De utstötta av Elly Griffiths

Elly Griffiths sjätte bok om Ruth Galloway.

Handling: Vid en utgrävning vid slottet i Norwich hittar arkeologen Ruth Galloway skelettet av mor Krok, en kvinna som hängdes 1867 för att ha mördat flera barn. 

Kommissarie Harry Nelson har inte tid med mördare från 1800-talet, han är djupt involverad i fallet där tre barn i tur och ordning hittats döda i samma familj. Han är säker på att någon i deras närhet ligger bakom. Kort därefter sker en kidnappning och det enda polisen har att gå efter är en lapp från gärningsmannen.Samtidigt blir Ruth alltmer engagerad i fallet med mor Krok och ett fynd i graven, en amulett, lämnar inte Ruth någon ro. När ett teveteam kommer till platsen för att dramatisera mor Kroks liv blir Ruth av en slump alltmer indragen även i polisutredningen. 

Jag tycker om deckare som har ett rätt lugnt tempo mestadels. Sen är det ingen nackdel när huvudpersonen har ett intressant yrke (om nu inte huvudpersonen är polis). Jag tycker också om att få möta alla människor som finns runt Ruth igen och de gör mycket av böckerna.

Jag tycker om De utstötta och den här gången stör jag mig inte på så mycket som jag annars gör. Eller möjligtvis Ruths fixering vid sin vikt men nu skulle det nästan vara konstigt om den inte var där plötsligt. Det som jag har störst problem med är ofta slutet och för en gångs skull kände jag att även jag hade reagerat på ett liknande sätt. Nu hoppas jag att det inte dröjer så länge till nästa bok finns här och då gärna som ljudbok.

Inkräktaren av Håkan Östlundh

En lite mer klassisk deckare i gotländsk miljö.

Handling: Familjefoton med utstuckna ögon. Skrämmande brev utan avsändare. De nyblivna Fåröborna Henrik Kjellander och Malin Andersson står som levande frågetecken inför hoten som drabbat dem och deras barn. Vem vill göra dem illa?

Fredrik Broman och hans kollegor vid Visbypolisen tar saken på största allvar, men kan inte utesluta att alltihop är ett osmakligt skämt. När hoten trappas upp och parets dotter försvinner skingras alla tvivel. Det här är på allvar. Dessutom är det bara början ...

När polisen pressar Henrik kommer en gammal infekterad släkthistoria i dagen. Vad fick honom egentligen att återvända till Gotland efter en framgångsrik karriär som fotograf i Stockholm och ute i världen? Är det verkligen någon på den karga ön i Östersjön som vill skada familjen, eller kommer hoten från annat håll?

Medan höstmörkret djupnar håller någon ögonen på familjen och bidar sin tid - väntar på rätt tillfälle att göra upp räkningen.

Det finns mycket positivt med Håkan Östlundhs böcker. Även om det händer rätt obehagliga mord i vissa av hans berättelser så grottar han inte ner sig i blod och hemskheter. Istället är boken mer som en klassisk pusseldeckare.

Han är också bra på att beskriva människor och deras relationer på ett trovärdigt sätt. Det uppskattar jag mycket.

Det jag hade problem med i den här boken var att det som lite olika saker som de flesta skulle göra direkt efter att man haft intrång inte ens diskuterades som ett alternativ - vare sig i familjen eller som råd från polisen. Inte vad jag kunde höra i alla fall.

OBS SPOILER:
Om någon haft tillgång till min nyckel och ställt till med saker i mitt hus skulle jag oavsett kostnad byta lås på huset till exempel.

Stalker av Lars Kepler

Kan en bok bli för spännande?

Handling: För nio år sedan dömdes prästen Rocky Kyrklund till rättspsykiatrisk vård för ett brutalt mord. Själv minns han ingenting. Efter en svår olycka har han återkommande blackouter. 
Samma sommar som hans återanpassning till samhället påbörjas, skickar någon en filmsekvens på en kvinna i ett fönster till polisen. Nästa dag hittas kvinnan död i sitt hem. Det är inte bara det bestialiska våldet som leder tankarna till Rocky Kyrklunds gamla mord. En ny film kommer till polisen. Ingen förstår vad som händer och Joona Linna är försvunnen sedan mer än ett år. Nästan alla tror att han är död. Nästan alla.

Jag har blandade känslor för Keplers böcker. De blir lite för mycket för mig periodvis.

Första halvan av Stalker fungerar bra för mig. Men redan i hypnotisören irriterade jag mig på Erik Bark som dyker upp i den här boken också. Och jag blir lika irriterad på honom här. Tur att jag gillar Joona Linna betydligt mer. Efter halva boken börjar jag ana hur det ligger till men jag hade aldrig kunnat gissa bakgrunden till det hela.

