En av fyra av Jessika Devert

En riktigt tankeväckande bok!

Handling: På ett bibliotek i staden Blomdala jobbar fyra kvinnor med olika härkomst, familjeförhållanden och syn på livet. En bär på en livsfarlig hemlighet, men hur ska man veta det när hon inte vågar berätta om sina mörka hemförhållanden? Det kan vara vem som helst av de fyra.

Eva är närmare sextio år och nybliven chef för biblioteket. Hon verkar ha ett till synes lugnt och trevligt liv med maken, men ingen vet att hon en gång i tiden flydde Blomdala. För Malin är familjen det viktigaste och hennes liv är i det närmaste Instagram-perfekt. Men hennes man har ingen aning om att hon ibland fantiserar om en annan. Märta är den alternativa tjejen som äntligen träffat kärleken på Tinder. Men känner hon honom verkligen? Städerskan Sadiha drömmer om att ta plats och om andra arbetsuppgifter, men motarbetas av sin familj. Ska hon våga ta chansen till ett nytt liv?

När Eva börjar riva ner de hierarkiska murarna på biblioteket kommer de fyra kvinnorna allt närmare varandra. Men det sätter farliga bollar i rullning ...

Jag tyckte om Jessika Deverts böcker om dagboken som både skrevs och inte skrevs. Så när den här lite mer allvarliga boken dök upp så blev jag väldigt intresserad. Men eftersom det var ett tyngre ämne inblandat så föredrog jag att läsa den istället för att lyssna på ljudboken.

Vi får följa fyra väldigt olika kvinnor som jobbar på ett bibliotek i den fiktiva staden Blomdala. Dels Eva som nyligen flyttat tillbaka med sin man och som precis blivit chef där. På biblioteket jobbar redan Malin som är väldigt noga med hur hennes familj ser ut på Instagram. Märta är tjejen som mått rätt dåligt men nu hittat ett jobb där hon känner att hon trivs och gör nytta. Men hennes utseende med färgat hår och piercingar får vissa att reagera. Städerskan Sadiha har lyckats fly från sitt hemland med sina barn och försöker göra livet lite mer meningsfullt. Men det är inte lätt att bryta sig fri från gamla könsroller. 

Medan vi följer dessa fyra kvinnor och deras olika bekymmer så berättar även en av kvinnorna om sitt liv som misshandlad. Och under läsningen är det verkligen omöjligt att inte fundera över vem av kvinnorna som är utsatt. I början upplever jag kvinnorna som aningen stereotypa. Kanske för att de medvetet ska vara så olika. Men ju mer jag läser desto mer växer karaktärerna och blir sina egna personer. Plus att de själva börjar växa alla fyra efter att de umgås allt mer tack vare Evas styrning till en början. 

Det är en smart bok som verkligen visar hur lite man vet av det som sker hemma hos folk och där man får en bra påminnelse om att vara uppmärksam på sin omgivning och inte ta saker för givna. 

Betyg 4 av 5!

Malibu brinner av Taylor Jenkins Reid

En bok som får mig att känna mig både ung och gammal!

Handling: Fyra framgångsrika syskon ska hålla århundradets fest, men inom loppet av ett dygn kommer deras liv att ha förändrats för alltid.

Malibu, augusti 1983. Nina är fotomodell, Jay känd surfare och Hud framgångsrik fotograf, medan lillasyster Kit mest bara är kaxig och vacker. Kändissyskonen Rivas sommarfest är årets händelse och förväntningarna är skyhöga när Nina öppnar dörrarna till sitt hem.

Men Nina som just blivit övergiven av sin tennisstjärna till make ser inte fram emot festen. Jay däremot räknar minuterna tills att en viss kvinnlig gäst ska komma och Kit, som sitter på idel hemligheter har bjudit in någon som de andra inte hade väntat sig. 

Jag har tidigare läst både Daisy Jones & The Six som jag verkligen gillade och Evelyn Hugos sju äkta män som jag inte blev lika tagen av. Malibu brinner hamnar lite mitt emellan. 

Den här boken får mig som sagt att känna mig ung eftersom det känns som jag flyttar tillbaka till slutet av 80-talet eller början på 90-talet och då jag läste liknande böcker. Böcker med både rikedom och fattigdom, om att bli känd, festa osv. Och familjerelationer som får det tufft med alla utmaningar. Den får mig att känna mig gammal eftersom huvudpersonerna är hälften så gamla och festar med droger som det inte finns en morgondag. Och jag är så nöjd med att är jag där jag är istället.

Boken är lättläst och vi får följa rätt många personer. Därför blir det mer en historia om Malibu på åttiotalet och en familj än någon enskild person. Så det blir inte så att jag verkligen lär känna någon av dem. Det blev en trevlig förströelse men jag kommer inte minnas den särskilt länge. 

Betyget blir 4 av 5.  

Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti

Vacker och smärtsam mitt i det hemska!

Handling: En mamma och en dotter. Ett avstånd mellan dom lika långt som mellan Gällivare och Stockholm. En mamma som har något hon måste säga till sin dotter, något som inte kan vänta. En lika vemodigt finstämd som skimrande berättelse om en förälder och hennes barn och om hur de tunnaste trådarna kan vara de starkaste banden.

Den här boken har jag sett lite överallt senaste månaden/månaderna. Bland annat bokcirklades det om den i Facebook-gruppen Kollektivet. Jag försökte lyssna på boken då men kände att det passade bättre att läsa den för min del. Det har även varit många bilder på Instagram bland alla bokläsare som jag följer. 

Boken handlar om Agneta och hennes dotter Tilda. Avståndet är stort mellan dem. Både geografiskt och känslomässigt. De behöver verkligen varandra men de har det inte lätt med kommunikationen. Och nu har Agneta något viktigt att berätta för sin dotter. Något hon inte längre kan vänta med att säga. Så det blir en resa till Stockholm där dottern bor.

Boken är kort och har dessutom korta kapitel. Ändå finns det så många känslor som kommer bland orden som sägs men också orden som inte finns där. Så jag njuter av läsningen. Men parallellt med läsningen blir det även tankar på rätt många ämnen runt om som hur och när ska man berätta en svår sak? Hur lätt det är att hamna i olika roller som istället för att hjälpa stjälper den andra. Fast den ena vill så väl. Boken handlar också mycket om ensamhet ur olika perspektiv. 

Det är alltid läskigt att läsa en bok som hyllats mycket. Och gjorde jag rätt som läste den precis efter den stora stormen varit av inlägg om boken? Ja, det tycker jag. Jag kanske inte blev lika lyrisk som om jag varit helt oförberedd för vad som skulle komma. Men boken motsvarade mina förväntningar men innehöll däremot inte något som jag inte var beredd på.

Boken blir en stark 4 just för att den förmedlade så mycket med så få ord.

Städerskan av Nita Prose

En varm spänningsroman med en annorlunda kvinna!

Handling: Molly arbetar som städerska på det anrika Regency Hotell. Hon är exceptionell på sitt jobb, men har desto svårare i kontakten med andra människor. Mollys kära mormor har nyss gått bort, dessutom lyckades en så kallad pojkvän lura av Molly och mormor alla deras sparpengar. Så Molly mår inte speciellt bra, verkligen inte. När Molly ska städa i affärsmannen Charles Blacks svit hittar hon honom död i sängen...

Molly Gray är en rätt annorlunda kvinna och hon påminner dels om karaktären i Hur mår fröken Furukura (en japansk bok) eller kanske som Saga i tv-serien Bron.

Den här boken började jag först att lyssna på men kände att det passade bättre att läsa den. Jag led lite för mycket när ett antal människor började utnyttja Molly mot hennes bättre vetande. Och då är det av någon anledning jobbigare att lyssna för min del. Molly har det verkligen inte lätt eftersom hon blivit avlurad sina pengar och hennes mormor är borta. Och ännu värre blir det när hon hittar en död gäst på hotellet och när polisen börjar intressera sig rätt mycket för henne. Men när det är som tuffast så visar det sig att Molly kanske inte riktigt är så ensam som hon trodde. 

Det här är en bok som både fick mig att lida och att le. Och jag kände att det kunde vara rätt befriande med Mollys uppriktighet. Den här boken blev lite av en pusseldeckare också och där saker inte riktigt visade sig vara helt som jag trodde vilket enbart är positivt. Många har hyllat boken och ja, jag tyckte om den. Men kanske inte riktigt så mycket som många andra.

Betyg 3,5 av 5. 

Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout

Fin och lite speciell!

Handling: Mitt namn är Lucy Barton är en känslig och osentimental skildring av den komplicerade kärleken mellan mor och dotter. Den kritikerrosade romanen har legat etta på New York Times bästsäljarlista och har nominerats till The Man Booker Prize 2016.Lucy Barton återhämtar sig långsamt från vad som borde ha varit en enkel operation. När hennes mamma, som hon inte har talat med på många år, kommer på besök verkar det som om deras trevande samtal om människor från förr skulle kunna få dem att hitta tillbaka tillvarandra. Men strax under ytan finns all spänning och frustration som genomsyrat deras relation. Och som tagit sig uttryck i Lucys flykt från den trasiga familjen, hennes önskan att bli författare, äktenskapet och kärleken till de två döttrarna.

För ett tag sen läste jag författarens bok om Olive Kitteridge men egentligen är det den här som jag har sneglat på länge och undrat om den var något för mig. Så när sommaren kom så passade jag på att låna den här på biblioteket medan det var en extra lång lånetid.

Lucy Barton har haft en rätt tuff uppväxt men har nu sin egen familj och träffar inte sina föräldrar och syskon. När hennes döttrar är rätt små så insjuknar hon i någon diffus sjukdom och hennes mamma tar sig till hennes sjuksäng och sitter med henne där. Det finns så mycket outtalat mellan dem och samtalen för dem närmare varandra.

Som jag förstår det har den här boken blivit både hyllad och dissade och jag kan förstå båda grupperna. När jag läser boken njuter jag av stämningen och språket. Det är något i den som jag verkligen gillar. Men även om Lucy och hennes mamma pratar så blir det ändå väldigt mycket som förblir osagt. Och här är väl frågan om det behövdes sägas eller ej. Som läsare vill man det såklart. Men hade man varit i den situationen så är det inte alls säkert. Ibland kan en känsla vara tillräcklig. Det måste inte alltid vara ord för alla.

Vissa delar av boken fick mig att tänka på Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Det finns likheter men den känns inte alls lika spektakulär som Tara Westovers bok. Jag tänkte också på hennes andra bok Olive Kitteridge som har lite mer novellformatet men med Olive som röd tråd. Även denna bok kändes vid några stunder nästan som även denna hade ett novellformat. Mycket för att det fanns korta kapitel om lite olika människor som de pratade om. Alltså små historier i den stora berättelsen.

Sen som svensk blir det alltid lite udda när huvudpersonen får en kompis som kommer från Sverige. Men vare sig namnet (Molla) och hennes beteende känns som särskilt svenskt om man ska generalisera om oss. I synnerhet inte på den tiden då när de träffades. Det känns mer som en för mig kliché om en amerikansk person. 

Det finns någon sorgesamt och vackert över boken. Och jag tycker om den och njuter av själva läsningen. Men jag tror också att den var lite för kort och till viss del vag för att jag verkligen ska komma ihåg den väl när det gått ett tag.

Trots det får den betyget fyra.

De osynliga av Stef Penney

En bok jag velat läsa länge!

Handling: Rose Janko är försvunnen. Sju år har gått sedan hon försvann, och ingen säger ett ord.
När Rose och den tuffe Ivo Janko gifte sig, blev hon medlem i en kringresande romsk familj. Många frågade sig: om de två inte var ett alltför omaka par? Ryktet sprids om att Rose födde en son med en ärftlig sjukdom innan hon försvann. Men hennes far Leon har sina tvivel. Han hyr en privatdetektiv, Ray Lovell, för att ta reda på sanningen om Roses öde.
Ray Lovell är en obemärkt privatdetektiv som själv har romsk bakgrund. Han tar sig an fallet, men efter sju långa år verkar alla spår ha kallnat. Rays efterforskningar hindras av dem som borde vara mest ivriga att hjälpa honom familjen Janko. Deras sammanhållning är tät, och det sista de vill är att utomstående ska rota i deras privatliv. Men varför vill de inte hitta Rose?

Den här boken såg jag för många år sen och ville läsa den. Men i min bokhylla bland de olästa stod författarens tidigare bok (I vargars följe) och jag kände att jag ville läsa den först vilket blev gjort förra sommaren. Inte för att de alls hör ihop, det kändes bara rätt att göra så.

I den här boken får vi följa privatdetektiven Ray som får i uppdrag av en man att ta reda på vad som hänt hans dotter som varit försvunnen i sju år. Orsaken till att Ray får uppdraget är att de alla är av romskt ursprung, mer eller mindre.

I vartannat kapitel får vi även följa tonåringen JJ som är en del av sällskapet där kvinnans make Ivo och deras barn ingår. De är alla släkt på olika sätt. Och genom honom kommer vi närmare familjen.

Någon som Stef Penney är bra på är att förmedla stämning och miljö. När jag tänker på både den här och I vargars följe så målas direkt en viss miljö upp - kanske ännu mer i boken I vargars följe och även för stämningen i respektive bok. Jag målar upp själva lägret av husvagnar och även hur en resa till Frankrike görs. Och hur JJ hanterar skolan och utmaningarna han har med sin familj.

Det som drar ner boken lite för mig är att jag inte blir särskilt imponerad av Ray under första halvan av boken. Han har fastnat i gamla hjulspår och har svårt att ta sig samman och gå vidare. Läsningen går generellt segt där. Men plötsligt tar boken fart för mig och jag mer eller mindre sträckläser andra halvan. Och jag är ju verkligen nyfiken på att få veta vad som hände med Rose.

Mitt slutbetyg blir 3.5.

Herravälde av Elin Olofsson

En hyllad bok!

Handling: Det är försommar 1921 när Alice måste kliva in som direktör i sin makes ställe. Efter hans slaganfall upptäcker hon att allt är ett luftslott. Ingen går att lita på - allra minst hon själv. Rollen hon fostrats till spricker sönder och lusten till Halvard, den man hon gav upp, vill bara inte dö. Så kommer Thomasine, som efter ett möte med mästermålaren Anders Zorn bestämt sig för att bli konstnär. Kan hennes tvivelaktiga förflutna vara Alice till hjälp? Samtidigt säljer pigan Brita uppgifter om sin arbetsgivare till tidningsmannen Gustaf. Deras relation påverkar till slut riksdagsvalet.

Det är året då kvinnor för första gången får rösta men männen fortfarande har makten över allt. Herravälde handlar om tre kvinnors kamp för frihet.

Jag tror att jag tyvärr läste den här boken på sämsta tillfälle. Den är rätt ny och rätt hyllad än så länge. Gissningsvis för att den främsta målgruppen läst boken först (eller prioriterat den tidigt). Så förväntningarna var rätt höga. Dessutom har läsningen varit rätt uppsplittrad på grund av livet generellt. Jag gillar historiska romaner allt mer men har svårt när det bara är misär och elände (med det menar jag inte att den här boken bara är så). Men trots allt så gillade jag boken men kanske inte älskade den som många andra.

Här får vi följa tre kvinnor. Alla tre är i väldigt utsatta lägen och jag tror att det är det som gör boken tung för mig i den upphackade läsningen. En stor del handlar om hur oerhört svårt det kunde vara att vara kvinna på den tiden. Och jag förstår verkligen poängen med det. Jag lider verkligen med Alice som hamnat i en väldigt svår situation. Hennes okunskap och situation gör det så svårt att ens veta vad som är rätt. Och mer eller mindre omöjlig att få till för att se till att få behålla sitt hem och status och betala alla arbetare. Thomasine som är en så begåvad konstnär är vilse och ensam men har ändå en handlingskraft mitt i allt. Pigan Brita är verkligen inte lätt att tycka om. Men ju mer man lär sig om henne desto mer förstår man ändå henne. På vissa sätt är hon den som växer mest under boken för mig. Jag tycker också att kvinnorna är bra beskrivna och det är inte svårt att förstå dem.

När jag ser tillbaka på boken känner jag mer för den än när jag var mitt inne i den. Delvis kanske för att jag tyckte att slutet bands ihop på att bra sätt. Dessutom blir jag arg på hur kvinnorna haft det. Även om det fortfarande finns orättvisor i Sverige så har ändå alla kvinnor en chans att få ett bra liv.

Jag förstår att boken får ett högt betyg av många men för egen del blir det en 4-.

Syskonen av Tessa Hadley

En fin roman om fyra syskon och relationerna dem emellan!

Handling: Fyra syskon semestrar i sin barndoms sommarstuga. Roland kommer med sin nya fru som systrarna inte tycker om. Alice har med sig en gammal kärleks tonårsson som smider planer att förföra Rolands dotter. Fran kommer utan sin man som prioriterat turné med bandet. Och äldsta systern Harriet får sin självbild sönderslagen när passionen slår till. Nuet och det förflutna glider in i och påverkar varandra tills allt är förändrat.

Tessa Hadley är en ny författare för mig och jag blev nyfiken på den när den då och då dök upp i mitt Instagram- och bloggflöde med positiva kommentarer.

Det här är en rätt långsam berättelse om fyra vuxna syskon som återses i morföräldrarnas gamla hus som de nu äger. De behöver dessutom ta ett beslut på om de ska behålla huset eller sälja det. Dit kommer förutom de fyra syskonen Harriet, Roland, Alice och Fran även Alices expojkväns son, Rolands nya fru och hans tonårsdotter samt Frans två barn Ivy och Arthur som är lite yngre. Och de gör självklart att det även händer en del.

Det känns som boken har lite olika lager. Dels stämningen mellan syskonen och hur det nu ska bli när broderns nya kvinna kommer dit som de inte alls känner. Syskonen i sig är dessutom väldigt olika även om de känner varandra väl.

När jag tänker tillbaka på boken så känner jag också hur den speglar en klassisk sommar med både sol och regn. Jag ser barnens upptäcktsfärder och där de hittar saker som de inte vill berätta om för de vuxna. Just den biten tycker jag är väldigt bra beskriven.

Mitt i tycker jag boken stannar av lite men det kan också bero på att mitt läsande blev trögare med en arbetsvecka och höstmörker. Då sker plötsligt ett tillbakahopp i boken och vi får träffa syskonens mammas som åker hem med de tre äldsta (det fjärde barnet har ännu inte blivit till) till sina föräldrar. De som äger huset som syskonen i nutid befinner sig i. Det är en kris i äktenskapet och läsaren får en liten känsla för hur deras uppväxt ser ut. Alice, som är den tredje i skalan är bara 1½ år så det handlar mer om Harriet och Roland.

Väl tillbaka i nutidshistorien händer det betydligt mer och boken får en form av upplösning.

Det är en fin berättelse och jag tycker att Tessa Hadley beskriver människor, händelser och miljöer på ett väldigt vackert sätt. Något i hennes språk fångar mig.

Betyget blir 4 av 5.

En sommar i Brighton av Lucy Diamond

En mysig feelgood-roman!

Handling: I ett elegant hus nära Brightons strand bor tre hyres- gäster som har mer gemensamt med varandra än vad de vet om... 

Rosa har börjat om sitt liv och arbetar numera med det hon älskar mest av allt: mat. Med en stroppig tonåring får henne snart att tvivla på sina livsval. Georgie har följt med sin pojkvän till Brighton, och är fast besluten att lyckas som journalist. Staden välkomnar till en början Georgia med öppna armar, men det dröjer inte lång tid innan hon hamnar i trubbel. Charlotte kämpar med att komma över en stor sorg, och vill helst av allt bara gömma sig i sin lägenhet. Men Margot, den tjusiga damen som bor på husets högsta våning, har andra planer för Charlotte. 

Samtidigt som dessa tre kvinnor lär känna varandra påbörjas ett helt nytt kapitel i deras liv...


Tre kvinnor med tre olika öden strålar samman i ett hyreshus i Brighton. Den handlar om matlagning, kreativitet, att överleva en sorg, att hitta sig själv för att inte tala om vänskap. Många berörande element med andra ord.

Det som gör att den utmärker sig lite mot andra är att den dels har Brightons härliga miljö. Men också att det är tre personer som den handlar om. Jag har personligen svårt för feelgood-böcker där det går mer ut på att huvudpersonen gör ogenomtänkta saker och hamnar i trubbel. Och så är det för en av huvudpersonerna. Hade boken handlat bara om henne hade jag inte valt att läsa boken. De andra två passar mig mycket bättre där det handlar om att komma över någon förlust eller svek. Men helheten blir väldigt bra det också. Men det som ger mycket variation med tre huvudpersoner gör också att det går rätt fort för varje person. Man kommer dem inte riktigt nära.

Det här gör också att jag gjort klart Sommarbingon för 2018 i rutan En bok om något Brightonlikt.

Boken får betyget 4- av 5.

Binas historia av Maja Lunde

Tre historier med bin som en röd tråd...

Handling: I 1800-talets England kämpar familjefadern William med sin status som framträdande biolog men blir hela tiden omsprungen av andra forskare. Ska hans revolutionerande bikupa äntligen säkra försörjningen och äran?

I USA har Georges familj varit biodlare i generationer men år 2007 börjar det hända något som slår ut bisamhällen över hela landet. Bidöden är ett faktum och ingen förstår varför. Kan sonen, som har helt andra framtidsplaner, bli gårdens räddning?

Det är år 2098 och kinesiska Tao lever i en värld där bina helt dött ut, med svältdöd och världskrig som följd. För att överleva tvingas befolkningen handpollinera fruktträd. Tao bär på drömmen att hennes egen son ska bli en av de utvalda som får gå i skolan, men ambitionerna leder till en oförklarlig tragedi. I sitt desperata sökande efter svar hittar Tao en bok om biodling från 1800-talet Nu förstår hon vad som har hänt och vad som måste göras.


Boken består av tre väldigt olika historier som utspelar sig på helt olika ställen i både tid och plats. William ligger i sängen djupt deprimerad i ett dåtida England. George är en äldre man i ett nutida USA som förväntar sig att enda sonen tar över hans biodlarverksamhet när han blir för gammal medan sonen vill studera och bli akademiker. Tao jobbar som pollinerare i ett framtida Kina och önskar ett bättre liv för sin son. Så börjar Binas historia.

Parallellt får vi följa de tre huvudpersonerna och se hur historierna framskrider. Mitt i allt detta finns bina som en röd tråd. Boken känns både viktig och skrämmande och det är heller inte den första skönlitterära bok som jag läser där bin har en viktig roll. Jag hoppas att det blir allt tydligare för människan att vi måste engagera oss.

Det här är en bok som visar både mörker och ljus. Och jag måste erkänna att jag förundras över människans strävan efter att i de flesta fall vilja leva vidare, hur livet än ser ut (här tänker jag främst på historien om Tao). Jag läste någonstans att hjärnan på något sätt förmedlar att det finns hopp, bara vi kämpar på. Och det är väldigt tydligt i den sista berättelsen och i synnerhet hur den beskrivs i början. Men historierna har inte bara mörker i sig. Och jag måste säga att de tre berättelserna knyts ihop på ett oerhört snyggt sätt på slutet.

Historierna rör ett aktuellt ämne som verkligen kan ge oss problem om vi inte blir väldigt medvetna snart och hjälps åt världen över. Det gör boken kommer att bita sig kvar.

Maja Lunde planerar att skriva totalt fyra romaner om klimathotet. Binas historia är den första och därefter kommer boken Blå som fokuserar på vårt vatten.

Betyg 4 av 5.

Något du vet att jag inte vet av Birgitta Bergin

En spännande fortsättning på boken Som ett brev på posten!

Handling: Ett år har gått sedan den stora förlovningsfesten. Elsa och Thore, 82 år, är nu lyckligt gifta och det är dags att återvända hem från Kanarieöarna. De bjuder ut sina familjer till en helg i skärgården, och när alla släktingar dyker upp vibrerar luften av anspänning.

Under året som gått sedan Elsa och Thore skickade ut sina hårda men rättvisa brev, har flera av släktingarna rannsakat sig själva. Men allt är inte frid och fröjd nya hemligheter har staplats på varandra, saker har iakttagits och värderingar har ställts på sin spets. Allting kulminerar i en absurd helg på skärgårdsön. 


Efter att ha läst Som ett brev på posten ville jag så fort som möjligt läsa fortsättningen för att se hur det skulle gå för de olika karaktärerna.

Något du inte vet att jag vet är en lättsam och mysig bok att läsa. Eftersom man redan känner personerna så går det väldigt fort att komma in i boken. Dessutom var jag väldigt spänd på att se hur de skulle agera på breven de fick. Den här delen får mig såklart att tänka på Åsa Hallbergs böcker i serien om Sonja. Men med skillnaden att allt inte är lika lustfyllt som där. Vilket också är rätt befriande.

Karaktärerna är fortfarande rätt stereotypa (som är vanligt i den här typen av böcker och därför helt ok) men jag uppskattar att det händer en hel del med vissa av dem. Det jag kan sakna är att jag hade velat få mer av hur relationerna löste sig. Men det är lite av ett lyxproblem. Epilogen såg till att lösa lite frågetecken.

Boken är definitivt en trevlig läsupplevelse och det känns tråkigt att det är slut nu. Lyckligtvis vet jag att det finns fler böcker av Birgitta Bergin att läsa.

Betyg 3+ av 5.

Vända hem av Yaa Gyasi

En lång släkthistoria med slaveriet i fokus!

Handling: Ghana, i slutet av 1700-talet. Två systrar växer upp ovetandes om varandras existens - en blir bortgift med den engelske guvernören, en förs bort för att säljas som slav i Amerika. Det är startpunkten för Yaa Gyasis vindlande släktkrönika Vända hem.

I generation efter generation präglas varje ny familjemedlem av slavhandelns dolda allianser - från kolonialismens tillblivelse, via bomullsplantager i amerikanska Södern, det blodiga inbördeskriget och jazzålderns Harlem, ända fram till våra dagar. Går det någonsin att göra sig fri från slaveriets bojor? Finns det en plats för försoning; en plats dit det går att vända hem?


Genom den här boken får jag en rejäl historiegenomgång. Vissa delar som rör slaveriet Amerika är bekant men fortfarande lika hemskt. Men här får jag en inblick som breddar det hela betydligt mer.

Nackdelen med den här boken är att vi får följa så otroligt många olika personer. Det är en kapitel per person och per generation och då i två rakt nedstigande släktled som utgår från de två halvsystrarna som boken börjar med. Och det är svårt att veta när i tiden det är. Lite ledtrådar får man genom de krig som sker. Men antalet personer gör också att den inte blir så tung eftersom vi bara får följa varje person ett kort tag.

Nu kan jag såklart inte veta hur mycket i boken som verkligen stämmer med hur det var i Ghana i slutet av 1700-talet. Men jag utgår från att det finns en viss bakgrundsforskning gjord. Så det som boken ger mig är slaveriets vidd och dess fasor. Och sedd ur ett så mycket bredare perspektiv.

Den här boken får mig verkligen att tänka på hur vidriga vi människor kan vara mot varandra när det är tillåtet och samhället inte är uppstyrt (och med det menar jag inte att allt är perfekt här och nu heller). Och boken får mig att söka dels på trälar och även Sveriges inblandning i slavhandeln. Jag älskar böcker som får mig att söka efter fakta runt historien. Eller som får mig att fundera - som vad som skapar en sådan grymhet hos människan.

Jag började läsa boken när jag jobbade och det gick trögt då eftersom det är så mycket som ska fixas med innan semestern. Men när jag väl fick vara ledig gick det snabbt att läsa klart den.

Betyg 4 av 5.

Midnattsljus av Charlotte Cederlund

Det tredje och sista boken i Idijärvi-trilogin!

Handling: Áili betalade ett högt pris när hon skyddade Urseiten från Borri noaidi. Nu plågas hon av inre demoner och i ett försök att fly undan dem lämnar hon Idijärvi sameby för gymnasieskolan i Kiruna. Men allt är inte som det ska i den lappländska staden. Skrämmande saker händer, saker som verkar centrera sig runt Áili vare sig hon vill det eller inte.

Sakta återvänder ljuset till Sápmi, men med ljuset kommer också ett löfte om en sista strid. Är det en strid Áili kan vinna utan att bli någon hon inte vill vara?


Som alltid med serier så är det inte helt lätt att minnas detaljerna från tidigare böcker. Och då började jag rätt sent med att börja läsa första boken. Mycket på grund av alla hyllningar av serien eftersom jag inte först trodde att genren skulle passa mig. Men när jag väl börjat så kunde jag inte sluta läsa/lyssna. Så bok två tog jag väldigt snabbt efter den första eftersom jag ville veta hur det skulle gå. Men sen har det blivit ett litet hopp på drygt två månader. Och det räckte för att minnet inte helt skulle fungera.

Men det går ändå rätt fort att komma in i boken. Till en början verkar det som att Áili får det lite lugnare när hon bor precis vid skolan i Kiruna och kommer bort från Sápmi - åtminstone under vardagarna. Men självklart så börjar det hända saker även där.

Det är mindre magi i boken men det fungerar ändå bra. För även om den inte är så jättesynlig så finns den där i bakgrunden. Och hon har även sina bekanta runt sig. Vissa mer än andra.

Boken är precis som de tidigare böckerna väldigt bra. Men jag känner mer sorg när den här är slut än nöjdhet för jag vill inte att Áili och den här världen ska försvinna. Och det är ett bra betyg!

Betyg 4 av 5.

Damkören i Chilbury av Jennifer Ryan

En småmysig bok som utspelar sig under Andra världskriget.

Handling: När männen i den lilla engelska byn Chilbury försvinner ut i andra världskriget lägger prästen ner kyrkokören. Men byns kvinnor vägrar att acceptera det, de måste få samlas, sjunga och stötta varandra i sorg och glädje. Så med hjälp av den livfulla musikprofessorn Primrose Trent som plötsligt dyker upp bildar de en damkör. Genom kören ingjuter de mod i bygden när kriget sliter sönder deras tillvaro.

Mrs Tilling är änka, sjuksköterska och självutnämnd ledare i Chilbury. Edwina Paltry är barnmorska och änka som blir indragen i en smutsig utpressningshistoria. Kitty Winthrop är en älskvärd trettonårig lillasyster till byns skönhet Venetia, som nyligen fallit för en mystisk konstnär vid namn Alastair Slater. Deras röster vävs samman till en gripande och ofta rolig berättelse, med kriget som tragisk fond. Kvinnorna och flickorna är väldigt olika, men de förenas i kören i en tid då konventioner sätts ur spel och de äntligen kan börja ta för sig av livet.


Året är 1940 och många män har dragit ut i kriget. Det leder till att prästen lägger ner kyrkokören eftersom som den av tradition ska bestå av både män och kvinnor. Men en nyinflyttad Prim accepterar inte det utan ser till att en damkör kommer igång. Det leder till en oväntad gemenskap som visar sig behövas under dessa svåra tider.

Den här boken är uppbyggd som en brev- och dagboksroman. Vissa i byn skriver brev till någon utanför byn och några skriver dagbok. Det blir lite konstigt eftersom jag tror extremt få skriver så detaljerat som det är här. Så rent tekniskt känns det lite konstigt med så välskrivna texter. Men om man bortser från att det är dagboksanteckningar och brev och istället de olika personernas röster så går det bra.

Vi får följa rätt många människor. Vissa direkt via deras texter medan vissa istället blir rätt omskrivna. Boken är inte bara småmysig utan egentligen innehåller den en hel del allvarliga händelser. Det är ju trots allt krig. Samtidigt finns det kärlek och gemenskap som håller ihop dem.

Jag är lite kluven till den här boken. När jag tänker tillbaka på den så känner jag att jag tycker mycket om den. I synnerhet så här i efterhand när några verkligen växte av sina erfarenheter. Men när jag läste den var jag inte jätteengagerad. Jag var inte tillräckligt nyfiken för att verkligen verkligen vilja läsa när det fanns möjlighet.

Så totalbetyget blir 3+ eller 3,5 om man så vill. Jag är glad att jag läst den och ångrar inte tiden den fick, men jag tror inte den kommer lämna några större spår efter sig.

Vem är Evan Smoak? av Gregg Hurwitz

En riktig actionbok med en sann hjälte!

Handling: Evan Smoak lever under falsk identitet. Hans penthousevåning är ett ointagligt, högteknologiskt fort. Han har lägenheter, bilar och vapengömmor strategiskt utplacerade över hela Los Angeles. Men Smoak är inte en paranoid galning. Detta är hans vardag. Vid tolv års ålder valdes Smoak ut av en topphemlig organisation inom det amerikanska försvarsdepartementet och tillbringade resten av sin uppväxt med hårdträning i organisationens regi. 

Målet var att skapa extremt kompetenta operatörer som kunde agera helt självständigt utan något stöd från statens sida. När Evan väljer att bryta med organisationen använder han alla sina färdigheter för att till synes försvinna spårlöst, och i hemlighet utvecklar han ett personligt projekt: att hjälpa de allra mest desperata.

Men nu är någon honom på spåren. Någon som känner till organisationen, och som ser Evan som en riskfaktor. Någon som vet att han en gång var känd enbart under kodnamnet Orphan X.

Om man gillar tv-serien A person of interest lär man gilla den här boken. Det finns en hel del likheter. Den här har hetat Individ X först men har av någon konstig anledning bytt namn till Vem är Evan Smoak? På engelska heter den Orphan X.

Evan Smoaks bakgrund är speciell och genom tillbakablickar får man veta vad som ledde till att han blev den han blev och hur han blev det. Jag köper historien och tycker att den inte är helt osannolik. Ok, kanske inte sannolik men inte helt osannolik.

Jag kan inte säga att jag får veta jättemycket om Evan Smoak, men det jag ser gillar jag. Han kan inte låta någon komma honom nära men det är inte helt enkelt alla gånger att hålla sig ifrån människor som trots allt finns i närheten.

Jag gillar IT-delarna som är viktiga för att dels ha kontroll men också skaffa sig information. Sen kanske det är aningen väl mycket detaljer om vapen och slagsmål men det är inget problem så länge jag väljer att läsa boken. Med en ljudbok blir dessa stunder evighetslånga.

Egentligen tycker jag det är rätt jobbigt att någon vill åt honom när jag knappt lärt känna honom. Det blir en rätt stor del av boken. Men det handlar mer om att jag blir allt mesigare när det gäller faror. Som tur är vet jag ju att det finns en fortsättning på den här boken. Men det är också lätt att glömma när jag lever mig in i boken.

Jag vill verkligen fortsätta veta vad som händer med honom även om jag först kommer att ta en paus.

Betyg 4 av 5.

Karriär i ondska av Robert Galbraith

Tredje boken om privatdetektiven Cormoran Strike och hans assistent Robin Ellacott.

Handling: Ett paket med en kvinnas avhuggna ben levereras till Robin Ellacott. Hennes chef, privatdetektiven Cormoran Strike, inser att det finns fyra personer från hans förflutna som kan vara involverade - alla fullt kapabla till obeskrivlig brutalitet.
Cormoran Strike blir alltmer övertygad om att polisen i sin utredning fokuserar på fel person, och tar tillsammans med sin assistent Robin saken i egna händer. Jakten leder dem till de tre andra misstänkta männens mörka och skrämmande världar, men medan alltfler fasansfulla handlingar begås, håller tiden på att rinna ut.

Uppläsare: Niklas Falk

Jag lyssnade på den här boken till det var ungefär en fjärdedel kvar. Sen stod jag inte ut längre och lånade boken på biblioteket. Mitt problem var att boken var på 534 sidor och den kändes för lång och omständlig som ljudbok. Trots att det hände massor så kändes det som att det ändå tog för lång tid just på grund av uppläsningslängden. Men det gick mycket bättre när jag bytte till den vanliga boken och takten kunde ökas. Eller så var det för spännande för långa stunder vilket blev jobbigt i sig när det skulle läsas upp.

En annan reflektion är att det var en hel del dialog mellan män och kvinnor och det är inte alltid som det blir jättebra när det motsatta könet läser på ett sätt som inte är helt neutralt. Det känns nästan lite komediaktigt då utan att vara roligt. Mest var det när lite udda karaktärer intervjuades. Men problemen som jag upplevde i förra boken med ojämna ljudnivåer var borta i den här vilket var positivt.

Som alltid gillar jag verkligen Cormoran Strike och Robin Ellacott. I den här boken blir allt lite mer personligt eftersom någon är efter Cormoran och även Robin. Och att det troligtvis är någon från Cormorans tidigare liv. Han vet inte vem och har flera som han vet är mer galna än många andra. Bland annat från sin tid som militärpolis. Robins bröllop närmar sig och det går inte heller problemfritt mitt i allt detta.

Den här boken känns lite mörkare och ruggigare än de tidigare eftersom det ligger en hotbild över dem på flera sätt. Jag brukar inte gilla när olika brott är kopplade till någon polis som exempel. Men här störde jag mig inte lika mycket eftersom det här handlar om en privatdeckare som blir omskriven i pressen lite då och då. Däremot hoppas jag att det var ett engångstillfälle. Trist nog så finns det inga flera böcker i serien, inte ens på engelska. De som finns är utgivna 2013, 2014 samt 2015. Så jag hoppas att hon snart kan få ut en till. Men det har kanske varit fullt upp med Harry Potter och allt annat.

För min sommarbingo så hamnar den här som Valfri.

Betyg 4 av 5.

Den japanske älskaren av Isabel Allende

Så många livsöden...

Handling: "Vi har många gånger sagt att det är vårt öde att älska varandra, att vi har älskat varandra i våra tidigare liv och att vi fortsätter älska varandra i våra kommande liv. I så fall är vi ständigt tillsammans, för alltid. Det är fantastiskt att leva. Vi är fortfarande sjutton år, min älskade Alma." Ichi

Sju år gamla möts Ichimei Fukuda och Alma Mendel för första gången och blir ögonblickligen förälskade i varandra. Han är son till trädgårdsmästaren på egendomen Sea Cliff och hon har skickats dit av sina föräldrar för att undkomma Förintelsen. Men deras vägar skiljs genast åt då Ichimei spärras in i ett interneringsläger med sin familj i öknen i Utah under andra världskriget.

Vid tjugo års ålder möts de igen och barndomens slumrande förälskelse väcks till liv, trots att Alma och Ichimei vet att deras kärlek är omöjlig och att deras hemliga förhållande aldrig får avslöjas. Alma och Ichimei hänger sig åt passionen i hopp om att den ska ta slut, men ju mer de försöker släcka åtrån, desto starkare växer den sig. Deras kärlekssaga ska aldrig fullbordas men den kommer att vara i mer än sju decennier.

I sommarbingogruppen på Facebook som jag är med i såg jag ett tips om den här boken och jag tyckte att den verkade intressant. Mitt bibliotek hade boken inne så jag passade på att låna den.

Förr, när jag var ung läste jag oftare böcker som ofta handlade om släkthistorier. I alla fall känns det så. Jag vet inte om det inte är lika vanligt längre eller om jag normalt sett väljer bort dem.

Det är Alma Mendel som är den röda tråden i den här boken. Men det är inte Alma som jag känner mest för utan det är alla som hon har kring sig. Boken börjar i nutid med Irina Bazili som börjar jobba på ett äldreboende med lite av varje. Där lär hon känna Alma och hon börjar jobba extra hos henne. Genom tillbakablickar får vi följa ett antal livsöden som visar på hur fruktansvärt människor behandlar varandra gång på gång och som visar på världens historia. På ett sätt blir det nästan för mycket i en och samma bok. Men det finns även en hel del kärlekshistorier av olika slag. Och trots alla hemskheter så är det inte en mörk bok.

Ju längre jag läser desto mer vill jag läsa vidare. Kanske beror det på att min semester precis startat och jag faktiskt kan unna mig att göra det. Det gör i alla fall att jag verkligen tyckte om den här boken. Den är på tre hundra sidor men rymmer så mycket utan att bli ytlig. Vissa saker forceras nästan fram men samtidigt är det inte dessa saker som hör till själva huvudberättelsen.

Den blir det åttonde krysset i min sommarbingo och i rutan: "En som berör".

Mitt hjärta går på av Christoffer Holst

En riktigt fin bok - och en hel del bakning!

Handling: Den 22-åriga konditorn Chavve är antagligen den ensammaste romantikern på hela Södermalm. Efter tre år i storstaden har han fortfarande inte lärt känna någon och varje kväll slutar i ensamhet med stora bakverk framför filmen Titanic. På andra sidan vattnet bor Pontus kvar i pojkrummet hos sin brokiga familj. Skådisdrömmarna har bleknat, tillsammans med allt det där andra som skulle bli framtiden, och har ersatts med hypokondri och tvångstankar. 

