Avdelningen för känsliga brott av Alexander McCall Smith

Boken kändes så udda att jag var tvungen att lyssna på den!

Handling: Inom det svenska rättsväsendet betraktas vissa fall som särskilt svåra och egendomliga. För att utreda de brotten finns en specialgrupp inom polisen i Malmö Avdelningen för känsliga brott. Det här är deras berättelser.

Det första fallet är ett tämligen enkelt ärende och gäller en man, knivhuggen i baksidan av knät. Vem begår ett sådant brott och varför? I nästa fall försvinner en ung kvinnas imaginära pojkvän. Men hur söker man efter en person som inte finns? Till slut avslöjas otäcka hemligheter i fullmånens ljus, hemligheter som i dagsljus kanske inte verkar fullt så övernaturliga.

Inget fall är för udda, för komplicerat eller för betydelselöst för gruppen att lösa. Storyn Avdelningen för känsliga brott är en fullspäckad fars skriven av en sann mästare.


Här i Sverige är nog Alexander McCall Smith är mest känd för sin serie om Damernas detektivbyrå. Jag har läst ett antal av böckerna för länge sen men slutade vid något tillfälle. Jag vet att jag testat någon mer serie men att den inte alls föll mig i smaken. Och nu har han börjat med ytterligare en ny serie som utspelar sig i Malmö av alla ställen. Och just det kändes så udda att jag bara var tvungen att lyssna på den. Författaren har varit i Sverige vid några tillfällen men det känns inte som det hänt särskilt ofta.

Alla som läst hans böcker sen tidigare vet att böckerna inte speglar verkligheten på något exakt sätt. Och det blir väldigt tydligt när den utspelar sig i ens egna land. Att ha en polisenhet för känsliga brott i Sverige känns udda bland annat. Eller när Janssons frestelse diskuteras och ordet jul inte alls förekommer i konversationen blir det riktigt konstigt. Enligt en artikel hade författaren bara googlat fram lite vanliga svenska rätter och tagit med den. Detsamma om namnen i boken.

Några av brotten hade lika gärna kunnat lösas av en detektivbyrå istället men nu har eftersökarna polismandat istället när de gör sina utfrågningar. Men brotten är av varierande slag. Det sista av det kändes mest framhastat och snabbt avslutat med mer antaganden än verkliga bevis. Men brottet i sig var ändå så udda så det gjorde inget.

Boken är lättlyssnad/lättläst och jag roades medan jag lyssnade så jag kommer säkert fortsätta med den här serien. Och spendera delar av tiden med att se var efterforskningen gick fel. Eller saknades...

Betyg 3 av 5.

I väntan på bojangles av Olivier Bourdeaut

Så kort men ändå så innehållsrik i sina många dimensioner!

Handling: "Innan jag föddes arbetade min far med att jaga flugor med harpungevär, det berättade han själv för mig en gång. Och så visade han mig både harpunen och en mosad fluga. - Jag sa upp mig för att det var så svårt och så dåligt betalt, sa han och stoppade tillbaka sitt gamla arbetsredskap i en lackerad låda."

En pojke växer upp med en mamma som byter namn varje dag, en pappa som älskar att ljuga ihop historier och en trana som husdjur. Föräldrarna älskar att dansa och allra helst till Nina Simones Mister Bojangles. De har vänt vuxenansvar och konventioner ryggen för att göra varje dag till ett äventyr. Men när skatteverket knackar på dörren och deras tillvaro riskerar gå om intet, glider mamman över gränsen till galenskap och blir intagen. Pappan och sonen kokar då ihop en storartad plan för att frita henne och få sitt gamla liv tillbaka. 

Det är svårt att beskriva den här boken på ett rättvist sätt. En man som gärna fantiserar ihop historier om vem han är för att liva upp sitt liv, möter en kvinna som fängslar alla män och som lätt lever sig in i han fantasivärld och tar över den. Mannen anar redan från början att relationen kan bli tuff men kan inte avstå.

Den här boken känns nästan som en saga när man ser det ur deras sons perspektiv. Det är fester, lekar, en trana och ett slott. När vi får deras liv ur hans fars perspektiv kommer det även lite mer allvarsamma tankar som visar att bakom sagan finns ett mörker och en verklighet som är svår att fly undan ifrån. Boken känns också väldigt fransk utan att jag riktigt kan säga vad det är som gör det.


Jag var osäker på om boken skulle passa mig men jag är glad att jag läste den. Den väcker en hel del tankar och känslor och sånt gillar jag. Det blev också den sista hyllvärmaren som jag läste för året.

Mitt betyg blir 4 av 5.

Onaturlig död av Richard Shepherd

En rättsläkares memoarer!

Handling: Richard Shepherd är en internationell berömdhet inom rättspatologin. Han har utfört över 26 000 obduktioner och utrett flera kända fall - från prinsessan Diana till 9/11, men ofta är det fallen som aldrig blir tidningsrubriker som är de mest komplicerade.

För Richard Shepherd börjar varje jobb som ett mysterium han måste lösa. Hans uppdrag är att utreda plötsliga eller oförklarliga dödsfall för att fastställa om dödsorsaken varit onaturlig. Hans arbete har skickat mördare i fängelse, frikänt oskyldigt anklagade och helt vänt upp och ner på tillsynes solklara fall.

I Onaturlig död tar Richard Shepherd läsaren med i sitt arbete - från mordplatser till rättegångssalar - och förklarar inte bara arbetet utan även den påverkan det haft på honom. Han berättar bland annat om hur han plötsligt drabbades av post-traumatisk stressyndrom när han flög över en amerikansk småstad där han många år tidigare utredde en massaker.

Uppläsare: Mathias Holm

Ur vissa perspektiv är det här en rätt intressant bok. Vi läsare/lyssnare får verkligen en inblick i en rättsläkares och obducents vardag. Och hur yrket har förändrats över tid. På många sätt känns han verkligen som rätt man på rätt plats. I alla fall om det han skriver stämmer. För det är ju bara hans syn på det vi får. Titeln är onaturlig död men jag måste säga att det finns en hel del naturlig död i boken också. Sen beror det på hur man räknar olyckor? Det är kanske inte en naturlig död men dödsorsaken är rätt given som när en båt sjunker.