Stalker har mycket av en skräckroman i sig (vilket inte heller är min grej). Men det fungerar. Det största misstaget jag gjorde var att jag valde att lyssna på den. Om det kommer någon mer Kepler-bok igen med Joona Linna måste jag läsa den istället så jag kan öka takten eller skumma de mest blodiga partierna. Eller för att inte tala om det extremt utdragna och actionfyllda slutet. Trots att det var en plåga hade jag svårt att lägga ifrån mig telefonen och sluta lyssna.

Låt mig ta din hand av Tove Alsterdal

Mycket spännande och lärorik!

Handling: Natten mot valborgsmässoafton störtar Charlie Eriksson ner från en balkong på elfte våningen i Jakobsberg. Bakom sig lämnar hon ett liv av droger, kaos och ouppfyllda drömmar. 

Polisen avskriver dödsfallet som självmord. 

Samma natt vandrar Riddarn genom Jakobsbergs centrum, en tilltufsad man som hävdar att Olof Palme fortfarande lever. Han ser Charlie komma ut från en nattklubb tillsammans med en man som beter sig hotfullt - men vem skulle bry sig om det vittnet?

Helene har lämnat förorten. Hon har suddat ut sin bakgrund och brutit med familjen: en mamma som övergav dem, en pappa som drack och syrran som inte kunde skilja på verklighet och fantasi.

Men vem var hennes syster Charlie egentligen? Tog hon verkligen livet av sig? Och vad gjorde hon i Buenos Aires fyra veckor före sin död?

Det visar sig att Charlie hade kommit ödesdigra hemligheter farligt nära. Spåren leder henne tillbaka till 1970-talet när deras mamma förälskade sig i en argentinsk flykting och försvann. I sin jakt på sanningen konfronteras Helene med en brutal del av historien som går djupare in i hennes eget liv än hon någonsin kunde ana.

Tove Alsterdal skriver inga traditionella deckare. Det här är snarare en släkthistoria där det ingår en del brottslighet på ett eller annat sätt. Åter igen lyckas Tove Alsterdal på att mycket bra sätt binda ihop flera tunga ämnen i en bok. En sak som jag verkligen uppskattar med Låt mig ta din hand och även boken I tystnaden begravd är den nutidshistoria som vävs in.

Det som jag personligen hade svårt för i den här boken var de faror som Helene utsätter sig för trots att hon är mamma till två barn. Samtidigt vet jag ju att alla människor är olika och att sorg och andra saker kan förändra en människa under en period.

Den här boken är trots mina negativa ord mycket läsvärd fast jag måste erkänna att min favorit fortfarande är I tystnaden begravd.

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt

En bok som lyckas täcka in så mycket så bra...

Handling: New York, 1987. Det finns bara en enda person i hela världen som förstår fjortonåriga June Elbus, och det är hennes morbror, den erkände konstnären Finn Weiss. När Finn som en av alldeles för många och alldeles för unga män dör i den fruktade sjukdomen aids, blir June helt ensam i världen. Hennes föräldrar har fullt upp på jobbet och storasyster Greta har glidit längre och längre bort. Men snart blir June kontaktad av Toby, den mystiske främlingen från begravningen, han som mamma kallar Finns "specielle vän", men vägrar säga något mer om. Mellan June och Toby växer en oväntad och omvälvande vänskap fram, och hemligheter avslöjas som får June att tvivla på allt hon dittills sett som sanning.

Jag har läst mycket positivt om den här boken och det gör mig ofta lite rädd eftersom det blir tuffare för boken att leva upp till förväntan då. Men det var ingen fara. Jag sträckläste den här boken. Det finns många böcker som tar upp för mycket saker och inget av det blir bra. Carol Rifka Brunt är en av få som faktiskt får till det. Hon berör AIDS och HIV, homosexualitet, syskonkärlek, syskonrivalitet, föräldraskap, vänskap och om att växa upp och vara en osäker tonåring och inte känna att man passar in. Alla delarna blir riktigt bra här.

June och hennes syster är i min ålder och det gör att jag kastas tillbaka många år. Jag minns skolavslutningen i nian där rektorn predikade om säkert sex så att vi inte skulle smittas av AIDS. Vi visste så lite då och AIDS var mest ett ord knutet till en viss oro. Så igenkänningsfaktorn gör bara boken ännu bättre.

Jag tyckte mycket om den här boken och rekommenderar den gärna!

Jag vill ju vara fri av Annika Persson

En bok om Lena Nyman!

Handling: Lena Nyman är en av de största skådespelarna och artisterna den svenska teater- och filmscenen ägt. Jag vill ju vara fri är den första fullständiga levnadsteckningen över henne.

Hon nådde till och med internationell ryktbarhet i Nyfiken-filmerna, som exporterade den svenska synden i slutet av 60-talet. "Ägt" är förresten fel ord när det gäller Lena Nyman: hon gick alltid sin egen väg och följde sitt huvud och sin känsla för karaktärernas särart. Få har gjort så många olika roller som Lena, men hon förblev sin egen, för hon ville ju vara fri, fri att göra det hon trodde på, utan påtvingade gester och masker.

