En världsomsegling och inofficiella utmaningar 2016

Nu har snart ytterligare ett år gått. Jag har aldrig varit med i någon utmaning eftersom jag vill välja böcker utifrån lust mer än krav. Men trots allt så finns det något i mig som vill bredda mig lite...

Jag har dels försökt genom att läsa böcker som inte bara är skrivna de senaste åren. Och som man kan se nedan så har jag faktiskt börjat göra det de senaste två åren. Bilden är från Goodreads statistik över min läsning. Y-axeln är utgivningsår (för första upplagan) och X-axeln visar mina läsår med start 2010. Där mitt i under 2013 kan man skönja Sjöwall-Wahlöös serie om Beck.

Johannas Deckarhörna försökte få till en utmaning med att läsa böcker från hela världen. Det gjordes om till en aktivitet istället. Jag valde att inte skriva ut något mål men hade en förhoppning om att minst en bok i månaden borde falla inom kriterierna och gärna kanske runt 20 böcker åtminstone.

Där har jag läst 27 böcker som kommer från 20 olika länder och där alla kontinenter är med. Nöjd eller ej? Ja, jag har faktiskt läst några riktigt bra böcker på grund av det här.

Vilka det blev kan man se på den här sidan.

Jag kan nämna några favoriter där miljön dessutom stack ut:

Sydafrika
Skyline av Patricia Schonstein Pinnock

Nepal
De försvunna barnen/De små prinsarna av Conor Grennan

Mexiko
En bön för de stulna av Jennifer Clement

Argentina
Pingvinlektionerna av Tom Michell

Peru
Tant Julia och författaren av Mario Vargas Llosa

Min sista inofficiella utmaning är hyllvärmare. Tyvärr verkar hyllan ha fyllts mer än den minskat. Men det är kanske inte rätt tid att mäta nu direkt efter att jag fått julklappar. Fast det var kört redan innan ;). 

Men jag har läst åtminstone 6 gamla hyllvärmare (före 2015). Av inkomna böcker 2015 finns endast tre kvar. Det är alltid något. Av inkomna 2016 finns 24 kvar. 

Under 2017 lär jag fortsätta köra officiellt kravlöst men ändå försöka välja böcker då och då inom dessa tre kategorier (äldre litteratur, världslitteratur samt hyllvärmare). 

Det gångna är inte en dröm av Theodor Kallifatides

Vacker och intressant...

Handling: Åtta år gammal var jag när morfar tog min hand och inte släppte den förrän vi hade funnit mina föräldrar i Athen. Vem vet vad som annars hade hänt mig, om jag hade stannat kvar.
Någon vecka tidigare hade en hop fascister med vapen i hand tvingat alla människor samman på kyrkans yttre gård. Där stod vi unga och gamla skräckslagna medan deras beryktade capo långsamt synade den ena efter den andra för att till slut välja ut några män som han tog med sig. Deras kroppar återfanns aldrig.Det var 1946, någon gång på våren eftersom mandelträden i långa rader blommade och dalen var som vackrast.
Bokläsandet går rätt trögt just nu och den här boken har dels fått vänta länge på att bli läst (hyllvärmare - vilket den inte förtjänade att vara) och dels har det gått en vecka sen jag läste ut den. Jag har knappt påbörjat någon ny. Visserligen har jag lyssnat men även det tar emot lite.


Jag har läst flera böcker av Thoedor Kallifatides. Minst fem i alla fall varav en har varit självbiografisk om hans tid i Sverige och lite reflektioner över skillnader mellan svenskar och greker (om jag minns rätt). Den här handlar huvudsakligen om hans uppväxt i Grekland.

Nu när det ändå gått en vecka sen jag läste ut boken kan jag fortfarande måla upp bilder inom, olika scener som beskrivits. Theodor Kallifatides är verkligen skicklig på det och han får verkligen svenskan att kännas vacker. Han beskriver också hur gärna han vill skriva som ung men hur svårt det är att få till det. En mening där han reflekterar över något han skrivit fångade mig lite extra:

"Och hur kom det sig att det jag såg fick mig att vilja gråta, medan det att skriva om det gjorde mig lycklig?"