Vi får också följa med en del i hans familjeliv och en bit i boken kändes det mer som en uppväxthistoria än om hans yrkesroll. Men han verkar vilja skriva om det för att förklara lite hur han fungerar och varför kommunikationen mellan honom och hans fru verkar fungera så dåligt. Kring det emotionella känns det rätt klassiskt med kvinnan som vill prata känslor medan mannen jobbar på med det som behövs hemma och kanske ännu mer på jobbet. Jag kan inte säga att jag helt förstår mig på deras relation och hans text känns mer som ett försvarstal kring att han gjorde vad han klarade av att göra. Dessutom återkommer det då och då i boken om bristerna i deras relation vilket känns lite upprepande och det var inte för den delen som jag valde att lyssna på boken.

Vissa fall har varit betydligt tuffare att hantera. Och de som nämns extra är i flera fall då rättegångarna varit tuffa och ifrågasättande och där rapporterna från obduktionerna ifrågasätts. Även här känns det lite som ett försvarstal och där det blir lite väl långrandigt just därför. Självklart förstår jag att det känns viktigt för honom att skriva av sig om det. Att få chansen att verkligen komma till tals. Men för mig som läsare eller lyssnare hade jag kanske hellre velat ha fått veta mer om andra fall.

Men den var ändå en bok som var värd att lyssnas på men jag tror inte jag kommer att komma ihåg den efter en tid. 


Betyget blir 3 av 5.

Avlivningskliniken Tusenskönan av Martina Montelius

En tankeväckande roman med lite olika dimensioner!

Handling: June är premiumkund i allt hon gör, såväl vacker som framgångsrik. Men hon storknar i det här pk-samhället till den grad att hon inte vill leva längre. Alida, i sin tur, har aldrig velat leva. Hon ser sig som den första pannkakan, den som alltid går sönder. Nu vill hon utverka sin lagstadgade rätt och avlivas som landets genom tiderna yngsta suicidpatient. För Uffe är alltihop en impulsgrej, likt det mesta i hans liv. Det ena ledde till det andra och nu är han här. Vill han ens dö? De tre möts på Tusenskönan, Sveriges främsta klinik för frivillig terminering av människoliv, som drivs av den omtalade Brage Weindel ihop med hans båda ex-fruar Marianne och Françoise. Här erbjuds patienterna service och komfort av högsta klass innan det är dags att checka ut för gott. Men livet är fullt av överraskningar, också i sitt slutskede. Avlivningskliniken Tusenskönanär ett relationsdrama i självmordsmiljö om det som gör livet värt att leva och det som är värt att dö för.

Jag tyckte den här boken kändes lite annorlunda och ville därför ha den. För det är verkligen inte var dag man läser om en avlivningsklinik. Dessutom inte här i Sverige. Brage Weindel driver kliniken och har anställt sina ex-fruar som personal. Varför förstår jag inte, men i den här boken blir det ändå rätt. I bakgrunden finns även hans nuvarande partner.

På kliniken sen får vi följa tre av patienterna som väntar på att få sin dryck. Det är Alida som väcker något inom mig. "Alida bryr sig inte så mycket om de existentiella och politiska diskussionerna. Hon ser sig snarare som den första pannkakan. Den som alltid går sönder."

Hon har blivit vän med Uffe som bott där rätt länge nu men han har av olika skäl skjutit upp sin död. Och med bokens början får vi vara med när June, som hatar allt som är politiskt korrekt, tycker att hon fått nog av att befinna sig i den här världen.

Boken är kort, lite under två hundra sidor och är väldigt lättläst. Till en början tycker jag att den är rätt uppfriskande med sitt språk och med en person som June som vågar säga vad hon tycker och tänker. Men efter ett tag inser jag att jag inte tycker om en enda av karaktärerna förutom möjligtvis Alida. Men hon är lite i sin egen värld och därför inte riktigt nåbar. Tyvärr har jag lite svårt för sådana böcker för jag vill ändå kunna känna respekt för någon karaktär jag läser om och gärna minst två. Och jag blir trött på de flesta av karaktärerna rätt snabbt.

Boken väcker en del tankar kring just temat avlivningskliniker. Men det känns som att dessa snabbt försvinner för när jag tänker tillbaka på boken ser jag mest karaktärerna framför mig och frustrationen över hur de är eller hur de beskrivs vara.

Så det här var inte riktigt en bok för mig. Men jag läste den ändå snabbt och uppskattar ändå att den bryter av mot det jag vanligtvis läser.

Betyg 3- av 5.

Offer 2117 av Jussi Adler-Olsen

Åttonde boken om avdelning Q och nu med Assads historia!

Handling: Avdelning Q är tillbaka! I över 10 år har Assad arbetat tillsammans med Carl Mørck och Rose på Köpenhamnspolisens cold case-avdelning. Men vet de egentligen vem han är? Under årens lopp har Assad överraskat med kunskaper i de mest oväntade ämnen, han talar en rad olika språk och kan oskadliggöra en fiende på ett ögonblick. Var kommer han ifrån? Vilka hemligheter bär han på? I "Offer 2117" får vi svaren. Det här är Assads historia.

 Det här är på många sätt en efterlängtad bok. Att äntligen få veta mer om Assad och hans bakgrund. Men det är också en tung läsning. En läsning jag helst vill slippa men så skäms jag, för vissa personer har det ju verkligen så här. Men självklart inte med samma plot.

Parallellt jobbas det även med ett annat fall i Köpenhamn. Ett där Gordon blir rejält indragen och där det även där är en kamp mot klockan. Den delen är lite mer traditionell men som ofta med Jussi Adler-Olsen, inte ett helt trivialt fall.

Även om det finns mycket tunga saker i den här boken är det skönt att se att Carl, Rose, Assad och Gordon kämpar tillsammans mot de onda krafter som finns runt dem. Den konstellationen ger en skön dynamik som jag verkligen uppskattar. Däremot kan jag tänka att Carl ibland har det lite väl tungt runt sig. Men jämfört med Assad så är det kanske inte så farligt.

Även om jag kände att boken var lite väl tung periodvis vill jag som alltid att nästa bok ska komma snabbt så jag kan se hur det kommer att gå för dem. I synnerhet med Assad och Carl! 

Betyg 4 av 5.

Klubben av Matilda Gustavsson

Väldigt läsvärd!

