Gubbe och katt - En kärlekshistoria av Nils Uddenberg

Årets sista bok!

Handling: Det här är berättelsen om hur Nils Uddenberg blev med katt fastän han aldrig i livet hade tänkt sig att ha något husdjur. En vintermorgon satt det en, som det skulle visa sig, herrelös katt utanför sovrumsfönstret och tittade på honom med stora runda gula ögon. Sakta men säkert nästlade den sig in i hans liv.

Med mycket humor och självdistans berättar Nils Uddenberg om hur tillvaron förändrades sedan Kissen flyttat in i huset i Lund. De känslor hon väcker överraskar honom. Han blir förälskad i denna gråbrunspräckliga lilla dam, som snart också sover i hans säng om natten.

Med sin bakgrund som psykiater kan Nils Uddenberg inte låta bli att fördjupa sig i Kissens själsliv. Har den humor? Är det ens rimligt att tillskriva den mänskliga känslor? Och den kanske knepigaste frågan av alla: Är vår lilla kisse överhuvudtaget intresserad av den gemenskap med henne som vi lägger ner så mycket möda på att bygga upp? 

Jag önskar mig alltid ett gäng böcker när jag fyller år eller till jul av sambon. Och oftast får jag just några av dem. Men då och då slinker det med någon bok utvald av sambon. Kanske mest för att titeln roar honom?

Vi har inga husdjur men däremot får vi besök av våra grannars katter som bor på varsin sida. Sambon i synnerhet tycker om katter så vi har inget emot det så länge de inte utför sina behov allt för synligt hos oss. Så jag som verkligen inte hade koll på katter innan har lärt mig lite under åren om dem. Därför gav det nog lite mer att läsa den här boken än tiden innan vårt husliv här. 

Nils Uddenberg hade inga tankar på att skaffa ett husdjur men i det här fallet så valde katten honom och hans fru. Eller snarare deras förråd. Och sakta men säkert blev de med katt. När jag läser om boken ser jag både de mysiga stunderna med katt (mysstunder med spinnandet och leken) men också de som är mindre trevliga som när det tas in levande smådjur som det ska lekas med. Eller döda. Eller oron när katten plötsligt inte kommer hem som den oftast gör. 

Boken består av något som känns som dagboksanteckningar om hur de blev med katt och sen en blandning av både fakta och spekulationer om katten som djur. 

Rent krasst tror jag man uppskattar boken mer om man har en katt själv. Men det blir ändå betyget 3 för min del på den här.

Det låsta rummet av Elly Griffiths

Den fjortonde delen i serien om Ruth Galloway!

Handling: Coronapandemin har stängt ner Storbritannien och Ruth och dottern Kate isolerar sig i stugan i Norfolk. Deras enda sällskap är den vänliga grannen Zoe - till dess Nelson bryter mot karantänsreglerna. Han ber om hjälp med utredningen av en rad misstänkta självmord med kopplingar till en arkeologisk fyndplats. Snart inser han att Ruths granne Zoe är misstänkt lik en kvinna som stod åtalad för mord några år tidigare. Men den kvinnan hette Dawn. Vem är hon och utgör hon någon fara för Ruth?

Uppläsare: Angela Kovács

I den här boken kastas man verkligen tillbaka till pandemins början. Men där blir betydligt mer restriktivt kring hur man får visas ute än hur vi hade det i Sverige. Så det ger en speciell känsla att lyssna på osäkerheten där i början. Hur viktiga nyheterna var och rädslan för att något skulle hända med folk omkring oss.

I den här boken drivs inte handlingen så mycket av brottet utan mer av Corona och allt som händer däromkring. Samtidigt så finns det misstänkta självmord som de undersöker och där Ruth för en gångs skull inte är direkt delaktig. 

Jag njuter av att lyssna på boken och den här handlar väldigt mycket om både Ruth, människorna runt henne och ett brott. Men det blir allvarligare när personer dör av Covid och där en i Ruths närhet blir svårt sjuk och utgången är oviss. 

Det här blev en bok som jag mer eller mindre sträcklyssnade på när jag kunde. Så den hör till en av dem som verkligen engagerade mig.

Betyg 4+.

Nyårsfesten av Lucy Foley

Ett begränsat antal människor - en hittas död!

Handling: Alla är inbjudna. Alla är misstänkta. Det är slutet av december och det nya året ska snart ringas in. I en lyxig jaktstuga i de skotska högländerna samlas nio vänner som känt varandra sedan universitetstiden. De ska dricka champagne, äta god mat och njuta av varandras sällskap. Det ska bli det bästa nyåret någonsin. Men just som ett snöoväder rasar in över Skottland hittas en i sällskapet mördad. Och samtidigt ryktas det att en seriemördare går lös i vildmarken. Har han slagit till igen? Eller finns den skyldiga inom stugans trygga väggar?

Jag tycker om pusseldeckare och ibland kan den här typen av pusseldeckare bli extra bra just på grund av stämningen.

Vi får följa ett gäng gamla kompisar som fortfarande firar nyår ihop. De har gjort lite olika saker och den här gången har en av dem arrangerat ett firande i de skotska högländerna på ett isolerat ställe. På plats finns även lite personal och även två andra lite oväntade gäster. 

Några av vännerna och några i personalen blir jag-personer så vi följer händelserna genom deras ögon. Och jag funderar över vem eller vilka jag själv kommer att identifiera mig med. Det visar sig inte bli så lätt. 

Boken är skriven på ett sånt sätt att vi vet väldigt tidigt att någon hittas död. Men det framgår inte alls vem eller ens vilket kön personen har. Det enda vi vet är vilka åtminstone två av de levande är tack vare berättarrösterna. Det gör ju såklart att jag funderar en hel del under läsningen. 