När Lena Nyman gick bort i februari 2011, 66 år gammal, kändes med ens att hon fattades oss. Tack vare ett unikt och rikt källmaterial i form av efterlämnade brev, dagböcker, bilder och memoarutkast tecknar kulturjournalisten Annika Persson ett levande och personligt porträtt av denna sammansatta scenkonstnär och människa, i den första biografin över Lena Nymans liv och verk.

Under cirka 300 sidor får vi Lena Nymans historia. Den börjar när hon är ung och slutar med hennes begravning. Boken handlar huvudsakligen om hennes karriär men även om perioder i hennes privatliv.

I början när Lena Nyman beskrivs så känns om lite som vem som helst. En tonåring som kanske inte helt gillar extrajobben hon får och går sina egna vägar lite då och då. Hon får också lite mindre skådespelaruppdrag. När hon går på en provinspelning som artonåring upptäcker Vilgot Sjöman henne och hon får en roll i hans nya film 491.

Många såg något väldigt speciellt i Lena Nyman och hon spelade också väldigt många olika roller. Hon jobbade under många år på Dramaten och hon gjorde komedier med Hasse och Tage. Så hennes bredd var anmärkningsvärd. Tyvärr började hon tidigt missbruka tabletter och alkohol och jag funderar flera gånger om det är missbruket som gör henne till den hon är. Eller om hon klarar sig så pass länge trots sitt missbruk.

Boken känns gedigen. Den tar inte upp allt hon gjort men det gör den nog bara bättre. Den bygger mycket på intervjuer och dagboksanteckningar och visar mycket av Lena Nymans spontana känslor.

Jag tyckte den var mycket intressant att läsa trots att Lena Nyman aldrig blev någon favorit. Det hon blev mest känd för gjordes före min vuxentid och jag har inte sett så mycket av henne i efterhand. Men boken är till stor del en svensk film- och teaterhistoria förutom porträttet av Lena Nyman som tecknas.

Britt-Marie var här av Fredrik Backman

Underhållande och tragisk!

Handling: Britt-Marie var här är en roman om att förlora sig, förälska sig och att sparka på det som rullar.
Borg är ett samhälle om vilket det snällaste man kan säga är att det ligger vid en väg. Britt-Marie är en 63-årig kvinna som fått höra att hon är en passivt aggressiv ältande gnällkärring. Hon har lämnat storstan och sin otrogna man efter 40 års äktenskap, Borg har gått igenom en finanskris som inte lämnat något annat efter sig än "till salu"-skyltar och en ölstinkande pizzeria. Britt-Marie hatar fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. Det är inte början på en underbar vänskap, det är det sannerligen inte.
Men när ungdomslaget i byn behöver en tränare så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr de sig inte om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. För när det kommer till kritan finns bara en universell sanning om samhällen vid vägar: Pizzerior och fotboll är det sista som överger människorna.

Det här är den tredje boken jag läser av Fredrik Backman och det är ingen tvekan vilken stil han har på sina böcker. Han är helt enkelt en författare som får många att både skratta och gråta och det är få författare förunnat.

Trots att jag tyckte om Britt-Marie var här så når den inte upp till En man som heter Ove. I alla fall inte enligt mig. Men jag tyckte nog lite bättre om den här än Mormor hälsar och säger förlåt. Och den här är ju lite av en fortsättning på den fast med några andra personer från huset där de bodde.

Fredrik Backman lyckas återigen visa att världen inte är svart eller vit. Många människor som till en början verkar vara rätt otrevliga har många goda sidor om man bara ger dem chansen att visa det. Samtidigt kan inte alla människor förändra sig helt bara för att den bättre sidan kommer fram allt mer. Och det blir något för Britt-Marie att hantera. När ska man klamra sig fast och när ska man gå? Det är inte lätt att svara på den frågan och det återspeglas i boken.

Lewismannen av Peter May

Fortsättningen på Svarthuset!

Handling: Ett oidentifierat lik har hittats i en torvmosse på Isle of Lewis. Den enda ledtråden till kroppens identitet är en DNA-matchning med en av traktens lantbrukare. Men denne öbo, Tormod Macdonald nu en gammal man med demens har alltid påstått sig vara enda barnet
Tormod är också far till Marsaili Macdonald, den före detta Edinburgh-polisen Fin Macleods första stora kärlek. Så när Tormods familj kontaktar Fin och ber om hjälp känner han sig inte ha något val: han måste lösa mysteriet.

Jag tyckte mycket om Svarthuset och kunde inte vänta länge med att ta mig an Lewismannen efter att den väl kommit på svenska. Precis som Svarthuset så är den här inte en klassisk deckare. Handlingen cirkulerar kring ett troligt brott som begåtts men det är ingen vanlig utredning av ett antal poliser och kriminaltekniker. Istället är det Fin Macleod som stöttar den lokala polismannen eftersom han vet att Fin kommer att hantera Tormod på ett mycket mer humant sätt än den polis som är på ingång från fastlandet.