Handling: I årtionden hade han omgetts av rykten om övergrepp - den välkände kulturprofilen vars prestigefulla klubb drog till sig medlemmar ur Svenska Akademien, och där konstnärskap både föddes och dog. Den 22 november 2017 publicerades journalisten Matilda Gustavssons reportage om kulturprofilen i Dagens Nyheter, där arton kvinnor vittnade om våldtäkter, hot och trakasserier. Det inledde en händelsekedja som skulle få en av världens mest anrika kulturinstitutioner att krackelera inför öppen ridå.

Uppläsare: Ella Schartner och olika skådespelare

Vissa är kanske mättade på den här historien. Den om kulturprofilen. Och även om jag hade koll på en hel del så ger den här boken en så mycket mer heltäckande bild av allt. Det var Matilda som kom med det stora avslöjandet som faktiskt gav effekt. Tyvärr för att artikeln kom vid rätt tidpunkt för det var inte första gången det skrevs om honom. Och det är så mycket i den här boken som gör mig ledsen och även fundersam.

Det är intressant att läsa om Jean-Claude Arnaults och Katarina Frostensons tidigare liv. Jag kände inte till något av namnen innan det här måste jag tyvärr erkänna. Jag borde ju ha känt igen Katarinas åtminstone. Men jag blir otroligt ledsen över hur många som har låtit Arnault hålla på i så många år och låtit honom vara en del av ett gäng fullt med inbördes beundran där flertalet från Svenska Akademin igår.

Det är också tydligt hur vissa inte klarar av att hantera makten och berömmelsen som att ingå i dessa kulturella kretsar där det dessutom verkar finnas alldeles för mycket pengar för att ens behöva uppföra sig klanderfritt. Istället har det varit en tystnadskultur som tyvärr finns lite överallt. I synnerhet i mindre smickrande sammanhang.

Den får mig också att fundera över litteratur och konst och ska en konstnär/författare kunna förlåtas för vad som helst om den är duktig i sitt skapande? Det är ju dessutom ett väldigt subjektivt tyckande och det är bra konst eller ej. Att väljas in på livstid i en akademi känns väldigt förlegat idag och tydligt att det inte är ett vinnande koncept när vissa får hybris över sin egen förträfflighet. 

Det här är en bok som jag sträcklyssnade på och egentligen inte ville skulle ta slut. Och jag undrar så om Svenska Akademien någonsin kommer bli vad den en gång varit. Frågan är om den kan bli det så länge vissa av ledamöterna är kvar? För min del har jag svårt att tro det. I synnerhet som diskussionerna fortsätter nu kring nobelpriset.

Betyg 4+ av 5.

En halv värld bort av Mike Gayle

En väldigt berörande bok!

Handling: Kerry Hayes vet exakt vem hon är: ensamstående mamma, städare och Mariah Careys största fan. Uppvuxen på olika fosterhem runt om i London har hon inte haft ett helt lätt liv. Ända sedan hon var liten har hon drömt om att återse sin lillebror som adopterades bort när de båda var små. Varje år skriver hon brev till honom, men de verkar aldrig komma fram, tills en dag när hon får ett sms.

Noah Martineau tror sig veta exakt vem han är: en framgångsrik brottmålsadvokat, med fru och barn och ett stort hus i Primrose Hill. Han har aldrig blickat bakåt, allt han någonsin behövt har funnits där i hans absoluta närhet. Hans föräldrar har alltid gett honom samma kärleksfulla bemötande som hans syskon, och den lilla detaljen att de har olika färg på sin hud har aldrig haft någon betydelse.

Trots det så är det något som skaver. Något som har skavt i honom hela hans liv utan att han har kunnat sätta fingret på vad det är. Men har man alltid hållit en dörr hårt stängd inom sig, så spiller det lätt över på andra områden i livet.

Samtidigt som hans äktenskap knakar i fogarna håller en kraftig vindpust på att blåsa upp dörren på vid gavel. Och plötsligt står Noah öga mot öga med ett förflutet han aldrig tidigare ägnat en tanke.

Uppläsare: Viktora Flodström

Jag gillar idén till boken där två syskon möts efter att ha växt upp under väldigt skilda omständigheter. Det är visserligen inte nytt men jag kan inte säga att jag stöter på det särskilt ofta. I vartannat kapitel är det Kerrys röst och i vartannat är det Noahs. I vissa situationer får man bådas version av samma händelse.

Om jag ska vara ärlig skulle jag inte ha trott att det var en manlig författare till boken. Det är nog mer vanligt med kvinnliga författare med liknande handling. Men jag tycker att han gör ett väldigt bra jobb med karaktärerna, både manliga, kvinnliga, vuxna och barn. Självklart kanske jag inte förstår alla reaktioner helt men som helhet tycker jag det blir bra.

Jag lyssnar på boken men någonstans halvvägs går jag över till att läsa den som e-bok istället. Jag fastnar i den och vill så gärna veta vad som ska hända. Den förstör faktiskt en del nattsömn för mig! Den får mig också att gråta vilket inte är så vanligt och lyfter fram rädslor som finns i mig. Här finns en skräck som många föräldrar har.

Jag tyckte verkligen om boken. Men jag ska ge den lite tid nu till nyår för att se hur mycket den verkligen fastnade. Hamnar den på min tio-i-topp eller ej? Jag har väldigt många böcker som jag gett betyget fyra i år men ingen femma. Gissningsvis ändrar jag på några få vid min genomgång. Men det är inte många av årets böcker som jag verkligen tänker tillbaka på heller vilket jag vill göra med en femma.


Mitt betyg blir 4 av 5.

Där rosor faktiskt dör av Ewa Klingberg

Första delen om begravningsbyrån Tranan!

Handling: Ibland blir inget som man tänkt sig. Sandras planerade roadtrip genom ett somrigt Sverige blir istället ett tvärstopp i Tranås. Här befinner sig begravningsbyrån Tranan på ruinens brant och mostern hotas av personlig konkurs. Det är upp till Sandra att bestämma vilket öde som väntar Tranan.

Så snart Sandra kliver ur bilen kastas hon in i en värld som består av avlidna personer, kladdiga wienerbröd, kistor och bouppteckningar. Att döda människor kunde vålla så mycket oreda hade hon ingen aning om...

Jag har länge varit nyfiken på den här serien och nu när november var så sjukt grå och trist slog jag till. Jag behövde verkligen något lättsamt - trots att den utspelar sig på en begravningsbyrå. Jag har tidigare läst en bok i Huskvarnasviten så jag hade lite aningar om stilen.

