Med fokus på vården av äldre och handikappade...
Handling: Luften vibrerar av hetta. En ovanlig sensommarstorm närmar sig Linköping och på ett vanskött äldreboende hittas den 79-årige Konrad Karlsson död, hängd i sladden till sin larmknapp.
Det mesta tyder på självmord, men när Malin Fors och hennes kolleger talar med personer i hans omgivning vittnar alla om en man som trots sina krämpor var full av livsvilja. Omtyckt av personalen och ett slags extramorfar för Malins dotter Tove, som sommarjobbar på boendet.
Misstankarna om att Konrad inte själv tog sitt liv förstärks vid obduktionen. En utredning inleds, men ingenting tycks gå ihop. Uppgifterna är motsägelsefulla, händelseförloppen förvirrade. Vem har något att vinna på en sjuk gammal mans död, ens i ett samhälle där kapitalet tycks stå över människovärdet?
Den senaste tiden hade Konrad skrivit flera ilskna insändare om bristerna på äldreboendet och girigheten hos ägaren Hans Morelia. Kanske har någon velat tysta honom, nu när koncernen är på väg att säljas till ett amerikanskt riskkapitalbolag. Eller är det ett barmhärtighetsmord? Är fler gamla människors liv i fara? Malin söker trevande efter ett mönster. Samtidigt känner sig Hans Morelia alltmer hotad. Någon verkar förfölja honom. Och trots att han försöker intala sig själv att allt bara är inbillning kan han inte värja sig. Insikten att hans miljoner inte kan skydda hans älskade nioåriga dotter föder en skräck större än någon han tidigare upplevt.
Jag tycker mycket om Mons Kallentofts språk och då i synnerhet när jag lyssnar på uppläsningen av Torsten Wahlund. Jag vet inte hur många av hans böcker om Malin Fors jag hann läsa innan jag lyssnade första gången men när jag en gång väl lyssnat så har jag inte velat gå tillbaka till pappersboken. Däremot finns det många andra författare som jag undviker att lyssna på.
Den här boken känns lite tunnare än de tidigare. Fokus ligger på äldrevården men även på vården av Malin Fors bror. Tove bor nu återigen hemma hos Malin och deras relation finns också i fokus. Men nu med en Tove som är en ung vuxen som avslutat gymnasiet och funderar på framtiden.
Som oftast fanns den döda mannen i bakgrunden men på ett lite mer avlägset sätt. Malins förmåga att lyssna på de döda eller utredningens röster var inte lika tydlig. Däremot tillförde den döda mannens tankar lite svar om hans handlingar under sitt liv som jag uppskattade.
Jag tyckte mycket om Vindsjälar men den kommer inte lämna några större spår efter sig.
Jag ska också läsa denna snart men jag har inte gillat de förra i serien, så jag ska väl inte ha alltför höga förväntningar på denna heller då..
SvaraRaderaCarro: Den är på många sätt lik de tidigare. Men inte lika brutal som de "värsta".
RaderaJag hoppas tomten kommer med denna till mej :-).
SvaraRaderaDet finns ju så många böcker man önskar sig :-). Det värsta är att det kommer in fler än vad jag hinner beta av. Men det är ju ett rätt trevligt lyxproblem.
Radera