Mitt problem med boken blir att jag inte tycker om någon där. Kanske skulle jag göra det om jag bara lärde känna flera av dem bättre. Men av det jag ser känner jag mer avsmak över supandet och ja, lite annat intag. Jag känner mig gammal och trött när jag läser om det och skulle helst bara vilja sjunka ner i en soffa där med en bok.

Jag gillar ändå upplägget med att ha den där instängda känslan i boken. Även att vi inte vet vem av dem som kommer att dö och vem som kommer att mörda. Och varför. Och är det ens någon av de som vi vet är där?

Trots det rätt smarta upplägget får boken bara betyget 3. Mycket för att jag faktiskt inte bryr mig särskilt mycket angående vem som dör och hur.

De första tolv av Denise Rudberg

Den tolfte delen i serien om Marianne Jidhoff!

Handling: Sextonåriga Joel Hammarström är elev på en prestigefylld högstadieskola på Östermalm, men han är skoltrött och vantrivs. Hemma beter sig föräldrarna distanserat och det är tydligt att Joels prestationer i livet är en besvikelse för hans pappa.

Bara några gator bort bor Ia Bergdahl, den mest lovande studenten på Handelshögskolan. Framför sig har hon en imponerande karriär, och hon är noggrann och metodisk i sin väg upp till toppen.

Mallen för framgång är snäv och snart framträder en mörk historia om konsekvenserna av överklassens pressande elitism. När två grova brott begås på Östermalm inom loppet av ett dygn chockeras omgivningen. Känsliga omständigheter gör att de båda fallen hamnar hos förundersökningsledaren Marianne Jidhoff, som tillsammans med kollegorna på särskilda utredningsenheten försöker hitta förövarna i en kamp mot klockan.

Uppläsare: Gunilla Leining

Det största problemet med den här är att den tog slut alldeles för snabbt. Jag vill ha mer av Marianne Jidhoff och gänget runt henne! 

Jag har ännu inte vant mig helt vid att ha Gunilla Leining som uppläsare även om jag gillar henne också. Jag hann bara bli så van vid Anna Maria Käll och hennes röst blev verkligen Marianne Jidhoff för mig. Även om det var Jan Waldekranz som läste de första böckerna. 

Vi får lära känna Joel och Ia och de närmaste personerna runt dem. Det finns ingen uppenbar koppling mellan dem vilket gör mig nyfiken. Varför lär vi känna just dem? Men det dröjer inte länge innan det åtminstone blir en indirekt koppling genom några brott som sker.

Marianne och hennes kollegor undersöker dem och åker runt och intervjuar folk. Men det känns nästan som att brottet delvis löser sig själv. I alla fall det ena av dem. Här hade jag velat ha en lite längre bok med lite mer arbete kring att lösa fallen. Jag tycker ju så mycket om karaktärerna och det känns inte som jag hinner vara tillräckligt länge med dem. 

Oavsett så längtar jag redan efter en fortsättning.

Betyg 4 av 5.

Vivek Ojis död av Akwaeke Emezi

Om att vara någon annan än det som syns utanpå!

Handling: Ngwa, Nigeria.
En eftermiddag hittas Vivek Ojis döda kropp utanför hans hem, insvept i ett färgglatt tygstycke. Med tiden förstår de förkrossade föräldrarna att deras son, som de kände som introvert och skör, var en helt annan människa bakom lyckta dörrar. Genom hans vänners berättelser framträder en frisinnad person full av liv, och bit för bit avtäcks hemligheterna om hans liv och död.

Den här boken blev jag nyfiken på redan när den kom. Och när Kaffeochkulturs världsutmaning besöker Nigeria under december så kändes den perfekt. 

Vi får först lära känna Viveks föräldrar och hans farbror med fru. De får båda barn nära varandra och Vivek och hans kusin Osita växer periodvis nästan upp som syskon. 

Boken utspelar sig i Nigeria och jag tycker att Akwaeke Emezi förmedlar så mycket olika saker i boken. Dels hur olika familjer lever sina liv i Ngwa, miljön, maten, hur de umgås och både stöttar och skvallrar. Och hur ungdomarna försöker både leva och överleva. Men själva huvuddelen i boken är ändå hur det är att växa upp och inte passa in i mallen som de runt om förväntas att man ska inta. Och vad det kan göra med en persons mentala mående. 

Den är fint skriven och vissa meningar får mig att njuta lite mer av texten.

"Vi höll till där när vi ville slippa ifrån de vuxna, vi låg med kropparna utslängda över mattrosa lakan, åt kokta jordnötter och kastade skalen på varandra."

"Jag har alltid trott att döden skulle vara det tyngsta av allt, men det var det inte, det var det verkligen inte. Livet var som att bli släpad runt, runt i betong, blöt betong som höll på att stelna och som torkade för varje varv som min motvilliga kropp drogs runt."

Det här är en bok som får en att tänka på fördomar och hur mycket det påverkar många människors liv. Och jag har förstått att författaren själv inte vill benämnas som ett specifikt kön. 

Kombinationen av miljön, framställningen av personerna och alla tankar boken väcker gör att den får betyget 4 av 5.

Skuggläge av Kristina Ohlsson

Tredje delen i Strindbergsserien!

Handling: Sommaren står i blom, havet glittrar och August har dragit i gång en stor bakningstävling på Hovenäset. Men så rullar plötsligt dimman in, och samtidigt skakas idyllen av att en man hittas hängd i ett hopptorn vid badplatsen. Dödsfallet väcker snabbt misstankar hos kriminalinspektören Maria Martinsson och hennes kollegor inom polisen. Vem är mannen och vad har fört honom till Hovenäset?

Utredningen leder dem bakåt i tiden till den förfärliga sommaren 1989 då Lydia Broman hittades mördad och styckad i sitt hem på Hovenäset.

Dömdes verkligen rätt gärningsman den gången? Och hur långt är de som vill att det förflutnas hemligheter ska få vara i fred beredda att gå? 

Uppläsare: Ludvig Josephson

Den här serien hör till en av mina favoritserier med sin mysiga miljö och personer jag gärna återkommer till. Dessutom är vädret väldigt annorlunda mot vädret här just nu med snö och blåst till skillnad från bokens sommarvärme och båtåkande. Runt August och Maria finns några av de vanliga karaktärerna som August gamla kompis men nu också Birger som gärna dyker upp lite hur som haver. Han känns som en klassisk karaktär som hör hemma på en liten ort.

Serien har också bytt uppläsare från Martin Wallström till Ludvig Josephson. Det känns lite konstigt den första stunden men jag vänjer mig snabbt med den nya uppläsaren och tänker inte alls på det efter ett tag. 

I den här boken hittas en man död och det blir snabbt tydligt att han blev mördad. Maria och hennes kollega Ray-Ray får en rejäl utmaning tillsammans med sina andra kollegor. Samtidigt jobbar August vidare med sin second-handbutik och precis som tidigare så befinner han sig ibland på rätt ställe och ibland på fel ställe vid en viss tidpunkt. 

Parallellt med August och Maria så får vi följa lite andra personer som har kopplingar till det som händer på Hovernäset. Men hur de är kopplade till fallet är inte så tydligt till en början. Och ska vi äntligen få svar på vad som hände när Lydia Broman mördades? 

Tyvärr kom boken nyligen ut vilket innebär att jag kommer få vänta rätt länge på nästa del. 

Betyget blir 4 av 5.

Levande och döda av Han Kang

En bok om en mörk Sydkoreansk historia!

Handling: Boken börjar med ett stort antal mänskliga kroppar uppradade längs väggen i en gympasal. Det stinker i värmen, uppsvällda tår sticker ut under lakanen »som tjocka stumpar ingefära«. Det är 1980, platsen är Kwangju i Sydkorea. Hundratals studenter som protesterat mot regimen har just mördats av militären i en massaker. I massan av dödade unga människor vandrar en pojke, Dong-ho, omkring. Han letar efter sin vän. När han hittar honom, kommer han då att vara levande eller död? Och vad händer med själen hos den kropp som slutar leva?

I en serie länkade episoder som rör sig från 1980 fram till vår tid, gör berättaren nedslag i ett samhälle präglat av censur och skräckfylld tystnad. Samtidigt finns hela tiden en mäktig drivkraft att minnas, berätta och ge mänskligheten tillbaka till dem som berövats den.

 Det känns som att jag lärt mig väldigt mycket om Sydkoreas historia genom att läsa den här. Samtidigt har jag bara berört en bråkdel. 

Boken bygger på en verklig händelse som visar på hur grym människan kan vara. Och hur ett antal dagar kan förstöra livet för så många. Både för levande och döda. Vi får följa lite olika personer som var med under massakern i Kwangju. Några av dem dör. Några överlever. Ibland är vi med under massakern. Ibland hoppar vi fram till bokens nutid (boken kom ut 2014). Vissa historier berör mig lite mer.

Det är tungt att läsa boken på grund av grymheterna som det berättas om. Och det blir så tydligt hur de som blev kvar påverkas av sina förluster eller av tortyren de utsattes för. Men den ger också mersmak till att jag ska lära mig mer om landet och vad som hänt sen. Och jag skäms lite för att jag kan så lite. Men glad att jag ändå lärt mig en del.

Boken är på många sätt vackert skriven i all sin smärta. Så det gör läsningen lite bitterljuv. 

Betyget blir 4 av 5.

Åren : två bröder berättar av Kjell & Mårten Westö

Om två bröders uppväxt. liv och författarskap!

Handling: I "Åren" berättar bröderna Mårten och Kjell Westö om sina liv: om uppväxt och tonår, vuxenblivande och åldrande, och om författaryrket som de båda valde. En del minnen överlappar varandra, men lika ofta bjuder bröderna på kompletterande berättelser från en värld i ständig förvandling. Åren är fylld av perspektivrika och personliga skildringar av hur det var att växa upp i Finland under rekordåren, i ett land och en familj där det förflutna ständigt har gjort sig påmint.

Uppläsare: Kjell & Mårten Westö

Det är något speciellt när författare med behagliga röster läser upp sina egna böcker. Och i synnerhet när det är en biografi (eller memoarer snarare). 

Det skiljer sex år mellan bröderna och det är tillräckligt många år för att deras upplevelser ska skilja sig åt rätt mycket. I synnerhet under barndomsåren och när Kjell har lämnat hemmet medan Mårten är ensam kvar. Genom att berätta om sina liv i vartannat kapitel får vi en riktigt uppväxtroman i Finland. Även om jag är yngre än Mårten så är jag inte så pass många år yngre att jag inte kan relatera till tidsåldern vilket gör boken lite cool. Det pratas en hel del om deras musiksmak genom uppväxtåret och det mesta där är bekant för mig. 

Annars handlar det bland annat om att leva som finlandssvensk i Finland under uppväxten, om skrivandet och även svårigheterna där. Om mamman som periodvis inte mådde bra. Om att hitta kärlek i livet utan att vara allt för utlämnande. Och om att växa upp. Några delar är lite mer utlämnande. Några känns lite pretentiösa. 

Det är en lugnt berättade bok där några delar berör mig lite mer. Både i början och slutet medan mittendelen blev lite mer sömnig. Det är skönt att höra deras klingande finlandssvenska och även deras olika röster och även lite hur de väljer att uttrycka sig. 

Jag hade inte alls koll på Mårten mer än att jag visste att han existerade. Kjell Westö har jag däremot läst några böcker av tack vare att min sambo introducerade honom för mig. Vi har även hört honom prata live under en av författarkryssningarna som vi åkt på. 

Även om boken inte alls var sensationell så var den ändå skön nog i uppläsningen för att få en fyra i betyg.

Hönan som drömde om att flyga av Sun-Mi Hwang

En fin liten roman om drömmar och kärlek!

Handling: Detta är berättelsen om en höna som heter Knopp. En dag tröttnar hon på att lägga ägg efter ägg bara för att se dem forslas iväg till marknaden.

Varje dag tittar hon ut genom ladugårdsdörrarna och ser de andra djuren ströva fritt. Knopp suktar efter ett annat liv. Hon planerar att fly ut i friheten och drömmer om att få ta hand om ett av sina ägg själv.

En hymn för frihet, individualitet och moderskap med en kavat, pigg hjältinna som gör uppror mot sitt öde.

Jag läste den här boken för @kaffeochkulturs världsutmaning där Sydkorea är månadens land. Jag läste även författarens Hunden som vågade drömma före den här boken så jag kunde jämföra dem.

Den här boken handlar mycket mer om bara djuren och dess relationer eftersom människorna bara finns i periferin här. Precis som i förra boken så kan man fundera på vilken nivå det finns känslor och instinkter hos djur.  

I alla fall så får vi här följa hönan Knopp som inte längre vill vara en värphöna. Hon vill bli mamma och få kycklingar. Men vägen dit är allt annat än lätt. I synnerhet som hon är av sort som inte kan få kycklingar. 

Jag funderar en hel del på vad författaren vill med boken. Kanske är det att vi kan få det mesta vi önskar oss om vi bara är beredda att kämpa för det. Men att allt har sitt pris. Jag själv förstod till exempel inte vilken otrolig oro jag får leva med efter att ha skaffat barn vilket även den här boken visar. Boken handlar också mycket om de olika djurens liv och instinkter. Att de flesta lever så som artens förväntas leva. Men här och var finns det de som bryter normen.  

Ur vissa perspektiv tyckte jag bättre om boken om hunden Tufsen där jag kände mig lite närmare henne. Men den här boken handlar så mycket om moderskärlek istället vilket grep mig mer i slutändan. 

Betyget fick bli en svag fyra här.

Hunden som vågade drömma av Sun-Mi Hwang

En sydkoreansk bok om en hund och dess liv!

Handling: Detta är historien om hunden Tufsen. Hon har alltid känt sig ensam och utanför på grund av sitt speciella utseende. Tufsen har drömmar och ambitioner som alla andra. Men varje dag möts hon av motgångar och hinder som hon måste överkomma. På grund av detta blir hennes liv aldrig som hon tänkt sig. Bortom hindren och utanför hennes hem finns möjligheter till vänskap, moderskap och lycka. Tufsen måste bara våga ta för sig för att få det liv hon desperat vill ha.

Jag är lite förundrad över att jag sett flera böcker från Asien som verkar ha djur i huvudrollen - och som översätts till svenska. Och antalet böcker från Asien som översätts är inte jättemånga. Alltså vuxenböcker. I alla fall sett i relation till hur många som borde översättas totalt sett. Förutom dessa två tänker jag t.ex. även på En katts resedagbok och nyligen kom även boken Katten som räddade böcker ut.

Jag läste i alla fall den här boken för @kaffeochkulturs världsutmaning med Sydkorea som land i november. Jag har sen tidigare läst den fina Ta hand om min mor. 

Genom hunden Tufsen får vi en inblick i hur det kan vara att leva som lite mer fattig i Sydkorea och även lite mer lantligt. När lite jobbigare saker händer så måste man göra uppoffringar för att överleva. Och vissa uppoffringar är tuffare än andra. Och det påverkar även hunden Tufsen.

Det här känns som en bok som kan tolkas på rätt många olika sätt beroende på vem som läser den. Och det blir ju en extra tvist när det är ett djur som har huvudrollen och allt sker genom djurets tolkande. Hur boken tolkas här beror dels på hur stor intelligens vi ger djuret. Och vad är skillnaden mellan instinkt och intelligens?

Författaren har även skrivit boken Hönan som drömde om att flyga och jag läste dem direkt efter varandra. Mest för att se skillnaden mellan dem. I just den här boken får jag en lite större känsla för omgivningarna som även innefattar människor. Och jag tycker verkligen om hunden Tufsen.

Jag tyckte boken var fin. Den är även kort och lättläst men jag kommer nog inte minnas den så väldigt länge. Därför får den betyget 3.

Berättelsen om Alice Hart av Holly Ringland

En australiensisk bok om att hitta sig själv!

Handling: Alice Hart är nio år gammal när hon blir föräldralös och måste flytta till sin farmor som hon aldrig har träffat. Hennes farmor June driver en blomsterodling och lär henne allt om Australiens inhemska vildblommor och varje blommas betydelse. Blomsterspråket blir ett sätt för Alice att uttrycka det hon inte klarar av att säga med ord.

Hon finner sig tillrätta hos June och de andra kvinnorna på blomsterodlingen, men blir under uppväxten allt mer frustrerad över hur lite hon vet om sin familjs förflutna. När Alice är i tjugoårsåldern får ett oväntat svek hennes tillvaro att rasa samman än en gång. Då ger hon sig av till centrala Australiens storslagna öken för att börja om på nytt och hitta sina egna vägar i livet. Hon tror att hon har funnit vad hon sökte efter när hon träffar en man och förälskar sig. Men vem är han egentligen?

Jag läste den här boken för @kaffeochkulturs världsutmaning med Australien som land i oktober. Tyvärr hann jag inte läsa ut den helt innan månaden tog slut. Men det var inte mycket att göra. Livet kom emellan.

Vi följer huvudsakligen Alice som är nio år när boken börjar. Hon bor med sina föräldrar och hon träffar i princip ingen annan än dem. Hon hemskolas av sin mamma och pappan är en grym och mycket svartsjuk man. Samma år händer en katastrof. 

Hon hamnar då hos sin okända farmor och växer upp på hennes gård som har en blomsterodling. Blommorna fanns redan i Alice liv när hon levde med sina föräldrar och nu fortsätter det på henne farmors gård och med kvinnorna som lever där. Som vuxen inser Alice att det finns saker som hon inte fått veta och ytterligare ett nytt steg i hennes liv tas.

Det är lätt att känna med barnet och tonåringen Alice. Sidorna rymmer både smärta och tröst. Och det mitt bland alla blommor som finns runt dem som ett återkommande tema. I den vuxna delen så blir det mer fokus på handling och miljö. Jag känner mig lite distanserad från Alice och situationerna hon hamnar i. Jag ser men jag kommer henne inte nära. Jag får en känsla att författaren vill lite för mycket och att det som hon vill förmedla om Australien sker på bekostnad av känslorna runt Alice. 

Med tanke på temat Australien så passar det i gengäld bra att jag som läsare fick uppleva helt olika delar av Australien och känna på hur mycket det kan påverka människorna. Det blev även en koppling till urinvånarna.

Jag velar kring mitt betyg. Vissa delar är en fyra och vissa en trea så det får bli 3.5/en stark trea. Det var en trevlig upplevelse men jag tror inte boken kommer hänga kvar så länge i mig som jag önskat.

Stilla vatten av Britt Peruzzi

Den andra delen i Rivieran-serien!

Handling: Stilla vatten är andra delen i Rivieran-serien om kommissarie Alda Luppi vid polisen i Nice, en mustig kriminalroman om skuld och eget ansvar. En man hittas mördad på den världsberömda stranden i Änglarnas bukt, bland badgäster och lekande barn. Ändå finns det inga vittnen till det brutala brottet som lamslår kusten under årets mest intensiva turistvecka.

Alda Luppi avbryter sin semester och dras in i en komplicerad utredning som blottlägger hänsynslösheten i fastighetsbranschen. Spåren leder till en period i historien som präglades av solidaritet men också odlade en av mänsklighetens mörkaste sidor: girighet. Till slut återstår bara en fråga: Hur länge kan ett sår lämnas öppet innan hämnden börjar gro?

Uppläsare: Gunilla Leining

Tidigare i år läste jag den första boken i den här serien och nu tog jag tag i den andra eftersom den även passar väldigt bra som ljudbok. 

Precis som i serierna om Marianne Jidhoff och även Vargön så är det här en deckarserie med fokus på både mat och dryck vilket jag uppskattar. Och det är en kvinna som är huvudpersonen och hon är heller inte jätteung. Miljön är också något som är väldig trevlig eftersom den utspelar sig i Nice.

Samtidigt finns det bekymmer både i Alda Luppis hälsa och även hennes relation till hennes man. Och just relationsproblemet förstår jag mig inte riktigt på. Det känns som att jag missat något och som jag hunnit glömma från förra boken. Men ändå känns det som att jag var lite förvirrad redan då. Det jag lär mig här är att hon är en ordningsam person vilket hennes make inte är. Oavsett så är hennes humör inte det bästa. Klimakteriet gör inte saken bättre.

I den här boken skulle hon egentligen ha sin semester när brottet sker men hon blir inkallad och försöker läsa fallet snabbt. Men helt enkelt är det inte och det tar tid att få informationen som krävs. 

Jag tycker om att det här är en rätt klassisk pusseldeckare där det handlar om att prata med folk och sakta få ihop det. Även om allt inte riktigt är vad det ser ut som först. Däremellan är det en hel del om hennes relationer till familjen, föräldrarna, kollegor och lite vänner. De mesta av problemen är i alla fall rätt vanliga. Men hennes hemska sjukdom gör att jag ändå har svårt att njuta av boken utan går istället och oroar mig för hennes hälsa. 

Betyget blir en stark trea.

Klara och solen av Kazuo Ishiguro

En tänkvärd bok om framtiden!

Handling: Från sin plats i butiken som säljer artificiella vänner observerar Klara - en artificiell vän med enastående iakttagelseförmåga - noggrant beteendet hos dem som kommer in för att handla. Hon hyser gott hopp om att en kund snart ska välja just henne. Men när möjligheten till ett helt nytt liv väl dyker upp varnas Klara för att inte lita för mycket på löften från människor.

Den här boken köpte jag eftersom jag hoppade på en bokcirkel som ska prata om boken på jobbet. Det som blir en utmaning är att diskussionerna kommer att vara på engelska. Men jag valde ändå att läsa den på svenska. 

Klara är en artificiell vän och när boken börjar så står hon i en butik med ett antal andra AV:ar och väntar på att bli köpta. Klara är också bokens jag-person. Efter ett tag blir hon köpt och hamnar i en familj där dottern inte mår riktigt bra. 

Jag funderade länge på var boken utspelade sig. Med en brittisk författare med japansk ursprung så var det inte helt självklart. I synnerhet inte när det är en framtidsskildring och jag inte vet hur många år som förväntats ha gått. Men de flesta namn är västerländska och till slut kommer jag fram till att den utspelar sig i USA. 

Vissa delar är lika dagens värld så det är rätt lätt att identifiera sig här. Och det som bryter av blir också det som kommer att vara intressant att diskutera. 

Några av mina tankar kommer dels vara synen på AV:ar. Både i boken och för oss här och nu. Samtidigt kommer det baseras mycket på hur just Klara var. Men även lite på känslan av hur de andra AV:arna i butiken verkade vara. Men det finns lite annat som avviker mot dagens samhälle. Samtidigt rör handlingen det som Klara upplever och hör så det blir ändå väldigt begränsat i vad vi vet som hur världen fungerar här.

För över tretton år sen läste jag Never let me go av samma författare och den boken är betydligt mer oförglömlig för mig än den här. Det som blir lite överraskande här är inte i närheten av det som jag upplevde i Never let me go. På så sätt känns den här boken kanske lite mer mänsklig men ändå oroande.  

Jag får se hur mina tankar är efter att ha pratat om boken.

Betyget får ändå bli 4 av 5 på grund av tankarna den väcker.

Pendlarsällskapet av Clare Pooley

En riktigt härlig bok som både grep mig och fick mig att skratta högt.

Handling: I kollektivtrafiken pratar man inte med varandra. Det är nästintill en regel. Men vad händer när ett gäng främlingar bestämmer sig för att bryta mot den?

Varje morgon åker den excentriska tidningskrönikören Iona Grey tunnelbanan tio stationer, från Hampton Court till Waterloo Station. I hemlighet betraktar hon alla de karaktärer som reser samma rutt: Den söta bokmalen. Den ensamma tonåringen. Sjuksköterskan. Den till synes framgångsrika mansgrisen som alltid sitter för brett isär med benen.

Men en morgon sätter en av resenärerna en vindruva i halsen. Detta skapar en kedjereaktion som gör att de annars så tysta resenärerna måste börja prata med varandra. Och plötsligt börjar vänskaper att blomma...

Uppläsare: Kerstin Andersson

De flesta av oss har någon gång i livet pendlat med tåg regelbundet och eftersom de flesta av oss är vanemänniskor väljer vi ofta samma vagn. Och så är det i det här fallet.

En morgon sätter en man en vindruva i halsen och det är första steget till en väldigt speciell vänskap. När jag läste vad boken skulle handla om såg jag för mig att de genast skulle bli vänner. Men riktigt så var det inte. Däremot hade själva processen börjat.

I boken får vi ta del av sex människors liv eller problem. Vissa är lite mer uppenbara från början medan vissa kommer allteftersom. Vi får även följa de flesta lite närmare i deras liv utanför tåget. Åldersskillnaden är dessutom stor mellan flera av dem. Vissa problem läggs upp på ett sätt så jag blir inte det minsta förvånad över att de sen dyker upp. Så boken är på så sätt som många liknande böcker rätt förutsägbar.

Det som jag verkligen gillar med boken är att den har ett antal olika tunga problem där vissa griper tag i mitt hjärta. Men samtidigt så uppstår ett antal komiska situationer som får mig att skratta till högt några gånger. Och tåget blir den naturliga samlingspunkten för dem. Det här är också en bok som jag känner att jag egentligen inte vill ska ta slut.

Betyget blir en mycket stark fyra i genren feelgood.

Ord i djupaste blått av Cath Crowley

En fin och sorglig ungdomsbok!

Handling: Rachel var länge hemligt förälskad i sin bästa vän Henry Jones. Dagen innan hon flyttade från Gracetown gömde hon ett kärleksbrev i Henrys favoritbok, i hans föräldrars bokhandel. Rachel väntade. Men Henry hörde aldrig av sig.
Tre år senare - känslomässigt bedövad efter att hennes bror omkommit i en drunkningsolycka - återvänder Rachel till Gracetown. Hon ska arbeta ett år innan hon går om sista året i skolan och får jobb i bokhandeln, där hon nu tvingas arbeta med Henry, som hon helst aldrig velat träffa igen.
Henry är glad över att Rachel är tillbaka och förstår inte varför hon är så kylig gentemot honom. Men så småningom börjar de komma varandra närmare igen. Livet går inte att styra och ibland är det outhärdligt. Men tänk om det finns ord, kärlek och andra chanser som gör att allt trots allt har mening?

Jag fortsätter med utmaningen #kaffeochkulturvärlden som under oktober besöker Australien. Det här är en mycket fin ungdomsbok om sorg, kärlek och en bokhandel. 

Boken växlar främst mellan Rachel och hennes gamla bästis Henry. Vi får lite tillbakablickar men boken handlar mest om när Rachel flyttar tillbaka till Gracetown för att komma ifrån platsen där hennes bror dog. Och att det i sin tur kan få henne att inte drunkna helt i sorgen.

Henry istället är nere eftersom hans tjej gjort slut. Och han förstår inte alls varför Rachel inte vill prata med honom och varför hon inte ville kommunicera med honom efter att hon flyttat. 

Boken tar upp lite olika problem som kan uppstå. Vissa är lite mer vanliga än andra. Och det ger ungdomarna lite perspektiv när det värsta faktiskt har hänt. Den röda tråden i boken är till stor del förluster av väldigt olika slag. Men däremellan finns det värme, kärlek, böcker, kvarlämnade brev i böcker, massor av härliga bokreferenser och sist men inte minst, en bokaffär. 

Min läsning har inte flutit på jättebra på senaste tiden och då är det så härligt med en lättläst men ändå innehållsrik ungdomsbok fylld av känslor som fick mig att glömma bort tiden.