Sandra hamnar i kläm mellan sina uppgjorda semesterplaner och att finnas där för sin moster. Och med tanke på vad serien handlar om blir det rätt tydligt hur det går. Idén med en begravningsbyrå känns annorlunda och lite uppfriskande i all sorg. Här gör sidokaraktärerna en hel del dessutom.

Jag kan inte säga att Sandra och jag klickar helt. Men hon känns ändå rätt i den här boken. Jag gillar att det parallellt med relationen till mostern och kollegorna och räddandet av begravningsbyrån också blir lite olika händelser kring uppdragen de får.

Sen slutade den lite abrupt men eftersom jag vet att det finns fler böcker i serien till gör det inget alls.

Mitt betyg är 3+ av 5. 

Klickad av Karin Bojs

Den prisbelönte författarens deckardebut!

Handling: Samma vecka som årets Nobelpristagare avslöjas hittas Doris träningskompis död. Doris är vikarie på en stor tidning och får i uppdrag att rapportera om Nobelprisen. Som vikarie måste hon leverera många klick på artiklarna, annars åker hon ut. Men Doris kan inte släppa väninnans död. Hon är övertygad om att det var mord, och hon är den enda som vill gräva i händelsen. Omgiven av forskare med stora egon, nya rön om schizofreni och kreativitet, en gåtfull systematränare, en hjälplös men genialisk bror och en fullständigt ouppfostrad labrador gör Doris vad hon kan för att hålla cheferna nöjda och ta reda på sanningen om väninnans död.


Jag har tidigare läst Min europeiska familj : de senaste 54 000 åren av Karin Bojs som hon också fick Augustpriset för i klassen facklitteratur. Jag tyckte den var väldigt intressant och välskriven. Men att skriva en skönlitterär bok skiljer sig åt från att skriva en fackbok.

I det stora hela tycker jag att hon lyckats bra. Jag gillar huvudkaraktären Doris vilket är viktigt för mig om jag ska fortsätta en serie. Som det är nu fortsätter jag sällan serier där jag inte alls klickar med huvudpersonen på något plan alls. Det finns för många andra bra böcker då som ger mig mer.

Doris liv är inte helt enkelt och hon har inte något stort nätverk runt sig som fångar henne om hon faller. Men det betyder inte att hon är helt ensam. Att vara journalist är heller inte det enklaste och det är egentligen inte jobbroll jag är helt road över just för att de ibland går över vissa etiska gränser för att kunna göra artiklar eller reportage som får läsare.

Jag gillar att hon håller på med lite annorlunda sporter och i boken finns lite sidokaraktärer som jag gissar kan få större plats framöver om hon fortsätter med serien. Miljön är annars väldigt stockholmsk och nutida med stort fokus på antalet klick i tidningen.

Det som drar ner betyget är klassiskt för många debuter. Vissa vardagliga saker är överbeskrivna vilket blir så tydligt i en ljudbok där tempot är långsammare än i en bok man läser själv. De flesta av oss vet precis hur en kaffeautomat fungerar eller hur en namnskylt på en lägenhetsdörr ser ut. Handlar det däremot om saker som är viktiga för handlingen och som inte gemene man har koll på är det mer förståelig med detaljerade beskrivningar. Lite samma med huvudkaraktärens egenskaper. Där blir det också aningen förtydligat istället för att det bara kommer fram i handlingen. Men det är som sagt väldigt vanligt i skönlitterära debuter.

Jag hoppas att Karin Bojs fortsätter med serien och jag har mina aningar om vad den i så fall kommer att heta...

Betyg 3,5 av 5.

Stad i världen av Pers Anders Fogelström

Femte och sista delen av Fogelströms Stadserien som börjar med Mina drömmars stad!

Handling: Under 100 år har Stockholm förvandlats till en dagens storstad, en stad i världen. På 1860-talet kämpade Henning och Lotten mot nöden i sina drömmars stad. Nu lever många ättlingar i en rik stad i ett rikt land. 

Jag känner en sorg över att jag läst klart den här serien. Det har varit underbart att få följa Henning och Lotten först under de svåra åren under 1860-talet och sen deras ättlingar och deras vänners barn. Min plan var att läsa en bok per år men jag kunde inte hålla mig och har nu läst de tre sista under det här året.

Den femte delen utspelar sig under 1945 - 1968. Hennings och Lottens dotter Emelie som föds i första boken lever fortfarande när boken börjar och är den som håller samman familjen lite mer. Det är hos henne man träffas.

Vi får följa många människor och lite på grund av det är det nog bra att inte läsa böckerna med för långa mellanrum. Men även om det är många är ändå Fogelström bra att på att snabbt få en att få en aning om hur personen är relaterad till de övriga. Jag såg att det fanns ett persongalleri längst bak i den här boken men jag är osäker på om de tidigare haft det.

Det är många olika människor vi möter. De som är rika och de som är fattiga och/eller kriminella. Vissa personer utmärker sig lite mer i sina olika beteenden. Eller i hur de får kämpa för att komma någonstans eller komma till rätta med vad de vill av livet. Vissa personer berör mig lite mer och vissa skulle jag själv ha haft svårare för.

Parallellt med att följa människorna får vi även följa staden Stockholm och som alltid Söder lite extra. Både hur den utvecklas som stad men även lite hur de politiska vindarna löper. Allt det här gör att allt känns så äkta.

Mitt betyg blir 4 av 5 för den här boken.

Farlig flyktväg av Arnaldur Indridason

Andra delen i serien om Flovent och Thorson!

Handling: Det är våren 1943 och andra världskriget når sin kulmen. I nordligaste Finland vid Barents hav i Petsamoregionen väntar en isländsk ung kvinna på att hennes fästman ska dyka upp från Köpenhamn. Slaget om Nordkalotten har ännu inte inletts men läget norr om polcirkeln blir alltmer spänt mellan tyskar och ryssar. Det unga parets plan är att fartyget Esjan ska föra dem långt bort från kriget hem till Island. Men fästmannen kommer inte så kvinnan tvingas resa iväg på egen hand. När hon stiger i land på Island begriper hon att även Reykjavik har drabbats av kriget. Amerikanska soldater syns överallt. Ett lik spolas upp på stranden vid Nautholsvik och en ung man har blivit misshandlad av amerikanska soldater på en bar. En annan kvinna som gärna umgås med amerikanerna har försvunnit spårlöst. Flovent och Thorson får ett nytt uppdrag när ska de utreda om det finns några samband mellan de olika dödsfallen trots att det på ytan ser ut som helt olika händelser. De båda polisernas skarpsinne testas till det yttersta.