Det jag mest tar med mig från boken är att jag fått en liten inblick i en liten del av Greklands historia. Delar av det sett med ett barns ögon men ändå skrivet av en äldre vis man. Om hur fattiga många var, om prostitution, om politiska maktkamper och så vidare. Allt skrivet på ett väldigt lättillgängligt. sätt.

Boken får mig också att fundera över människans psyke. Till exempel varför män inom det militära i många fall kan visa sin makt så tydligt och behandla de med lägre grad så illa.

Jag är glad att Johannas En världsomsegling på 366 dagar fick mig att ta tag i boken! Inte så mycket för att jag kan bocka av Grekland utan just för läsupplevelsen.

Den gröna vägen av Anne Enright

En läsvärd irländsk roman!

Handling: Rosaleen Madigans barn har alla lämnat Irland och lever utspridda över hela världen. Men när Rosaleen på ålderns höst meddelar att hon bestämt sig för att sälja huset kommer de hem för att fira en sista jul tillsammans i barndomshemmet. Den stundade förändringen gör att de vuxna barnen känner att deras historia håller på att raderas ut. Familjen Madigan hamnar i ett vägskäl där valet står mellan att komma varandra närmre eller att helt bryta upp. 


Jag har nog bara sett positiva omdömen om denna bok och jag tror att det blir ett litet problem. Mina förväntningar blir orimligt höga. Trots det så tycker jag ändå att det är en mycket bra bok men den når inte upp till en femma.

På många sätt är det här en cool bok. Den gör både ordentliga tidshopp och geografiska hopp. Men den huvudsakliga handlingen utspelar sig ändå på Irland.

Att vara Rosaleen verkar inte ha varit lätt och ännu mindre att ha varit hennes barn. Och det gör också att syskonen sprids rejält och inte alls känner någon längtan efter att träffas som familj.

Boken ger en känsla för hur Rosaleen var som mor och sen genom tidshopp under 30 år så får vi se hur barnen utvecklar sig och vilka vägar de tar. Jag får samma komplexa känsla jag fått från andra irländska familjeromaner om komplexiteten i att vara en familj och med många starka viljor (och alltid har flera starka utåtagerande känslor). En annan sak som påverkar mig är att jag inte kan identifiera mig med någon av dem. Jag känner att jag kan förstå dem men inte känna igen mig själv i någon av dem.

Men när jag tänker tillbaka på boken så kan jag lätt måla upp rätt många scener för mitt inre och det är något som är mycket positivt. För den ger en känsla för vår moderna historia.

Betyg 4 av 5.

De försvunna barnen av Conor Grennan

Eller De små prinsarna : en mans kamp för att hjälpa Nepals förlorade barn tillbaka hem som den också heter i ett annat format.

Handling: Efter några månader som volontär på ett barnhem i Nepal inser Conor Grennan att barnen han hjälper till att ta hand om inte alls är föräldralösa. De har alla föräldrar - någonstans - som undrar vart deras barn har tagit vägen.

2006 var Nepal ett land som plågades av krig, girighet och korruption. Oroliga föräldrar lämnar bort sina barn till främlingar som lovar att ta dem till en säker plats tills oroligheterna lagt sig. Men barnen säljs som slavar. De som har tur hamnar till slut på barnhem.

När Conor Grennan inser hur det ligger till gör han det till sin personliga uppgift att återföra barnen till sina familjer. Föga anar han då vilket vanskligt och farligt uppdrag han åtagit sig. Med livet som insats ger han sig ut på strapatsrika vandringar över nepalesiska berg och dalar, kämpar i veckor över otillgängliga och ogästvänliga bergsmassiv, fryser, matförgiftas och missförstås, men när han ser barnens glädje då han kan visa upp foton på deras föräldrar bleknar alla hans umbäranden.

Jag lade in mina böcker som ligger hemma och väntar på att bli lästa på Goodreads to-read-lista. När jag kollade betyget på dem hamnade den här överst av böckerna med ett betyg på 4,25 med över 14 000 betygssättare (dock fick den 2,5 i betyg på Boktipset efter två betygssättningar). Eftersom jag även utmanar mig själv i Johannas deckarhörnas - En världsomsegling på 366 dagar blev jag extra peppad att läsa den här eftersom jag inte läst något från Nepal.