Betyg 4 av 5.

Hus av glas av Louise Penny

Den trettonde delen i serien om Kommissarie Gamache!

Handling: När en mystisk figur dyker upp i Three Pines en kylig novemberdag blir Armand Gamache och samhällets övriga invånare först nyfikna, därefter ängsliga. Genom regn och rusk står den där, orörlig, och stirrar rakt framför sig.
Från det ögonblick gestalten kastar sin skugga över samhället misstänker Gamache - nu överintendent på mordroteln i Québec - mörka avsikter. Ändå gör han inget. För vad kan han göra? Han kan bara betrakta och vänta, och hoppas att hans växande rädsla inte ska besannas. Men så försvinner besökaren över en natt, ett lik upptäcks, och Gamache måste ta sig an fallet.
När rättegången inleds ett antal månader senare är det en het julidag i Montréal, och Gamache brottas fortfarande med den kedja av händelser som satts i rörelse den där bistra dagen i november. Inte bara den åtalade måste nu stå till svars - även Gamaches samvete väntar på sin dom.

Än en gång får vi återse invånarna i Three Pines. Och det är som alltid härligt, i synnerhet min favorit Ruth och hennes anka. Men samtidigt hör den här boken till de i den mörkare halvan. 

Upplägget den här gången är att vi växlar mellan en rättegång under heta dagar i juli kring något som hände i början av november året före med start runt Halloween. En svartklädd gestalt dyker upp i Three Pines och ställer sig fullt synlig och står sen och stirrar. Men ingen ser vem som döljer sig under kläderna. Och efter några dagar är gestalten borta och i stället hittas ett lik. 

Rättegången kring fallet hålls under sommaren och boken växlar mellan att handla om det som utspelar sig i november kontra det som händer under rättegångsdagarna. Samtidigt jobbar Gamache i sin nya roll med en väldigt strategisk plan som är oerhört riskfylld och som tvingar honom att göra omöjliga val.

Den här gången är det inte heller särskilt klart för oss läsare vad som faktiskt händer och vem som sitter på de anklagades bänk förrän mot slutet. Så det känns väldigt tydligt att Louise Penny verkligen varierar böckerna på olika sätt och även i hur pass mörka de är.

Betyg 4 av 5.

Älvdansen av Kamilla Oresvärd

Andra delen i serien Vargön!

Handling: Frank blir vittne till hur hans elvaåriga styvdotter Elsa blir bortförd av okända kidnappare. Åren går och kidnappningen av Elsa förblir ett olöst fall. Nästan två decennier senare är Frank, som själv blivit misstänkliggjord, psykiskt utsliten och betraktas som en kuf i Vargön. När en ung kvinna anmäls försvunnen blir Frank åter föremål för polisens misstankar.

I ett sista desperat försök att ta reda på vad som hänt Elsa och för att rentvå sig kontaktar han Mona Schiller, som börjar gräva i det gamla fallet. I sin utredning upptäcker hon snart att starka krafter sjuder under ytan i det lilla samhället. Sökandet efter sanningen leder henne längs en väg kantad av rädsla, misstro och religiös fanatism.

Uppläsare: Marie Richardson

Det här är som sagt den andra delen i serien om Vargön om främst Mona Schiller som har ett rätt oklart förflutet - i alla fall hennes senaste femton år. Någon gång när hennes sönder var i tonåren (tror jag) lämnade hon man och barn för en annan barn. Men nu efter många år är hon tillbaka och försöker hitta tillbaka till sina söner. 

I den här boken handlar det om att en gammal bekant ber henne att undersöka vad som hände med hans dotter, eller snarare styvdotter som enligt honom kidnappades framför hans ögon. Parallellt så försvinner en kvinna vilket får Monas ena son i arbete. 

Det jag tycker om med serien är att det är en mogen kvinna som det handlar om. Sen blir det intressant med hennes närmaste som hennes två söner som kanske inte alltid rör sig på samma sida om lagen. Dessutom finns det en ung kvinna med från förra boken som Mona stöttar. Det är dessutom ett litet samhälle där alla känner alla och sånt ger också både en myskänsla och kan även inge obehag. Jag tycker med andra ord om att läsa om relationerna och interaktionerna mellan karaktärerna men är inte helt road av ämnet/inriktningen i den här boken.

Mona är även en livsnjutare och jag måste erkänna att jag blir sugen på både god mat och gott vin till när jag läser boken. Dessutom passar Marie Richardson mycket bra som uppläsare. 

Betyget blir en stark trea! Mycket nära en fyra.

Isola av Katrine Engberg

Den fjärde delen i Köpenhamnsserien!

Handling: Ett lik hittas i en park i Köpenhamn. Anette Werner blir ensam ansvarig för utredningen, som så småningom leder henne till Bornholm och till Jeppe Kørner som har tagit tjänstledigt och arbetar som skogshuggare efter en tuff separation. Esther de Laurenti, pensionerad akademiker, är också på Bornholm. Hon ska skriva en biografi över antropologen Margrethe Dybris och i Dybris hus hittar hon brev och anteckningar som ger en överraskande bild av en händelse som kastar nytt ljus över brottet som Anette och Jeppe försöker lösa.

Uppläsare: Katrina Ewerlöf

Det här är en serie som jag verkligen gillar. Och här får jag nu återse Anette, Jeppe och Ester. Anette som jag tycker bättre om i den här boken än den förra. Och här får hon också bli ansvarig för gruppen eftersom Jeppe är tjänstledig. Ester har det tufft för hennes kära vän och sambo har nu somnat in och hon sörjer och känner sig ensam. 

