onsdag 13 februari 2019

Kastanjemannen av Søren Sveistrup

En otroligt spännande dansk deckare!

Handling: En kvinna hittas brutalt mördad på en lekplats i Köpenhamn. Vid kroppen finner man en liten figur gjord av två kastanjer och tändstickor. När figuren undersöks upptäcker man fingeravtryck från en ung flicka som spårlöst försvann för mer än ett år sedan. Samtidigt som polisen jagar en mördare letar de också efter spår som kan leda dem till den lilla flickan - tänk om hon fortfarande lever?

Uppläsare: Mattias Linderoth

Søren Sveistrup är en rutinerad skribent men har inte skrivit böcker tidigare utan fokuserat på manus. Han är känd för att ligga bakom serien Forbrydelsen (Brottet/The Killing) och flera andra kända danska serier. Kastanjemannen är den första boken han skriver och tanken är att det är den första i en serie vilket känns lovande.

Kastanjemannen är en oerhört spännande bok. Trots att jag har svårt för när det blir för obehagligt/krypande spänning etc så klarar jag det bra här. Morden är mycket otrevliga men det frossas inte i det.

Huvudpersonerna är poliserna Naia Thulin och Mark Hess. Båda har varit med om rejält jobbiga saker vilket gör att båda är rätt skadade - men bra på sitt yrke. Naia är dessutom ensamstående men verkar ha full vårdnad om sin dotter. Hess har ingen familj och har precis blivit förflyttad från Europol till gruppen. Inte helt frivilligt.

Jag tycker att det är väldigt tydligt att en man har skrivit boken. Många kvinnor beskrivs detaljerat och flera olika män tänker på vad de vill göra med kvinnorna (sätta på dem etc.). Nu är jag kvinna själv så jag vet inte hur ofta män tänker så. Och även om de gör det så har författaren valt att sätta ord för just dessa tankar bland alla tusentals tankar man tänker varje dag. Nu lyssnade jag på boken så jag har svårt att gå tillbaka och se hur männen faktiskt beskrevs utseendemässigt. Men även om de beskrev så var det inte i samma sexuella anda. Så det känns lite trist och onödigt. I boken som helhet var det mest det här jag störde mig på.

Det har såklart inslag av fler saker som är rätt tröttsamma i deckare (problematisk bakgrund hos huvudpersonerna, mördarens hemska uppväxt och att huvudpersonerna även hamnar i fara förr eller senare). Men trots att jag låter negativ om vissa saker så har boken en väldigt bra flyt och är mycket spännande. Det känns väldigt lovande framöver.

Betyget blir 4 av 5.

2 kommentarer:

  1. Så den är, typ, standard 1A, men bra och spännande ändå :) Är så nyfiken på denna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, bra summerat! Nu hoppas jag att inte kommande böcker måste ha samma delar i sig (även om det är svårt att komma undan med huvudpersonernas problematiska bakgrunder).

      Radera