Jag blir fascinerad av miljön och den gör en stor del av boken för mig. Jag kan definitivt tänka mig att åka till de Yttre Hebriderna just med tanke på hur Peter May beskriver miljön där. Parallellt med bloggandet sitter jag faktiskt med Googles street view och tar mig runt i det karga landskapet med alla får.

För det mesta tycker jag att Fin Macleod är en mycket sympatisk man men jag måste erkänna att jag inte helt förstår mig på hur han fungerar. Men med tanke på hans bagage är det kanske inte helt konstigt att han inte tar sig an sina nära på ön mer än han gör. Och jag är oerhört nyfiken på den tredje och sista delen i serien.

Uppläsare är Mats Eklund.

Stinas möten av Stina Lundberg Dabrowski

Intressant och underhållande!

Handling: Under sin framgångsrika karriär som journalist har Stina Lundberg Dabrowski fått möjlighet att intervjua många berömda och intressanta personer. Vad tv-tittarna dock aldrig fått se är allt det som hänt bakom kulisserna, dels under det tålamodsprövande arbetet att få intervjuerna till stånd, dels före och efter själva samtalen.

I Stinas möten berättar hon på ett personligt sätt om sin nervositet, om det hårda slit och alla långa resor som ligger bakom de populära programmen. Vi får veta hur hon själv upplevde mötena med internationellt kända personer som Hillary Clinton, Leonard Cohen och Nelson Mandela, och kända svenskar som Jan Stenbeck och Ludmila Engquist.
Denna utgåva innehåller även en nyskriven text om Anna Nicole Smith och Nancy Dell'Olio.

Den här boken är en lättsam och periodvis rätt intressant läsning. Någonstans mitt i känner jag att jag blir lite less på att det inte handlar så mycket om personerna hon ska intervjua utan mer om hur besvärligt det var att dels få till intervjun eller resan till personen i fråga. Men som tur vad är inte alla kapitel sådana.

Totalt sett är boken ändå läsvärd. Min syn på Stina Lundberg Dabrowski har nog också ändrats. Mycket för att jag inte funderats så mycket på henne som person utan mer varit imponerad av vilka intervjuer hon lyckats få till.

Flickoffret av James Oswald

Den första boken om Tony McLean.

Handling: En ung flickas vanställda kropp hittas i 
en igenbommad källare. Hennes kvarlevor är omsorgsfullt utplacerade efter vad som ser ut att ha varit en grym och makaber ceremoni. Händelsen tycks ha ägt rum för mer än sextio år sedan.

För den nytillsatte kriminalkommissarien Tony McLean i Edinburgh är detta ett 
"cold case" som borde ges låg prioritet - men Mc Lean kan inte släppa tanken på offret och hennes ohyggliga död. Samtidigt plågas Edinburgh av en rad blodiga mord. Det är dödsfall som inte uppvisar någon rimlig logik, och Edinburghpolisen står handfallen.

McLean blir alltmer övertygad om att de nya morden på något sätt är kopplade till det vedervärdiga ritualoffret av flickan för ett halvt århundrade sedan.

Uppläsare: Anders Jansson

Jag blev nyfiken på den här boken mycket för att uppläsaren fått mycket beröm för sitt jobb på bland annat Storytel. Jag kan bara hålla med att han gör ett mycket bra jobb. Det som i gengäld är knepigt med att lyssna på den här är att ungefär hälften (periodvis kändes det åtminstone så) börjar på Mc-någonting. Det gör det aningen knepigt ibland att hålla isär människorna. Men sammanhangen de figurerar i gör att det ändå fungerar bra.

Jag tyckte mycket om den här deckaren. Det är trevligt med den skotska miljön och mentaliteten. Tony McLean är också en trevlig bekantskap även om han vissa stunder blir lite väl ivrig och barnslig i sin handling. Men det gör honom mer mänsklig.

Det är tur att jag inte har något emot övernaturliga inslag för det finns en del av det i den här. Sen är vissa saker är också självklara för mig långt innan författaren låter Tony McLean förstå hur det ligger till. Det kan vara lite störande men bara lite.

Överlag är det en mycket bra deckare (kanske lite väl många brutala mord i och för sig) men jag gillar både Tony McLean och miljön så pass mycket att jag hoppas att kommande böcker snart är översatta. Det verkar finnas fyra utgivna på engelska och den femte kommer om några månader.

Vanmakt av Thomas Erikson

Tredje boken om beteendevetaren Alex King.

Handling: Ett spädbarn försvinner från en engelsk diplomatfamilj i Stockholm, bara för att några timmar senare dyka upp på den brittiska ambassaden. Några dagar senare försvinner pojken på nytt, liksom familjens barnflicka, och efter ytterligare en tid även familjens tonårsdotter... Ett maktspel pågår, men vem håller i trådarna?


Den här började jag läsa på väg hem från Lanzarote så jag hann nästan halva boken under resan. Jag tycker att det är oerhört intressant med folks beteenden och fick själv nyligen göra en enkel variant av DISC-analys där jag blev övervägande blå. På Thomas Eriksons sida kan man läsa om de olika färgerna. Jag har mycket blått i mig men också en hel del grönt.

