När jag dessutom skulle åka iväg en längre bit med en del packning så passade det bra att ta med den här i min e-bokläsare (Storytels). 

Vi får lära känna Nell i nutidsdelen. Hon har alltid känt sig lite ensam i kontakten med sina systrar men så är hon också yngre än dem. När sen hennes pappa yttrar några kryptiska ord på sin dödsbädd så kan hon inte låta det vara. Men vem kan hon fråga och vad kan hennes dementa mamma svara på? Under några förvirrade dagar efter pappans begravning får hon lite olika ledtrådar. Men inget som gör det begripligt. 

Däremellan hoppar vi tillbaka i tid från något år innan Nell kom till världen och följer Nells föräldrar. Genom dessa tillbakahopp får vi en förståelse för vad som hände och hur familjedynamiken blev som den blev.

Under den dryga första halvan så läser jag på men känner mig inte så engagerad som jag skulle önska. Jag vet inte om det är boken eller jag eller båda. Men dels känns Nell så ensam i boken och relationen till i synnerhet den äldsta systern handlar mest om skäll. Och när vi följer Annie, hennes mamma i dåtid så handlar det mycket om hur dåligt hon mådde under en lång tid. Och jag har svårt att bli engagerad i dem när de båda mår dåligt och är förvirrade på olika sätt.

Först senare griper boken tag i mig ordentligt och då kan jag knappt släppa den istället. Jag vill ju bara veta hur det ska gå. 

Betyget blir ett 3+ i slutändan. Än så länge hänger boken kvar rätt bra och det beror tills stor del på slutet där det kom rätt abrupt så tankarna snurrar på vad som faktiskt hände sen.