För min del sällar jag mig till Goodreads tyckare. Jag uppskattade den väldigt mycket. Conor Grennan berättar här sin egen historia hur han väljer att bli volontär mycket för att det låter coolt och bra och som motvikt till hans jorden-runt-resa som han också planerar som en del av det här. Men det finns något hos dessa barn som gör att han inte kan släppa taget om dem. Istället återkommer han och kämpar för dem.

När jag läser boken får jag en deja-vu-känsla och inser att en viss fara som finns i ett land i krig även berättas om i Hjärtats innersta röst som utspelar sig i Burma mestadels. Och jag inser att det finns likheter i ländernas historier.

Dessutom får jag verkligen en känsla för landet Nepal - ett mycket fattigt land i Asien. I synnerhet kanske när det återges med västerländska ögon som förstår vad som faktiskt är ovanligt för oss. Och jag blir helt tagen av barnen och hur de hanterar sin omvärld. Tårarna kommer när Conor Grennan återger föräldrarna och barnens glädje över att höra om den andres existens. Men han skriver också om hur svårt det är för föräldrarna som knappt kan försörja sig att faktiskt ta tillbaka sina barn när de vet att de både får mat och skolgång på sitt barnhem vilket de inte vet om de kan klara av att ge dem.

För min del var boken verkligen läsvärd och den får en stark fyra av mig.

Tschick av Wolfgang Herrndorf

En härlig berättelse om vänskap och vilsenhet!

Handling: Maik Klingenberg är inte särskilt populär. Han har inga vänner, klasskamraterna skrattar åt honom i skolan och han får aldrig vara med på deras fester. Nu är det första dagen på sommarlovet och han är ensam hemma i villan, hans mamma har åkt iväg till rehab och pappan är på affärsresa med sin unga älskarinna. Då dyker plötsligt Tschick upp, den tysk-ryske pojken från höghusområdet på fel sida spåren i Hellersdorf. I en stulen Lada ger de sig oinbjudna iväg till födelsedagskalas hos Tatjana flickan som Maik är upp över öronen förälskad i. Därefter bär det av i rasande fart genom den tyska landsbygden, i riktning mot sydost, till Valakiet där Tschicks morfar bor. En färd som kommer att förändra livet för dem båda.


Jag vet inte riktigt hur jag ramlade över den här boken. Men jag tror att jag helt enkelt tyckte den verkade intressant när jag kollade pocketutgivningen inför min födelsedag och då jag ville hitta lite böcker att önska mig.

Eftersom jag även utmanar mig själv med En världsomsegling passade den bra (förutom att jag redan betat av Tyskland). Men den här var riktigt läsvärd. Maik är 14 år och bor i Berlin och är en ensamvarg. Han bor fint med sin familj men familjen i sig är inte särskilt hel. Dessutom finns ett hot över dem då hela pappans affärer inte alls går särskilt bra... Han har svårt att veta hur han ska passa in och väljer istället att göra sig lite mer udda. Delvis medvetet men ändå inte helt.

När sommarlovet kommer och båda föräldrarna är iväg känns livet riktigt trist och meningslöst. Just då kommer den nya klasskompisen Tschick förbi och gör sitt bästa att få med sig Maik på lite äventyr. Det hela leder till en bilfärd genom Tyskland med två inte helt erfarna killar som stöter på både det ena och det andra.

När jag googlade på den här boken då jag försökte se om den var något att ha såg jag att författaren inte levde längre. Han valde att ta sitt liv 2013 då han var dödligt sjuk i cancer. Han fick diagnosen 2010 och samma år kom den här boken ut. Wolfgang Herrndorf försökte skriva så mycket och så länge han kunde men sköt sig som sagt för tre år sen. Det får mig såklart att fundera över hur mycket han var medveten om när han skrev boken.

I alla fall är Tschick en både varm och lite tragisk berättelse om barn som på olika sätt inte har det lätt. Men den visar också vilken tröst en vänskap kan ge.