Jeppe har sökt sig till Bornholm och arbetar fysiskt i skogen samtidigt som han kämpar med sorgen han känner över relationen som sprack. Ester tar sig också dit eftersom hon ska skriva en biografi över en nu död person som bodde där. Och Anette är kvar i Köpenhamn och får ett riktigt obehagligt brott att undersöka. 

Som alltid i den här typen av deckare kan det bli lite väl speciella sammanträffanden. Men det kan jag leva med. Boken är spännande och jag gillar hur olika de tre är och hur dialogen kan gå, i synnerhet när Anette är inblandad. Jag tyckte också om att den utspelade sig på Bornholm delvis.

Det jag tycker minst om den här gången är kombination av uppläsare och upprörda mansröster. Jag ogillar när det blir för teatraliskt i kombination med att rösten är helt fel för personen (som fel kön). 

Trots det tyckte jag ändå verkligen om boken och längtar redan efter nästa del.

Betyget blir en fyra i klassen deckare.

Kallbaderskan bland fjällen av Karin Härjegård

Första delen i en ny serie!

Handling: När Helena förbereder sin man Martins födelsedagsmiddag, får hon reda på att han under lång tid svikit och lurat henne. Världen rämnar och Helena flyr stan för Härjedalens fjäll, där hon får låna en liten röd timmerstuga av den egensinniga, pensionerade lärarinnan Sonja.

I ensamheten i stugan blir livet till en början ännu mörkare, trots sommarens ljusa nätter. En dag lyckas hon till slut ta sig ut på vandring, och då möter hon den unga och livsstarka Louise, som driver ett våffelbruk på fjället. De blir snabbt vänner, och Louise lyckas övertala Helena att bada kallt i fjällsjöar och långsamt hitta ny livsglädje.

Helena börjar arbeta i våffelstugan, och trivs oväntat bra. I hela sitt liv har hon drömt om att få arbeta med mat, och hoppet börjar spira i henne igen. Men Helena bär på ett mörker från barndomen, som hon måste överkomma för att bli hel.

Uppläsare: Marie Richardson

Jag valde att lyssna på den här efter att ha läst positiva inlägg om den. Och innehållsmässigt verkade den passa mig som gärna vill ha lite mörker/sorg i en feelgood. Jag tycker verkligen om att följa Helenas mentala resa när hon inser att hennes man inte var den man hon trodde att han var. Han som varit den som räddat henne från hennes barndoms sorger har nu också svikit henne. 

Precis som i den förra feelgoodboken som jag lyssnade på så är inte världen och relationer svartvita. Man kan svika utan att allt man gjort varit dåligt. Och det är inte lätt att börja leva ett nytt liv där man är ensam.

I den här boken blir det en resa till fjällen och det finns även inslag av lusten till mat och matlagning vilket jag gärna lyssnar på. Här finns också inslag av kallbad och jag som knappt badar på sommaren när det är som varmast blir sugen på att testa kallbad. I alla fall så länge jag ligger i en varm soffa och läser. 

Som alltid i den här typen av böcker känns det som att vissa saker är lite väl enkla att genomföra (vissa praktiska saker) men jag har överseende för det för den här handlar mest om resan som Helena behöver göra för att bli en självständig vuxen. Och som sagt med härliga inslag av mat och kallbad.

Betyget blir en stark fyra i kategorin feelgood.

Straffet av Yrsa Sigurdardóttir

Andra delen i serien om Freyja & Huldar!

Handling: Tolv år efter mordet på en ung flicka påträffas en nedgrävd tidskapsel i Reykjavik. Den innehåller tio år gamla brev från skolbarn. Men där finns även ett helt annat, osignerat, brev en lista med initialer på framtida mordoffer. Kort därefter hittas två stympade händer. Det är tydligt att de avlägsnats medan per- sonen var vid liv, men ändå har polisen inte fått rapporter om någon saknad eller skadad person. När den första kroppen väl dyker upp följs den snabbt av ytterligare en, och det står klart att brevet i tidskapseln inte är ett barns oskyldiga påhitt ...

Polisen Huldar har degraderats på grund av sitt agerande i ett tidigare fall, och det är inte bara i relationen till kollegorna som det skaver. Barnpsykologen Freyja vill inte heller ha med honom att göra, något han försöker reparera genom att koppla in henne i sin nya utredning. Men när Huldar och Freyja dras allt djupare in i fallet och mördarens mörka värld upptäcker de att inget är som det verkar. 

Den här boken tar vid en tid efter att den första boken slutade. Det har inte varit någon positiv tid vare sig för Freyja eller Huldar. Men de kämpar båda på var för sig. 

Huldar jobbar med ett fall där man hittat tio år gamla brev som ett antal skolbarn skrev. Ett av breven sticker ut och handlar om att sex personer ska dödas. Men personerna beskrivs bara med en eller två bokstäver och brevet har ingen avsändare. 

Strax efter börjar Huldars kollegor få fullt upp med betydligt brutalare brott som visar att någon verkligen menar allvar. Men finns det en koppling någonstans?

Jag har läst några böcker av Yrsa Sigurdardóttir och den här serien har två huvudpersoner som jag gärna följer även om den ena i synnerhet kanske inte gör så väldigt smarta val kring sitt privatliv. Sen är brotten väldigt spännande och obehagliga och om jag ska vara helt ärligt så är de precis på gränsen för mig som blir allt mesigare med åren. Sen vet jag inte hur isländsk den egentligen kändes? Det är nog mest namnen som gör att det verkligen känns som att jag är där. Och till viss del vädret. 

Betyget är inte helt lätt. Men det får bli en svag fyra. Jag tycker om serien och vill veta hur det ska gå för dem men den hör inte till någon av mina absoluta favoriter.