Det hann gå nästan två år från det att jag läste första boken så jag kom inte ihåg så mycket om vare sig Flovent eller Thorson. Och ska jag vara ärlig vet jag inte om jag lärde känna dem särskilt bra här heller mer än att de påminner om varandra och är bra på sitt arbete. Det är inte mycket interaktion med andra kollegor heller som det skrivs om. Utan båda är lugna och jobbar på och ger inte upp i första taget.

Det är intressant att läsa om Island under den här tidsperioden. Och självklart undrar jag hur mycket Arnaldur Indridason forskat. Enligt någon isländsk artikel jag lyckades hitta speglar han Reykjavik på ett bra sätt och även upplevelsen av de engelska och amerikanska soldaterna.

Boken har dessutom flera fall i sig och det är inte helt givet om det finns någon samband eller ej mellan dem. Och jag gillar att det är mer än ett och att vi får inblick i lite olika saker.

Boken är precis som alla Arnaldur Indridasons böcker rätt långsam. De är mer som pusseldeckare. Det jag kan sakna är nog att komma Flovent och Thorson lite närmare och faktiskt vilja vara med dem. Nu är de lite för intetsägande än så länge. Boken gick aningen trögt att läsa under mörka dagar i november så det blev ingen sträckläsning. Trots det så kommer jag ändå vilja fortsätta med serien och ta del av det dåtida Island.

Betyg 3,5 av 5.

Historien om Arthur Truluv av Elizabeth Berg

En fin men lite sorglig bok!

Handling: Under de senaste sex månaderna har Arthur Moses dagar sett likadana ut: Han tar hand om sin rosenträdgård och om sin katt, Gordon, sedan tar han bussen till kyrkogården för att äta lunch vid sin hustrus grav. Artonåriga Maddy Harris är en introvert tjej som tillbringar rasterna på kyrkogården för att undvika de andra tonåringarna i skolan. En eftermiddag gör hon Arthur sällskap en gest som är början på en oväntad vänskap mellan två ensamma själar.

Rörd av Arthurs vänlighet och trofasthet, ger Maddy honom smeknamnet Truluv, äkta kärlek. När Arthurs granne Lucille rör sig in i deras krets, skapas band mellan den osannolika trion och genom hjärtesorger och svårigheter hjälper de varandra att hitta nya möjligheter i livet.


Jag har tittat lite på den här boken tidigare. Men när jag såg att det kommer en fortsättning nu i november kände jag att jag ville ta mig an den här.

Boken handlar huvudsakligen om den äldre mannen Arthur som förlorat sin fru och som åker till hennes grav varje dag. Där sitter han och filosoferar över vilka andra som ligger där. Även skoleleven Maddy Harris söker sig till kyrkogården för att komma undan sina plågoandar. Och där uppstår någon form av vänskap bland de två ensamma själarna.Vi får bådas historier berättade även om den är mer ingående om Madde vars historia av naturliga skäl är betydligt kortare. Men den gör mer ont i mig.

Med här finns även Arthurs granne Lucille men även om hon verkligen märks när hon är närvarande är det inte henne jag tänker på när jag tänker tillbaka på boken. Däremot kommer nästa bok fokusera på henne.

Jag tycker författaren gör fina gestaltningar av de tre personerna och då Arthur och Maddy i synnerhet. Jag blir varm av de olika vänskapsförhållandena som uppstår och sorgen över deras ensamhet.

Mitt betyg blir en svag fyra. Jag blir definitivt berörd av boken men jag tror samtidigt inte att den kommer lämna så stora spår efter sig utan försvinna lite i mängden.

Middagstimmen av Dörte Hansen

En bok om förändring och att hitta sin plats!

Handling: Ingwer Feddersen känner inte längre igen byn där han vuxit upp: ingen skola mer, inget bageri och ingen handelsbod. Inga storkar på kyrktaket, inga kor i hagarna och på fälten bara majs och vind. Som om en hel värld bara hade försvunnit. Men på värdshuset står fortfarande gamle Sönke Feddersen bakom sin bardisk, envis som ett flyttblock. Och Ingwer, hans grabb, som flyttade därifrån för så länge sedan, återvänder äntligen till byn. Han har fortfarande något att ställa till rätta.


För knappt två år sen läste jag författarens debut - Körsbärslandet som var en fin och lite annorlunda bok. Nu kommer hon ut med en ny bok - Middagstimmen och som förlaget gav mig chansen att läsa.

Det tog lite tid att komma in i boken och sättet hon skriver på. I början är verkligen huvudpersonerna rätt otydliga och det är lätt att först göra egna tolkningar om hur allt hänger ihop. Men allt eftersom boken löper på så målas riktiga personligheter fram där allt inte är som jag först antagit. När jag tänker på boken så ser jag delvis en tavla framför mig som sakta fylls på med fler och fler färger och där några personer får allt mer liv och en historia att berätta.

Boken hoppar i tid och det tar lite tid innan man vet var man är och de historiska kapitlena i synnerhet målar upp en mustig bild av en landsbygd där var och en sköter sitt. Men där de flesta ändå vet vad som händer innanför väggarna.

Jag läser noggrant för att inte missa något eftersom författaren ger ledtrådar i förbifarten. Och då och då kommer rätt målande beskrivningar av människorna i boken.

"Ella kunde tiga, lika bra som väggarna i salen och ekgolvet som också visste allt om Brinkebüll och inget avslöjades. Låta bli att lyssna eller låta bli att prata, det ena eller det andra måste man kunna om man skulle ha en krog. Sönke lyssnade inte, han var vandraren i skogen som sjöng högt för sig själv så att han inte hörde fåglarna vid vägkanten. De var båda bra på sitt sätt, ett lyckat krögarpar. Hon lät honom prata och han lät henne tiga."

Men jag kan inte säga att boken är tung att läsa när jag väl vant mig vid stilen. Jag uppskattar att den skiljer sig mot många andra böcker jag brukar läsa och jag njuter av språket, landskapet och människorna. För lika mycket som det är en berättelse om Ingwer, Sönke och Ella och några till är det en berättelse om en by som förändras med tidens gång.

Betyg 4 av 5.

Under nio nätter av Denise Rudberg

Den nionde boken om Marianne Jidhoff.

Handling: En varm sommarkväll sitter en man på sin balkong när han plötsligt hör ett konstigt ljud - ett desperat rop, en duns, sedan tystnad. Han ringer 112 men räddningstjänsten kommer aldrig. När han går och lägger sig känns det som att han har inbillat sig hela händelsen. Fem år senare blir Marianne och hennes specialteam kontaktade för att utreda ett gammalt självmord begått av mannen till en känd livsstilsprofil. Samtidigt börjar profilens nuvarande sambo att känna sig hotad. Privat får Torsten det riktigt körigt när hans exfru plötsligt ringer på dörren och behöver tillfälligt tak över huvudet. Marianne hamnar på en stökig middag som resulterar i en ny bekantskap hon helst velat vara utan. Även Augustins liv är ställt på kant och han grubblar intensivt över de stora frågorna.


Uppläsare: Anna Maria Käll

Trots att det är en deckare med mord så myser jag mestadels medan jag lyssnar på boken. Jag tycker verkligen om att hänga med människorna som ingår i serien. Det är den stora njutningen. Och de gillar ju dessutom matlagning och delikatesser av olika slag och har en skön gemenskap.

I det här fallet känns det som att inspirationen till händelserna här kommer från ett rätt modernt fall. I alla fall finns det likheter med ett som finns i en av alla poddar om rättsfall. Men det är självklart massa som inte stämmer också. Jag tycker dessutom att det finns en viss röd tråd i några karaktärers personligheter men på olika nivåer.

Min största invändning till boken är att den är alldeles för kort (den inbundna boken är på ca 300 sidor). Jag vill hänga en längre stund med gänget och kommer sakna dem ett bra tag nu. I den här boken var det dessutom mest det gamla gänget som syntes även om de två nyare fick vara med lite på ett hörn. Och jag hoppas att vi framöver får lära känna dem bättre även om jag inte led av att inte få in mer på dem.

Boken får betyget 4 av 5.

I backspegeln av Leif Östling

En mycket intressant bok!

Handling: Under nästan fyra decennier var Leif Östling verksam på buss- och lastbilsföretaget Scania. Mot bakgrund av såväl historiskt monumentala skiften som tekniska språng och konjunkturers svallvågor, utvecklades den person som för många idag är välkänd för sitt framgångsrika ledarskap och sina starka åsikter. Däremot är det få som känner till bakgrunden till de stora framgångarna, filosofin bakom företagandet och relationen till den långvarige ägaren Wallenberg. I boken skildrar han öppenhjärtigt bland annat maktspelet och motsättningarna inom Wallenbergsfären när Volvo försökte ta över Scania, Volkswagens långvariga relation till företaget, och hur allt ställdes på sin spets, gång efter annan. 

Boken är lika mycket en biografi som det är en berättelse om förhållandena i det svenska näringslivets innersta kärna; om affärer, makt, spel och ansvar. Men det är också en skildring om hur medmänsklighet och värderingar alltid vinner i längden. Leif Östling berör också tiden som ordförande i Svenskt Näringsliv och utvecklar resonemanget kring uttrycket "Vad fan får jag för pengarna?"


Den här boken fick jag när jag fyllde år av en av mina morbröder. Vi jobbar nämligen båda på företaget i fråga. Just på grund av det har jag svårt att veta hur intressant boken är för andra utan koppling till branschen eller företaget, men för mig var den oerhört intressant och spännande att läsa. Jag har vuxit upp i närområdet och därför har Scania alltid funnits där. Det är ofta reportage i lokaltidningen och jag har även sommarjobbat där i ungdomen.

Leif Östling var en mycket respekterad VD och många förvånades över uttrycket "Vad fan får jag för pengarna?" Det speglade inte alls känslan som vi haft från honom. När jag sen lyssnade på hans sommarprat så kändes hans förklaring äkta. Och ännu mer efter att han läst den här boken.

I början av boken var det många namn och med dem, var de härstammade ifrån vilket roade mig. Karaktären bedöms ibland utifrån sin uppväxtort. Jag känner igen mycket av det som nämns i boken - som när Östling såg till att det blev ordentligt uppstädat i produktion som en start på "the Toyota-way" eller att jobba Lean. Allt som inte skulle vara där skulle städas bort och allt skulle skrubbas rent. När jag sommarjobbade där första gången var det inte särskilt rent och det låg porrtidningar på toaletterna och toplessbilder uppsatta lite här och var. Men allt sånt försvann sen. Men jag minns även Saab-affären, försöket Volvo gjorde att köpa Scania, fyradagarsveckan när det var lågkonjunktur osv. 

När jag läser boken så inser jag vilket spel som pågår och som vi vanliga arbetstagare inte har en aning om. Hur svårt det är att veta vilka man kan lita på. Det är verkligen inte vem som helst som klarar ett sånt jobb med allt vad det innebär. Att hantera de olika konjunkturerna och politiska vindarna men även hur storägare styr. Eller när andra företag vill köpa upp en. Jag undrar så efter att ha läst boken hur Scania sett ut om inte Volvo försökt köpa Scania då för ett antal år sen. Det som till slut ledde till att Scania köptes upp av Volkswagen. I alla fall verkar det vara en lång kedjereaktion efter det.

Något Östling själv nämner i slutet av boken är hur få kvinnor som finns med i den. Och ja, de är verkligen sorgligt få. Det har blivit bättre men jag tror det kommer dröja innan det är jämställt i den branschen på den nivån. Personligen har mina närmaste chefer varit lika många kvinnor som män på företaget och det uppskattar jag. 

Nu är det ju Östlings egna ord i boken så vi får höra historierna ur hans perspektiv med allt vad det innebär. Och de flesta historier har ju flera sidor.

Boken är lättläst men innehåller ändå rätt många olika saker som han upplevt. Och jag tycker att han går rätt lagom mycket in på det. Tillräckligt för att få en bra bild men inte så pass att vi som jobbar betydligt längre ner i hierarkin inte kan förstå vad som faktiskt händer.

Mitt betyg blir 4 av 5.

Münsters fall av Håkan Nesser

Den sjätte boken i serien om Van Veeteren.

