When the dust settles - Når støvet har lagt sig

Sambon och jag har kollat på en fantastisk serie på SVT Play - When the dust settles eller original Når støvet har lagt sig (När röken har lagt sig). Den består av tio delar och handlar om ett antal personer som blir drabbade av en skjutning på en restaurang på flera olika sätt.

Under de första avsnitten får vi följa personerna dagarna innan skjutningen. Fokuset ligger kring restaurangen Svin som Nikolai precis lyckats ta över genom inte helt schysta metoder. Personerna vi följer är allt mellan justitieministern, barnet Marie vars mamma jobbar som servitris på restaurangen, hemlösa Ginger, rörmokaren Morten med familj, gamle Holger som sitter ensam på ett äldreboende, den vilsne Jamal. Två svenska skådespelare är också med, Malin Crepin som spelar sångerskan Lisa och Magnus Krepper spelar hennes man Stefan.

Även om jag gillar deckare och jakten på de skyldiga är fokus här på relationer och allt som kan ske där. Egentligen har de flesta rätt stora svårigheter när det börjar men eftersom vi följer så många känner jag inte att det blir så tungt. Och allt är inte mörkt i deras liv heller. Men så kommer skjutningen som drabbar dem alla på olika sätt. Här blir det så tydligt hur chock och sorg drabbar alla på olika sätt. Och hur perspektiven kan förändras. Eftersom vi även följer justitieministern blir det också lite politik om både brott och invandrare.

Jag tror att många kan känna igen sig i minst en karaktär. Och känna igen andra i några av de andra karaktärerna. Och med en serie på tio delar finns det såklart lite saker man kan störa sig på. Som vilka uttryck sorg kan ta. Men som helhet gillade jag den verkligen!

Om ni tycker om drama kombinerat med lite spänning så kan jag verkligen rekommendera den här!

Chernobyl - tv-serie på HBO

Nu under semester köpte jag en ny Apple TV och skaffade HBO bara för att kunna se på serien Chernobyl. Ok, vår gamla Apple TV fungerade men hade sina "issues". Och sen är det ju gratis första månaden med HBO... (som jag inte kommit ihåg att säga upp än iofs). Men jag kan säga att det var värt det.

Sambon och jag har kollat film ihop många år (vi har varit ihop i femton år nu) men senaste åren har jag liksom ledsnat. Det fungerade bra så länge vi körde med Lovefilm-konceptet. Där hade man sin lista på filmer man ville se och sen blev en av dem hemskickad. Och så fort du skickat tillbaka den så skickades en ny från din lista. Där fanns det verkligen en bra bredd på filmer dessutom. Sen försvann det och vi gick över till Itunes filmer, Netflix och Viaplay (vi vill hyra lagligt). Utbudet begränsades rejält och blev mer kommersiellt. Och även vår kinkighet. Sambon gilla mörka filmer. Drama eller thrillers. Och jag ledsnade på dem... I synnerhet de där någon drogs in ofrivilligt i kriminalitet på grund av familj eller annat deprimerande. Men då och då hittar vi filmer som vi båda vill se eller några tv-serier (som Störst av allt som vi båda läst och sett). Och Chernobyl var jag helt säker på att sambon också skulle gilla!

Chernobyl är en serie på fem delar som är regisserad av Johan Renck. Antagligen delvis på grund av det finns några kända svenskar med som Stellan Skarsgård, David Dencik, Fares Fares och Alexej Manvelov. 

Serien är oerhört skrämmande och jag minns väldigt väl följderna den fick (jag skulle fylla femton det året). Jag minns inte så mycket de första dagarna efter att det hänt men jag minns att vi skulle undvika att äta diverse saker efteråt. Och rubrikerna om själva Tjernobyl. Men av det jag läste då kunde jag inte alls förstå vad som faktiskt utspelade sig på platsen.

Den här serien är egentligen lite av en skräckfilm/serie som jag egentligen inte klarar länge. Men det här är nu något som verkligen hänt och då är det annat! Den är så fruktansvärd och visar verkligen hur utsatta folket var där. Och hur viktigt det är med ansiktet utåt mer än att stötta sina medborgare. Efteråt googlade jag en hel del på Tjernobyl och jag såg att en de olika sidohistorierna av filmen antagligen kom från Svetlana Aleksijevitjs bok om Tjernobyl och att vissa är störda på att hon inte fått något cred för det. Jag googlade också på vad de ryska myndigheterna tyckte och serien och det är knappast förvånande att de inte gillar den.

Om ni åtminstone är lite intresserade av nutidshistoria så kan jag verkligen rekommendera den här serien. Den är bara på fem delar så det är ingen evighetsserie. En hel del huvudkaraktärer bygger på verkliga personer medan Emely Watsons roll egentligen representerar ett antal olika forskare men som får gå samman i en karaktär. Och miljön... Bara den i sig är oerhört skrämmande. Och är man en oerhörd djurvän kan avsnitt fyra vara rätt tungt. Det är också då som två av våra svenskar är med (Fares Fares och Alexej Manvelov).

Betyget blir 5 av 5 möjliga.