Betyg: En mycket stark fyra.

Tannie Marias recept på kärlek och mord

En deckare för mat- och bakälskaren...

Handling: Möt Tannie Maria, en medelålders sydafrikansk änka bosatt i Klein Karoo i det inre av Kapprovinsen. När centralredaktionen lägger ner Tannie Marias matspalt för att blidka tidningens finansiärer får hon frågan om hon i stället kan tänka sig att bli the Gazettes samlevnadsexpert. Tannie Maria tackar ja till uppdraget under stor tvekan men upptäcker snart att hon har en viss fallenhet för att lyssna till människors problem och att hon kan komma med goda råd, som hon kryddar med lämpliga matförslag. Snart strömmar läsarbreven in från hela Sydafrika, men det är särskilt en brevskriverska som upptar hennes tankar, en kvinna som misshandlas av sin man men som inte förmår bryta upp från sitt äktenskap. Kvinnans situation väcker minnen ur Tannie Marias eget våldsamma förflutna och när kvinnan mördas förmår Maria inte förhålla sig passiv längre utan beslutar sig för att själv spåra upp mördaren med sin matlagningskonst som vapen.


Uppläsare: Marie Richardson

Om man tycker om Damernas detektivbyrå kommer man med stor sannolikhet tycka om den här. Och älskar man att baka eller laga mat kommer man tycka om den ännu mer. Eller det kanske räcker med att bara gilla att äta mat och bakverk.

Tannie Maria är en mycket snäll och sympatisk kvinna som inte haft det så lätt. Men genom sin änkepension och sin matspalt i ortens tidning lyckas hon reda sig. Matspalten blir utbytt men Tannie Maria lyckas kombinera sitt älskade matintresse med relationsfrågespalten.

Jag tycker att boken är riktigt mysig även om jag till en början kanske tycker att nivån är nästan lite väl låg. Men den tar sig ju längre boken rullar på och jag känner verkligen för karaktärerna mot slutet. Jag blir både rädd och frustrerad till och med. Jag blir även väldigt nyfiken på flera sydafrikanska rätter!

Till min stora lycka såg jag att det finns en till bok på engelska och jag hoppas verkligen att det här är en serie som kommer att fortgå.

Vinterdrottningen av Boris Akunin

En rysk deckare på ett hotellrum i Moskva...

Handling: Den vårliga idyllen i parken bryts av en ung man som plötsligt lyfter sin pistol mot tinningen och fyrar av. Motivet är mer komplicerat än man först anar. Polisnovisen Erast Fandorin blir indragen i en malström av starka känslor, ont uppsåt och internationella komplotter. 

Boris Akunin beskriver sin hjälte som en kombination av de bästa manstyperna i världen: den engelske gentlemannen, den ryske intellektuelle och den japanska samurajen. Det blir en sprudlande, och samtidigt spirituell underhållning. Romanen Vinterdrottningen är den första av sju spännande äventyr om detektiven Fandorin som verkar i tsartidens Moskva och Petersburg.

Den här boken har stått rätt länge i min bokhylla och blivit en riktig hyllvärmare. När jag nu behövde åka till Moskva på en tjänsteresa passade det bra att ta med den här boken. Det är dessutom rätt tunn.

Den utspelar sig under slutet av 1800-talet och är den första boken om Fandorin. Han är en ung man på 20 år som förlorat båda sina föräldrar. Fadern hann dessutom göra av med familjens förmögenhet innan han dog så Fandorin är välutbildad men fattig. Dock har han ett jobb.

Hans nyfikenhet och rättrådighet tar honom på stora äventyr i den här boken. Jag måste erkänna att jag har lite problem med alla ryska namn och komplotter som finns i denna bok. Dessutom är språket rätt ålderdomligt till och från. Jag antar i alla fall att det ska föreställa det. Det gör att den påminner lite om en gammal film med uppstyltat språk vilket även återspeglar sig i handlingen. Fandorin är en impulsiv ung man som å ena sidan är väldigt smart men också lite naiv och även impulsiv.