Första halvan av boken flöt på bra för mig medan andra halvan gick trögare. Men då var jag också tillbaka på jobbet och fick inte till den sammanhängande läsningen lika bra. Boken blev också väldigt komplex och invecklad mot slutet där jag försökte förstå hur allt hängde ihop.

Thomas Erikson får till en väldigt spännande handling och den är också frustrerande för jag inser hur oskyddad man är om någon verkligen skulle vilja skada en. Här får vi också en inblick i diplomat-världen som är en rätt stängd värld.

Mina invändningar är att jag efter tre böcker om Alex King fortfarande inte helt kan känna för honom. Något med honom gör mig oerhört frustrerad och det är nog samma frustration man upplever hos Nina Mander. Hur kan någon som är så bra på kommunikation vara så usel på att kommunicera med någon man tror sig tycka mest. I just Vanmakt hade jag även svårt att känna för diplomatfamiljen och då i synnerhet de vuxna. Jag behöver ofta känna mer för huvudpersonerna eller åtminstone få något mer från dem som gör att jag tycker om att läsa om dem. Här blir jag tillslut rätt frustrerad på de flesta vid något tillfälle och rätt ofta på flera av dem.

Boken är trots allt definitivt läsvärd. Beteende-delen väger definitivt upp och även det lite udda fallet. Tempon är överlag snabbt och kapitlen är korta vilket gör den lättläst. Nästa bok heter Vedergällning och den kommer jag läsa på sikt.

Mellan fyra ögon av Denise Rudberg

Den fjärde boken om Marianne Jidhoff.

Handling: Vädla Läroverk är Sveriges mest exklusiva och välrenommerade privatskola, där rektor Jane Eden styr såväl elever som lärare med järnhand. När skolans styrelseordförande mördas kopplas åklagarsekreterare Marianne Jidhoff och hennes kollegor in på det känsliga fallet. Snart upptäcker de att Jane Eden har haft ett hemligt kärleksförhållande med den mördade mannen och hon blir genast huvudmisstänkt.

Men är det verkligen så enkelt, eller döljer sig något ännu mörkare under den putsade ytan? Marianne Jidhoff, kriminalkommissarie Torsten Ehn och kriminalassistent Augustin Madrid måste arbeta snabbare och diskretare än någonsin för att förhindra en katastrof.

Parallellt med mordutredningen brottas de tre utredarna med sina privatliv. Ett gammalt brev tvingar Marianne att bestämma sig - det är dags för henne att göra upp med minnena av sitt dåliga äktenskap och sina egna livsbeslut en gång för alla.

Jag tycker om läsa eller lyssna på böckerna om Marianne Jidhoff och det Stockholm hon rör sig i. Jag tycker också om fokuset på maten och drycken. Det är också intressant med hennes familjeliv och det som händer där. Sen är det kanske lite för stort fokus på sex i serien men jag är alltid lite känslig för det när jag lyssnar på en bok. Det blir alltid jobbigare när någon annan läser orden högt för mig. En text känns så mycket mer privat.

Själva deckargåtan är intressant för stunden men väldigt förutsägbar. När ungefär halva boken gått så har jag förstått hur det hänger ihop. Men det är inte kriminalfallen som gör boken för mig. När jag ser tillbaka på de tidigare böckerna skulle jag ha svårt att komma på ett enda av fallen medan jag har betydligt bättre koll på huvudpersonernas privatliv.

När jag lyssnar på en bok har jag svårt att avgöra kvalitén på språket och texten. Men här hör jag tydligt hur orden han/hon till exempel förväxlas.

Men jag kommer ändå vilja följa Marianne Jidhoff i hennes fortsatta liv.

Uppläsare är Anna Maria Käll och hon gör ett bra jobb.

Fågelburen av Lisa Jewell

En lättläst engagerande historia.

Handling: Välkommen till familjen Bird. De fyra syskonens barndom är en total idyll: ett vackert gammalt hus i en pittoresk by, ett varmt, mysigt kök fyllt av kärlek och skratt, soldränkta eftermiddagar i en vindlande trädgård. 

Men en påskhelg drabbas familjen av en tragedi så förkrossande att den driver dem isär. Åren går och syskonen växer upp utan mycket kontakt sinsemellan. Snart är det nästan som om de aldrig varit en familj.

Nästan. Men inte riktigt. För något har hänt, något som får dem att återvända hem, tillbaka till huset de växte upp i och till vad som egentligen hände den där påsken för länge sedan.

Många av Lisa Jewells böcker är lätta att komma in i och de blir ofta sträcklästa. I synnerhet när man är på solsemester en vecka på hösten och släkten vakar eller badar med sonen :-).

Lorelei Bird älskar att vara mamma och försöker göra sina barns uppväxt till något magiskt. Men när barnen blir äldre fångas de inte lika mycket av sin mors magi. Äldsta dottern Megan är den som har svårast med sin mors regnbågsvärld. Tillslut inträffar en katastrof och familjen börjar sakta splittras.

