Handling: Agnes ska för första gången sedan hon fick barn fira jul på egen hand, då hennes exmake plötsligt känt behov av att tillbringa tid med dottern han knappt träffat sedan skilsmässan fem år tidigare. Efter viss vånda bestämmer sig Agnes för att tacka ja till jul- och nyårsfirande på den anrika släktgården i Sörmland, dit alla i det gamla gymnasiegänget är inbjudna med sina respektive. Simon har just fått besked om att han inte längre är önskvärd på sitt arbete, och hans enda möjlighet till försörjning det kommande halvåret är att få till ett produktionsbeslut på dokumentärfilmen han länge velat göra. Hans flickvän är ytterst tveksam till att fira jul i Sörmland då det gamla kompisgänget inte brukar ha något bra inflytande på Simon. Julen blir inte som någon har tänkt sig. Gamla konflikter blossar upp och minnet av den tragiska olycka som drabbade dem alla för tjugo år sedan väcks till liv. Men de kommer också att upptäcka att de saknat den innerliga vänskap och gemenskap de en gång hade.
Eftersom jag gillar flera av Denise Rudbergs serier så var jag nyfiken på den här boken. Och böcker där ett gäng samlas på ett isolerat ställe kan ofta vara mysiga.
Vi får främst följa Agnes och Simon. Först tycker jag att de påminner rätt mycket om två karaktärer i en serie av Anders De La Motte, eller mest Simon som påminner om HP i Geim och det i kombination med prat om en viss app. Simon är precis som HP en kille som kanske inte alltid tar de bästa besluten och som lätt hamnar i knipor. Agnes är ledsen för att hennes dotter firar jul hos sin pappa och hans rika fru. Agnes kommer från rika förhållanden men vill ge sin dotter lite andra värderingar. Simon mår dåligt eftersom han har rätt stora pengaproblem och hans förhållande är rätt skakigt just nu. De har båda tackat ja till att fira jul och nyår ihop med deras gamla ungdomsgäng.
Det blir en hel del alkohol och lite annat. Det festas lite väl mycket och måendet är sådär hos rätt många av dem. Även Agnes kusins plötsliga död under ungdomstiden hänger över dem alla. Bokens handlingstext som är alldeles för omfattande säger i princip allt och det lilla som inte framgår berör mig inte. Mycket för att jag inte bryr mig särskilt mycket om karaktärerna.
Men trots det får boken betyget en svag trea av fem möjliga. Den fungerar som tidsfördriv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar