Gröna fingrar sökes av Annika Estassy

Om att våga bryta sig loss!

Handling: Det är sommar i Måneby, Agnes favoritårstid. Men i år är inget sig likt. Sjukdomen har slagit klorna i Agnes så hon orkar inte sköta sin älskade koloniträdgård längre. Dessutom har hon i ett svagt ögonblick lovat sin granne att ta hand om hans kakadua medan han reser jorden runt. Vad ska hon göra?

Många mil söderut, utanför Stockholm bor Leyla med sin man Johan och deras sexårige son Hugo. Efter att Johan gått över gränsen i ett av sina raseriutbrott bestämmer sig Leyla för att fly bort någonstans med Hugo. Hon svarar på en annons för en kolonistuga som uthyres mot omvårdnad och skötsel och hamnar i Måneby. De efterföljande veckorna blir den återhämtning som Leyla längtat efter, trots att hon vet att hon inte kan hålla sig undan för evigt. Går hennes äktenskap att rädda? Vill hon ens det?

Även Agnes har livsavgörande beslut att fatta, men av ett helt annat slag. Gröna fingrar sökes är en berättelse om utsatthet men också om kvinnors vänskap levnadsvisdom och en trädgårds läkande kraft.

Även om boken handlar om två kvinnor så känns det som att det är Leylas historia som berättas här, när jag tänker tillbaka på boken. Ändå tycker jag väldigt mycket om Agnes och jag uppskattade delarna om henne.

Det här är en bok som jag sträckläser. Lyckligtvis kunde jag läsa den under annandag påsk och bara njuta av solen på verandan (nej, det var inte så jättevarmt men gick bra ändå att sitta ute).

Leyla har det svårt med sin man Johan som börjar gå över gränsen allt oftare och även dricker allt mer. Men som många andra kvinnor i samma situation har hon svårt att se att det inte är henne det beror på. Först när hon inser att Hugo tar skada av Johans sätt så förstår hon att hon måste ge sig iväg.

Hon kommer till en kolonistuga som verkligen behöver omvårdnad. Precis som hon och Hugo behöver få känna trygghet. Och sakta blir hon en del av gemenskapen där. Men Johan finns där i bakgrunden och hon måste ta ett beslut.

Jag tycker om stämningen i boken och den känns trovärdig. Trots att det är svårt för en själv som inte levat i en destruktiv relation på det sättet. Jag blir dessutom nästan sugen på att pyssla i trädgården. Men lusten lär stanna där :-). Så boken är inspirerande även för de som kanske inte är så mycket för odlingar. Och den får mig verkligen att längta efter sommaren.

Boken har såklart ett avslut. Ett som känns bra. Men det är också ett slut som kan leda till flera böcker. Där får vi se...

Betyg 4- av 5.