Handling: ''Det var som det var, summerade Münster uppgivet när han lämnade polishuset: Av okänd anledning hade en okänd gärningsman mördat en harmlös pensionär - på det mest bestialiska vis. Det hade gått fyra dygn sedan dådet och man hade fortfarande inte kommit i närheten av en lösning.
Ännu en gång dök några ord av Van Veeteren upp i huvudet på honom.
Det är med polisarbete som med livet, hade kommissarien konstaterat över en fredagsöl på Adenaar's för några år sedan. Nittifem procent är bortkastat.
Var det inte dags att vara framme vid de där sista fem procenten? Undrade Münster. Borde inte genombrottet komma snart?
Eller var det så att dessa dystra kungsord från Van Veeteren var ett slags vink om att han borde titta in på Krantzes antikvariat? Söka upp kommissarien?''
Münsters fall är den sjätte romanen i serien kring Van Veeteren.


I den här boken är det Münster som har huvudrollen även om Van Veeteren finns där i bakgrunden. Men Van Veeterens dysterhet har i stället gått över till Münster. Mycket jobb och lite tid för familjen gör att han blir allt mer bekymrad.

En äldre man blir brutalt mördad och efter ett tag känns fallet väldigt trivialt. Men självklart är det inte så enkelt som det verkar. Dessutom försvinner två personer i offrets närhet och det går inte att förstå hur det hänger ihop. Ett fall kanske men inte båda!

Det känns verkligen som den här serien har en viss dysterhet över sig. Poliserna har en njutning av att lösa fallen men det finns ofta en besk eftersmak. Tragiska familjehändelser är inte ovanliga som direkt eller indirekta orsaker. Dessutom påverkar utredningarna ofta poliserna och deras familjer. Trots det så tycker jag ändå om att lyssna på serien. Det är dessutom trevligt att återse ett gammal välbekant gäng.

Något jag inte var helt nöjd med var att det var Stefan Sauk som läste upp boken istället för Håkan Nesser själv. Jag tycker inte om hur Sauk låter när han ska härma vissa kvinnoröster. Det blir mer som en dålig komedi. Vissa kvinnoröster går bra men så fort det är en t.ex. mindre rolig hemmafru så ser jag mer för mig teaterscen där han spelar en fånig kvinna - tyvärr.

Betyg 3 av 5.

Mörkermännen av Jens Henrik Jensen

Andra delen i Oxen-serien!

Handling: Krigsveteranen Niels Oxen har flyttat från Köpenhamn. Nu bor och arbetar han under rumänsk identitet vid en avlägsen fiskodling på Jylland. Dold från omvärlden försöker han hantera sina minnen och trauman medan han lever i ständig beredskap. För han har en hemlighet som håller honom vid liv men som också kan döda honom. När en museichef mördas utlöses en lavin av våldsamma händelser, som även involverar Danmarks justitieminister. Några få skymtar en koppling till Oxen. En av dem är hans gamla partner, Margrethe Franck från Polisens underrättelsetjänst. Hon har letat förgäves efter Oxen i mer än ett år. När hon slutligen finner honom, förseglar hon hans öde. Och så bryter helvetet lös...


Första boken lyssnade jag på i våras. Men böckerna är så långa så den här gången ville jag testa att läsa boken istället för att mestadels ta den som ljudbok. Jag fick låna boken av en vän - vilket ledde till att jag fick en inbunden bok som kändes som en tegelsten i handen istället tyngdmässigt. Jag vet inte om det blev bättre... Både läsningen och lyssnandet har det varit trögt med, och istället har det mest blivit poddar en period (t.ex. Lomma Karlaplan där Anders de la Motte och Denise Rudberg pratar).

Men tillbaka till boken. Den börjar strax efter där den första slutade. Niels Oxen har rörde sig från Köpenhamn och hittar en fristad där han hjälper en gammal man. Många söker efter honom, både vänner och fiender. Och Oxens hållhake på sina fiender börjar allt mer luckras upp vilket gör honom till ett ännu större villebråd.

Jag är så kluven till boken. Det är en spännande intrig. Jag gillar verkligen Niels Oxen och Margrethe Franck och det gör mycket för serien. Men jag har svårt för konspirationerna som verkligen råder och att boken är så utdragen (ca 500 sidor). Men samtidigt är boken lättläst och spännande (lite motsägelsefullt). Nu tror jag att det största motståndet beror på att jag varit inne i en lässvacka generellt på grund av att jag inte haft så mycket ork och tid att läsa på helgerna då det löper på bäst i vanliga fall. Slutet är oerhört spännande och direkt när boken var slut ville jag ta upp nästa för att se hur det ska gå för dem... Så jag lär definitivt fortsätta med serien. Jag fick låna två böcker till varav den ena är en inbunden (= tegelstenstung). Och jag har inte bestämt mig om det blir ljudbok eller den lånade boken då - eller som e-bok kanske...

Betyg 3,5 av 5.

En katts resedagbok av Hiro Arikawa

En både fin och sorglig historia!

Handling: Nana vet varken vart de är på väg eller varför de gör den här resan. Men han trivs med att sitta i en silverfärgad van bredvid sin älskade husse Satoru. Tillsammans far de tvärs över Japan och hälsar på hos gamla vänner.

Men varför reser de? Och varför är alla så intresserade av Nana? När det går upp för honom brister hans lilla hjärta och han gör allt för att få ett slut på äventyret.


Jag var inte helt övertygad om att den här boken egentligen skulle passa mig. Jag har inga problem med böcker där djur tar en aktiv del. En av de bästa böcker jag lyssnat på under senare år är Mannen som talade med elefanter som jag till och med fick gåshud av medan jag lyssnade. Men när djuret är en som tänker högt blir det knepigare. Jag försökte tidigare med en av Nessers böcker där hans hund var i fokus men den lade jag snabbt ner. För där verkade till och med en valp extremt kunnig om världen (om jag minns rätt) och det blev för konstigt för mig.

Men jag började lyssna på den här och blev genast fast. Vänskapen mellan Satoru och Nana beskrivs så fint. Och även om jag aldrig bott med någon katt har jag lärt mig en hel del senaste åren med flera katter i min närhet (en lite mer än andra) och sett deras beteenden.