Det som är intressant är att det vävs in en hel del historiska händelser i boken. Den utspelar sig främst i Ryssland men det görs även en resa i Europa. Det är inte så ofta jag läser något om Ryssland heller.

Jag är nöjd att jag läst boken tillslut men den väckte inte någon mersmak hos mig så jag tror att jag stannar vid denna första bok. Så känns det för stunden i alla fall.

Dimridå av Philip Kerr

Om ett mörkt och dystert Berlin 1938.

Handling: Berlin, september 1938. Det är indiansommar och stadens invånare väntar nervöst på utgången av Münchenkonferensen. Kommer Hitler att kasta in Tyskland i ett nytt krig?

Privatdetektiv Bernhard Günther anlitas av en rik änka som ber honom leta upp en utpressare. Samtidigt härjar en brutal seriemördare på Berlins gator, vars offer är tonåriga flickor. Snart vadar Bernie Günther genom Nazitysklands smutsiga och hierarkiska värld, i jakt på den eller de som haft ihjäl inte bara unga kvinnor, utan även hans partner.

Det här är andra delen om Bernhard Günther som är en före detta polis och numera privatdetektiv. Serien är väldigt hårdkokt eller noir om man föredrar det. Kvinnorna blir ofta sexuellt bedömda i granskningarna. Men eftersom det ska föreställa Tyskland 1938 så köper jag det.

Även om Bernhard Günther är en rätt hård man så tror han ändå på rättvisan och dömer inte ut grupper (nästan inte i alla fall). Han har nämligen inte höga tankar om många inom polisen. Eller inom SS.

Den här boken utspelar sig som sagt under 1938 och kriget kommer allt närmare. Judarna börjar få det svårare och det är maktkamper bland Hitlers män. Bernhard hankar sig fram som privatdetektiv och får ett fall där en någon blir utpressad. När lösningen kommer så händer något han inte trodde skulle ske - han tvingas återigen bli polis för att lösa fallen med de tyska tonårstjejer som blir mördade en efter en.

Trots att den hårdkokta stilen inte egentligen är någon jag föredrar tycker jag ändå att de här är rätt ok. Känslan för miljön och stämningen är något speciell. Den är även utgiven av Historiska Media vilket får mig att tro att författaren har rätt bra koll på tidens anda.

Jag kommer snart beställa hem den tredje boken i serien - Tyskt rekviem som blev nominerad av Svenska Deckarakademien för bästa översatta kriminalroman. Vann gjorde Jørn Lier Horsts bok Jakthundarna det året.

Boken får betyg 3 av 5.

Pingvinlektionerna av Tom Michell

En sann historia om en mycket fin vänskap!

Handling: Engelsmannen Tom Michell är tjugotre år, singel och brinner av äventyrslust. Han får jobb som lärare på en prestigefylld internatskola i Argentina under det politiskt turbulenta 1970-talet. Men det stora äventyret börjar då Tom, under en semesterresa, räddar en oljeindränkt pingvin på en strand i Uruguay. Efter det vägrar fågeln lämna sin räddares sida och Tom har inget annat val än att smuggla med sig pingvinen på flyget tillbaka till campus.

Pingvinen döps till Juan Salvador och blir centrum för allas uppmärksamhet på skolan. Han blir rugbylagets maskot, värd på Toms fester, hushållerskans förtrogne och simtränare till en blyg student. Juan Salvador sprider glädje till alla runt omkring - särskilt till Tom som i pingvinen har hittat en compadre och själsfrände för livet.

Uppläsare: Mattias Linderoth

Jag har läst flera hyllningar om denna bok och tyckte att den passade bra att komplettera min rätt hårdkokta deckare med som jag läser parallellt i pocketformat. Jag var lite orolig först att pingvinen skulle förmänskligas lite för mycket men jag tyckte att författaren fick till en mycket fin balans.

Tom Michell räddar pingvinen från döden under en resa i Uruguay och tar med sig den till skolan han jobbar på i Argentina. Resan är inte helt enkel eftersom han även måste passera tullen.