Den här boken utspelas under trettio år och mycket hinner hända med familjen. Jag har svårt att släppa boken men samtidigt stör jag mig över vissa saker. Varför måste så mycket hända inom just familjen? Det är svårt att var tydligare utan att avslöja för mycket. Samtidigt är det just dessa saker som håller dem isär. Men som alltid med den här typen av böcker är det bara att köpa konceptet eller överge genren. Och de är alldeles för trevliga att läsa för att jag ska ge upp. För precis som Syskonmakaren av samma författare så gillar jag även Fågelburen skarpt.

Vi kom över havet av Julie Otsuka

En mycket annorlunda skriven bok...

Handling: 1919. Ett fartyg är på väg över Stilla havet. Nere i dunklet på mellandäck trängs en grupp unga japanska kvinnor på rangliga metallbritsar. Deras koffertar är packade med allt som behövs för det nya livet på andra sidan havet: sidenkimonor för bröllopsnatten, kalligrafipenslar och rispapper för breven hem, små Buddhafigurer av mässing till lycka och beskydd. I händerna håller de foton och brev från sina blivande makar, främlingarna som lovat att möta dem på kajen i San Francisco. Kvinnorna drömmer om framtiden. Men framme i det nya landet väntar män de inte känner igen från fotografierna, umbäranden de inte har kunnat föreställa sig och en kultur som de kämpar för att förstå sig på.


Den här boken beskriver inte en kvinnas historia. Inte heller några kvinnors historia utan många japanska kvinnors historier. Om hur de via äktenskapsförmedlare åkte till USA för att gifta sig med invandrade japanska män. Språket i boken är vackert men berättelsen är sorglig.

Inga namn nämns utan istället hoppar historien mellan alla möjliga kvinnor, män och liv. De tror att de ska möta rika män men får istället arbeta hårt för att klara sig. Få av dem kan påverka sina liv särskilt mycket. Vissa går under, vissa bedrar men många försöker bara göra sitt bästa.

När många av dem lyckats få det bättre kommer andra världskriget och de måste överge sina liv och hamnar i läger eftersom de nu är fiender till USA.

Den här boken var mycket omtalad när den kom. Tyvärr (eller hur man nu ska uttrycka det) så hade jag precis läst boken Hotellet i hörnet av bitter och ljuv då som tar upp biten där japanerna skulle interneras. Hade jag läst den här boken först hade den här boken bitit sig fast mer. Men trots det så får jag mig här en mycket lärorik historialektion och delen om hur kvinnorna kommer till USA och svårigheterna att klara sig när de inte kan språket, inte alltid fick en bra man och tvingades jobba mycket mycket hårt för att överleva.

Blot av Håkan Östlundh

Den fjärde boken om Fredrik Broman.

Handling: En ambulanshelikopter flyger över Östersjön med kriminalpolisen Fredrik Broman. Han har en svår skallskada och ingen vet om han kommer att klara sig. Tre veckor tidigare har två människor hittats mördade på en gård i Levide. En kvinna, dödad med ett enda hugg. En man, massakrerad till oigenkännlighet. När de hittas på den blodiga stavparketten i det exklusiva vardagsrummet har de redan varit döda i två dagar.

Huset ägare, Arvid Traneus, har nyligen kommit hem efter flera år som storföretagskonsult i Japan. Polisen utgår först från att Arvid är den slaktade mannen. Kvinnan vid hans sida har ju identifieratrs som frun i huset.
Men när det visar sig att den döde mannen inte är Arvid utan hans kusin, tar utredning en ny vändning. Och de misstänkta tycks försvinna spårlöst.

Återigen blir jag nostalgisk när jag läser Blot trots att det händer hemskheter på Gotland. Jag har själv varit i Hemse (som nämns en del här) och handlat ett antal gånger även om det är många år sen nu. Blot känns som en rätt klassisk deckare förutom att morden är rätt blodiga och brutala. Den är som en blodig pusseldeckare.

Den här gången är det inte så stort fokus på polisernas privatliv utan istället hoppar man i tid mellan Fredrik Bromans skallskada och tillbaka till utredningen av brottet och det som leder till skadan.

I Håkan Östlundhs böcker är utredarna som vanliga människor till skillnad från vissa andra svenska deckarförfattares karaktärer (Kepler, Rosenfeldt & Hjort etc). Det är befriande även om det leder till att jag inte sträckläser på samma sätt.

Jag kommer definitivt fortsätta med den här serien.

Den stumma flickan av Hjorth och Rosenfeldt

En riktigt sträck-lyssnar-bok!

Handling: En familj hittas mördad i sitt hem och Sebastian Bergman och Riksmord kallas in. Det är en komplicerad mordutredning och trycket ökar då den ende misstänkte hittas mördad, skjuten med samma vapen som familjen.

Det finns ett vittne till mordet på familjen. Den tioåriga Nicole har varit på besök hos sina kusiner, och hennes fotspår försvinner in i den stora skogen bakom huset. Nu gäller det att hitta henne innan mördaren får reda på hennes existens.