Efter att först ha fått vara med om hur Nana blev Satorus katt så beger sig dem ut på en resa. En resa som gör att vi lär känna Satoru allt mer. För Satoru behöver hitta ett nytt hem till Nana. Vi läsare vet inte varför, men allt mer tecken kommer allt eftersom. De besöker flera av Satorus vänner och genom dessa möten lär vi oss alltmer om Satorus liv och i synnerhet under skolgången. Men även vännerna framträder rätt tydligt trots att de inte är med särskilt länge. Egentligen nästan tydligare än Satoru själv. Jag och sambon har precis pratat om karaktärsbeskrivningar och när jag tänker tillbaka på boken tycker jag att det blev tydligt genom handlingen hur de egentligen var.

Jag är glad att den nominerades till Årets bok så jag faktiskt såg att den existerade. Även om jag kollar igenom nyutgivningen varje månad så hade jag inte vågat tro att den här var gjord på ett så bra sätt.

Betyget blir 4 av 5! Och mer åt plus än minus eftersom den berörde mig rätt bra.

Villa Havsbris av Caroline Säfstrand

Riktigt mysig!

Handling: Sophie återvänder motvilligt till sitt barndomshem, det gamla kurhotellet Villa Havsbris, som hon fått ärva efter moderns död. Hon vill inte vara här längre än nödvändigt och planen är att återvända till karriären och livet i Berlin så fort hon bara kan.

Att sälja ett nedgånget kurhotell är inte det lättaste, och hon får rådet att renovera det. Hon sätter in en annons om arbetskraft och inom kort flyttar tre väldigt olika men arbetsvilliga personer in, alla i behov av en paus i tillvaron. Det visar sig efter ett tag att deras bagage inte är så lätt som de påstått, men i takt med att huset förändras, så förändras också människorna i det.

I grannhuset, bor Ella. En gammal dam som i alla år skött den stora trädgården som omger villan. Ella är döv, vilket tillät Sophies mor Mona att lätta sitt hjärta i hennes sällskap. Men Ella kan läsa på läppar, och utan att Mona förstått det, avslöjade hon den hemlighet som skulle ha följt henne i graven. Nu står Ella inför ett dilemma. Ska hon berätta vad hon vet för Sophie?


Uppläsare: Gunilla Leining

Egentligen tvekade jag lite till att lyssna på den här boken direkt efter att jag lyssnat på Anna Fredrikssons bok Ett enklare liv. Mycket för att de båda verkar ha en hel del likheter. Och ja, det finns likheter men också olikheter. Och båda är väldigt bra!

Sophie känns som en väldigt ensam person präglad av sin uppväxt och svårigheter med att förstå sin mamma. Genom att bo i Berlin så ser hon till att ha ett ordentligt avstånd men tvingas till slut ta tag i arvet när hennes mamma dör. Genom att ta in lite olika personer som hjälper till att renovera sitt hus uppstår en viss dynamik i huset och där de alla har lite olika problem på väldigt olika nivåer. Inte ens Sophie klarar av att helt hålla inne sin bakgrund. Och definitivt inte med grannen Ella som sakta avslöjar vad hon vet om Sophies bakgrund.

Jag tycker om att lyssna på hur huset sakta förbättras men ännu mer att höra om maten de avnjuter - när Sophie släpper matlagningen till en av de andra. Jag tycker också om relationerna mellan personerna som kommer i huset och att det går lite upp och ner där. Några saker känns lite snabbforcerade men jag förstår varför de är det också. För det hade kanske krävt sin egen bok annars. Och slutet i sig är inte forcerat utan att det finns en form av epilog.

Jag har sett att många tyckt om den här boken och jag förstår varför. Jag har tidigare läst Alltid din dotter av författaren men jag tyckte mycket mer om den här.

Betyg 4 av 5!

Herravälde av Elin Olofsson

En hyllad bok!

Handling: Det är försommar 1921 när Alice måste kliva in som direktör i sin makes ställe. Efter hans slaganfall upptäcker hon att allt är ett luftslott. Ingen går att lita på - allra minst hon själv. Rollen hon fostrats till spricker sönder och lusten till Halvard, den man hon gav upp, vill bara inte dö. Så kommer Thomasine, som efter ett möte med mästermålaren Anders Zorn bestämt sig för att bli konstnär. Kan hennes tvivelaktiga förflutna vara Alice till hjälp? Samtidigt säljer pigan Brita uppgifter om sin arbetsgivare till tidningsmannen Gustaf. Deras relation påverkar till slut riksdagsvalet.

Det är året då kvinnor för första gången får rösta men männen fortfarande har makten över allt. Herravälde handlar om tre kvinnors kamp för frihet.

Jag tror att jag tyvärr läste den här boken på sämsta tillfälle. Den är rätt ny och rätt hyllad än så länge. Gissningsvis för att den främsta målgruppen läst boken först (eller prioriterat den tidigt). Så förväntningarna var rätt höga. Dessutom har läsningen varit rätt uppsplittrad på grund av livet generellt. Jag gillar historiska romaner allt mer men har svårt när det bara är misär och elände (med det menar jag inte att den här boken bara är så). Men trots allt så gillade jag boken men kanske inte älskade den som många andra.

Här får vi följa tre kvinnor. Alla tre är i väldigt utsatta lägen och jag tror att det är det som gör boken tung för mig i den upphackade läsningen. En stor del handlar om hur oerhört svårt det kunde vara att vara kvinna på den tiden. Och jag förstår verkligen poängen med det. Jag lider verkligen med Alice som hamnat i en väldigt svår situation. Hennes okunskap och situation gör det så svårt att ens veta vad som är rätt. Och mer eller mindre omöjlig att få till för att se till att få behålla sitt hem och status och betala alla arbetare. Thomasine som är en så begåvad konstnär är vilse och ensam men har ändå en handlingskraft mitt i allt. Pigan Brita är verkligen inte lätt att tycka om. Men ju mer man lär sig om henne desto mer förstår man ändå henne. På vissa sätt är hon den som växer mest under boken för mig. Jag tycker också att kvinnorna är bra beskrivna och det är inte svårt att förstå dem.

När jag ser tillbaka på boken känner jag mer för den än när jag var mitt inne i den. Delvis kanske för att jag tyckte att slutet bands ihop på att bra sätt. Dessutom blir jag arg på hur kvinnorna haft det. Även om det fortfarande finns orättvisor i Sverige så har ändå alla kvinnor en chans att få ett bra liv.

Jag förstår att boken får ett högt betyg av många men för egen del blir det en 4-.