När en dejtingapp kopplar samman killarna blir de snabbt en del av varandras liv, och Chavve verkar äntligen ha hittat det han sökt efter så länge. Men Pontus liv kraschar, och allt som blev så bra är plötsligt borta. Fast Chavve tänker inte ge upp så lätt. Och han har en plan. 


Av någon konstig anledning har jag inte trott att den här var något för mig. Men när jag såg att Monika (Bokföring enligt Monika) verkligen gillade den så kände jag att jag ville läsa den. Dessutom hade mitt bibliotek ett fräscht exemplar inne av den.

Chavve och Pontus är två fina killar som båda mår dåligt på väldigt olika sätt. Jag känner direkt med och för dem båda. Chavve är så otroligt ensam och Pontus har sin färgstarka familj runt sig som stöttar men där tiden bara går utan att han riktigt får ordning på livet.

Sen möts de via en dejtingapp och jag tycker verkligen att Christoffer Holst gör ett jättebra jobb här när han beskriver deras dialog och möten. Det känns så äkta.

Runt om finns det ett antal bakningsscener och möten över mat och dryck. Miljön för övrigt är väldigt Stockholmsk och den är också väldigt välbeskriven.

Även om boken är väldigt mysig finns ett vemod i den som gör att den hänger kvar i mig.

Den här blev det femte krysset i Sommarbingon 2017 i rutan "En med mat som ingrediens".

Sorgsna hjärtans trädgård av Abbi Waxman

En fin och mysig bok om att komma över en stor sorg.

Handling: Ena stunden grälade Lili med sin make Dan, i nästa sekund såg hon honom dö i en horribel bilolycka precis utanför deras hus. Tre år senare har Lili lyckats komma på fötter igen, med hjälp av sin stöttande syster Rachel och tack vare sina två små döttrar. 

Men trots att allt utifrån ser normalt ut, sitter Lili fortfarande fast i ett träsk av självmedlidande - hon saknar Dan och är trött på allas tjat om att hon måste gå vidare.

När Lilis arbetsgivare ger henne uppdraget att illustrera en flora, men inser att hon inte kan något om växtriket överhuvudtaget, anmäler de henne till en trädgårdskurs. Lili går motvilligt till kursen, där en brokig skara figurer samlats under ledning av den tystlåtne men stilige Edward. Och kanske kan solvarm jord, ny vänskap och spirande förälskelse väcka Lili till liv och få henne att blomma igen?

Det här är en mysig bok med både humor och allvar. Lili sörjer fortfarande sin man och kämpar för att få vardagen att gå ihop med sina två döttrar. Som stöd finns även hennes syster. Till vardags jobbar hon som illustratör.

Jag har insett att jag inte är någon som uppskattar trädgårdsskötsel. Visst kan det var ok korta stunder men jag är inte beredd på att lägga ner den tid och pengar som odlingar normalt kräver. Men den här boken beskriver verkligen odlingens konst på ett oerhört lockade sätt. Dessutom blir gruppen som går trädgårdskursen väldigt goda vänner - vilket är klassiskt i sådana här böcker. Så det är nästan så att jag blir lite småsugen på att fixa rabatter. Men med bevattningsförbudet som råder i mitt område är det bäst att låta bli vilket kanske är lika bra.

Den här handlar också mycket om familjen och släkten. Lilis syster Rachel stöttar henne och deras mamma finns i bakgrunden. En mamma som kanske inte varit den bästa. Runt henne finns även hennes döda makes släkt.

Vissa delar av den här tyckte jag verkligen om medan vissa blev så klassiskt förutsägbara. Vilket i och för sig kan vara väldigt skönt ibland. Men ibland blir det lite väl tillrättalagt och jag blir inte så berörd som jag hade hoppats bli.

Betyg 3,5 av 5.

Den ger även ett kryss i rutan Om en familj eller släkt i sommarbingon 2017.

Om jag försvann av Meg Rosoff

En ungdomsbok med allvar...

Handling: Den första Mila var en hund. Den andra Mila, som är 12 år, vet inte riktigt varför hon blivit döpt efter en hund. Men hon vet många andra saker. Hon ser ledtrådar och spår, och har en nästan övernaturlig slutledningsförmåga. Tillsammans
med sin pappa reser hon till USA, för att hjälpa till att leta efter pappans bästa vän, som är spårlöst försvunnen. Och Mila lägger märke till saker. För nog är det något märkligt med en man som försvinner utan att ta med sig sin hund.

Det här är den första bok jag läser av Meg Rosoff men jag har förstått att hon är populär. Bland annat för att hon blev ALMA-pristagare 2016.

Milas mamma ska iväg till Holland på jobb och hon ska följa med sin pappa för att besöka hans gamla vän. Men precis innan besöket försvinner vännen men Mila och hennes pappa åker ändå. Mila är en tjej som kan se lite mer än andra människor gör. Hon har en förmåga att känna och läsa av folk. Till och med ganska mycket ibland. Kvar i London finns hennes bästa vän som har det tufft.

Det här känns som en bok där tolvåriga Mila lär sig om hur komplicerat vuxenlivet kan vara. Allt är inte svart eller vitt. Och små beslut kan leda till ödesdigra händelser.

Mila är en väldigt sympatisk tjej och det är inte svårt att gilla henne. Men jag tror att jag uppskattar boken mer som vuxen än vad jag hade gjort som barn/tonåring. Men helt säker kan jag inte vara. För egentligen handlar det väldigt mycket om de vuxna runt Mila och hur det visserligen påverkar barnen. Det finns även ett visst mörker i boken, en osäkerhet och det gör att boken nog kommer hänga kvar lite längre hos mig än vad många andra ungdomsböcker gör.

Den här blir också det tredje krysset i Sommarbingon 2017 i krysset "En som handlar om resor".