Nicole återfinns men är så traumatiserad att hon inte längre pratar. Det enda hon gör är att rita. Teckningarna talar sitt tydliga språk. Hon har sett mördaren.

För Sebastian blir den stumma Nicole en stor utmaning. Hon påminner om hans egen dotter som han förlorade i tsunamin, och han blir besatt av att försöka läka hennes inre. Samtidigt har mördaren fått vittring på var hon befinner sig.

Det här är den fjärde boken om Sebastian Bergman och det är inte lätt att tycka om honom. Han är så totalt egoistisk i många lägen. Här får han visserligen visa lite mer mänskliga sidor men allt är ändå på hans egna villkor. Den här gången känns gruppen lite uttunnad på grund av slutet i förra boken och jag är inte helt nöjd med en av medlemmarnas utveckling. Hjorth & Rosenfeldt tar i lite för mycket för min smak.

Boken känns aktuell och tar upp en industri eller miljöproblem som då och då nämns i pressen. Jag kanske ser det extra ofta eftersom jag har en miljöjurist i släkten.

Den stumma flickan är en bok som jag verkligen väljer att lyssna på så fort jag kan. Men det finns också saker jag stör mig mycket på. Det är en bok man slukas upp av men sen glömmer rätt fort - i synnerhet kriminalfallet. Kvar finns Sebastian Bergman...

Uppläsare är Niklas Falk och han fungerar bra för mig.

Terror av Håkan Östlundh

Den tredje boken om gotlandspolisen Fredrik Broman.

Handling: Bara några dagar före midsommar hittas ett ungt par skjutna - närmast avrättade - i en stuga vid havet på södra Gotland. Båda är svenskar, men har egyptiskt ursprung. Mycket talar för ett rasistdåd. Men snart kompliceras fallet. En tredje person har befunnit sig tillsammans med paret i huset. Ett egyptiskt pass finns kvarlämnat på platsen.

Var är mannen nu? Och varför ger han sig inte till känna?

Har mördaren skjutit fel personer? 

Det blir en tung och krävande utredning för polisen i Visby, inte minst för Fredrik Broman som även har annat att tänka på. Sedan han blivit utslängd hemifrån av sin fru är hans tillvaro minst sagt kaotisk. Det egyptiska passet visar sig vara början på en märklig och våldsam händelsekedja som kommer att skaka hela nationen och få en minister på fall.

Uppläsning: Mats Eklund

Det märks att Håkan Östlundh fått sin inspiration från händelser under 2004 då utvisningen av Egyptierna 2001 blev nyhetsstoft. Det och lite andra detaljer finns med i den här boken.

Jag kan inte förstå varför det tog så lång tid att ta upp den här serien igen. Jag älskar ju Gotland (även om jag fått överge den för Åland) och här nämns ställen som Hemse, Klintehamn och Grötlingbo som alla ger mig starka minnen från semestrar med pappa och hans gotländska fru.

I boken finns även Fredrik Bromans familjeliv med som inte är helt enkelt. Även om jag ogillar att deckarna blir allt för problematiska på grund av polisernas privatliv känns det ändå så det är en hyfsad balans här. Det uppstår även ett moraliskt dilemma inom mig när huvudpersonen kanske inte uppträder så korrekt som man skulle önska i sitt familjeliv. Men eftersom det inte var så länge sen jag läste förra boken och med tanke på fruns uppträdande då är Fredrik Bromans utsvävningar kanske inte helt oväntade.

Deckarhistorien är ibland riktigt spännande så vid några ställen har jag svårt att sluta lyssna.

Mats Eklund läser rätt monotont. Jag tycker han fungerar bra i Set Mattsons böcker som är lite mer långsamma men här hade jag velat ha någon som har lite mer inlevelse.

En fransk curry av Richard C. Morais

En bok som jag inte vill ska ta slut...

Handling: En fransk curry är en hänförande fantasifull berättelse om en ung kock vars ovanliga förmågor leder honom från Bombays slum till Paris avenyer.

Kärleken till god mat får den stora familjen Haji att trotsa fattigdomen och starta restaurang i Bombays finare kvarter. Men alla ser inte välvilligt på deras klassresa och snart tvingar en tragedi dem att fly landet.

När de senare, i en fransk alpby, råkar öppna sin enkla indiska servering mittemot en prisad lyxrestaurang står katastrofen åter för dörren. Den unge Hassan Haji är en virtous i köket, men stjärnkocken Madame Mallory skyr inga medel för att driva bort familjen något som dock visar sig bli Hassans biljett till Paris och hans chans att öppna en egen gourmetrestaurang.

Den här boken är perfekt om man älskar mat och gärna matlagning och är sugen på en lite mer lättläst bok som också inrymmer lite allvar och sorg. Det är sonen Hassan Hajis liv vi följer från barndomens Indien, tonårens England och slutligen Frankrike. Runt honom finns det många färgstarka människor som finns där bakom honom - och med honom. Mest är det en framgångssaga men det händer mycket under ett liv.

Eftersom den rymmer många år på sina 340 sidor så förlorar boken lite i djup när de gäller människorna. Men den är bra nog för att jag ändå ska älska boken. Vi får lite indisk historia serverad och även vissa franska delar och det ingår till och med en fransk strejk. Författaren är riktigt bra på beskriva många av scenerna så det är nästan att jag tror att jag redan sett filmen - vilket jag inte har. Men jag kommer definitivt se Lasse Hallströms filmatisering av den. Enligt min syster filmade de till och med från en av restaurangerna som vi besökte i Paris i maj.  

Jag skulle bli mycket förvånad om den inte hamnar på min tio-i-topp-lista för året.

Jaktmark av Helene Tursten

En helt ny serie av Helene Tursten

Handling: Embla Nyström är 28 år och jobbar som polis. Dessutom är hon nordisk mästarinna i lätt weltervikt. När hon som vanligt åker hem till sin barndoms Dalsland för att vara med i årets älgjakt bryts semestern brutalt när två av medlemmarna i ett annat jaktlag försvinner spårlöst. 

Jag blev riktigt nyfiken när jag insåg att Helene Tursten börjat på en ny serie. Men tyvärr var den inte så bra som jag hade hoppats. Jaktmark kändes mer som en debutbok än som en nystart av en etablerad författare när det gällde själva kriminalfallet. Den kändes helt enkelt tunn och förutsägbar och var fylld av många oväsentliga vardagsdetaljer.

Istället för äldre försupna poliser verkar det nya vara att skriva om unga kvinnliga poliser med olika traumatiska upplevelser bakom sig. De går också sina egna vägar och reagerar spontant utan ett uns av eftertanke titt som tätt. Embla verkar tyvärr falla in i skaran här. Det var flera gånger som jag inte alls förstod varför hon reagerade och agerade som hon gjorde och jag blev mest irriterad på upplägget.

Det som var positivt med boken var miljön med jakten som bakgrund. Där lyckas Helene Tursten måla upp en speciell känsla med jakten, jaktlaget och stämningen i gänget. Där är det också bra att ha med en hel del detaljer eftersom det är sånt som inte är allmän kännedom till skillnad från att fixa en kopp te och röra runt i det med en sked...

Uppläsare var Mirja Turestedt vilket fungerade bra för mig.

Svart gryning av Cilla & Rolf Börjlind

Återigen en spännande bok av paret Börjlind!

Handling: Olivia Rönning har valt att återvända till polisyrket och fått en tjänst i skånska Höganäs. När den lilla orten Arild drabbas av ett fruktansvärt barnmord dras Olivia in i utredningen.

Några dagar senare begås ett nytt barnmord. Denna gång på Värmdö. Sjuårige Aram har fått sin nacke avvriden på samma sätt som treåriga Emelie i Arild. De brutala morden ger eko över hela landet. Rikskrim och Mette Olsäter kopplas in. Misstankarna riktas mot rasistiska kretsar som uttalat hot mot båda barnens föräldrar.

Tom Stiltons vän Ronny ger honom en bok som han har fått in till sitt antikvariat. I boken ligger ett stort antal urklipp. Alla handlar om ett olöst mordfall på en gravid lyxprostituerad från 2006. "Jillfallet" var det fall som Stilton blev utmanövrerad från och aldrig har kunnat glömma.

När Marianne Boglund på SKL får en träff i registret söker hon upp Mette Olsäter. Testresultatet styr in utredningen på märkliga vägar.

Cilla & Rolf Börjlinds böcker fungerar mycket bra så länge man inte bryr sig om osannolika sammanträffanden. Visst händer sånt men kanske inte så ofta som de gjort i den här serien. Sen finns det en hel del regler som inte följs vilket kanske inte heller är så sannolikt. Inte i den här omfattningen i alla fall.

Den här boken är rätt hemsk på många sätt eftersom det handlar om någon som dödar barn. Samtidigt som jag lyssnade på den här läste jag en deckare som handlade om en gruppvåldtäkt (Illdåd) så oavsett vilken bok jag ägnade mig åt var det jobbiga ämnen. Svart gryning är nyutkommen och utspelar sig i närtid om man nämner det kommande valet. Det är också fokus på de rasistiska krafter som finns i Sverige i olika organisationer.

Något jag förundras över i den här serien är att så få är helt vanliga människor - vad nu det är. Men alla huvudpersoner är väldigt färgstarka eller har mycket speciella egenskaper eller uppväxtförhållanden. När det väl dyker upp en karaktär som är lite mer som vem som helst känns det nästan konstigt.

Jag har sett att den här serien ska filmatiseras i tv-serieform om jag förstod det rätt. Det kommer säkert bli bra men jag kommer nog inte uppskatta den lika mycket som tv-serien Graven.

Uppläsare är Tomas Bolme som fungerar men han är ingen favorit. Jag är inte helt överens med hans tolkningar av vissa människors sätt att prata.