I skolan blir pingvinen Juan Salvador mycket populär och han gör livet roligare och trevligare för flera elever som använder honom som en samtalspartner som inte skvallrar eller för elever som behöver få lite positivt gensvar eller de som bara mår bra av att få hjälpa en annan varelse. Han behöver mycket mat och omvårdnad men Tom Michell får som sagt en hel del hjälp av både elever och personal.

Samtidigt får vi en känsla för hur oroligt Argentina var runt 1975 då Isabel Perón regerade med massa inflation och med militären som periodvis gick på hårt. Det blir även lite information om Falklandsöarna och hur infekterat ämnet var för dem och enligt vad jag förstår, fortfarande är.

Boken är rätt kort och går snabbt att lyssna på eller läsa - drygt 5 timmar eller 221 sidor i den inbundna boken.

Jag tror att den här boken kan passa rätt många eftersom den är lättläst men ändå innehåller en hel del intressanta fakta.

Belsassars dotter av Barbara Nadel

En annorlunda men bra deckare!

Handling: I Balat, de slitna gamla judiska kvarteren i Istanbul, "Orientens port", blir den gamle Leonid Meyer mördad på ett utstuderat och fasansfullt sätt. Ovanför hans kropp har mördaren målat ett hakkors med gamlingens eget blod. Ett rasistiskt dåd? Ingenting visar sig dock vara som det ser ut. Utredningen tar oss genom Istanbuls mörka vindlande bakgator till färgstarka miljöer och personer och en hemlighet någon anser värd att döda för. 

Det här är Barbara Nadels första bok om kommissarien Çetin Ikmen. En mycket annorlunda polis i mina svenska ögon. Han är gift med Fatma som väntar deras nionde barn. Han är även gift med sitt jobb. Hemma hos dem bor även hans gamla far som gärna lägger sig i hans arbete. Han röker och dricker - mycket.

Det är flera saker som är intressanta här. Dels Ikmen själv som är en bra polis och öppen för mycket. I gengäld har han en chef som bara bryr sig om resultat och är mindre intresserad av att det blir rätt. Det är också en blandning av religioner och även ateister som ska samverka.

Ikmens familjeliv skiljer sig mycket från vårt där vi delar på föräldraledigheter medan han knappt vet vad sina yngsta heter. Kanske inte helt, men snudd på. Trots allt lever han i ett kärleksfullt äktenskap.

Själva fallet i sig är rätt groteskt. Faktiskt lite väl spektakulärt för min smak. Vi får lära känna ett antal personer som har kopplingar till den döde och en hel del av berättas ur deras perspektiv. Här finns väl min invändning och det är att det blir lite för mycket av allt inklusive dessa karaktärers bakgrunder och sätt att vara.

Men helheten är ändå positiv och jag kommer läsa flera böcker av Barbara Nadel. Med den här betar jag även av Turkiet i min Världsomsegling. Men det kan vara bra att veta att författarinnan är från England.

Den färglöse herr Tazaki av Haruki Murakami

Min första Haruki Murakami-bok!

Handling: Tillsammans med fyra vänner, två pojkar och två flickor, ingår Tsukuru Tazaki i en grupp som bestämt sig för att vara nära vänner livet ut. Men när han kommer hem från universitetet en dag blir han varse att han inte längre är välkommen i gruppen. Något har förändrats i grunden men ingen vill eller kan berätta vad som har hänt.

Uteslutningen blir ett trauma som följer honom genom livet. När han flera år senare möter Sara och förälskar sig i henne berättar han om sveket och hur det alltid plågat honom. Hon uppmanar honom att söka upp vännerna från skoltiden för att ta reda på vad som faktiskt hände den gången.


Jag har länge varit nyfiken på Haruki Murakamis böcker men också varit lite rädd för dem. Det är så många som hyllar hans stil vilket fått mig att tro att han kan vara lite svårt. Men den här boken var verkligen inte svårläst. Eller konstig...

Sambon köpte den här boken på bokrean och läste ut den för ett tag sen. Hans reflektion var att allt var väldigt beskrivet och att det inte hände så mycket egentligen. Med väldigt beskrivet menar han meningar som: "Han tog ur sina saker ur väskan, lade de kläder han hade haft på sig i tvättmaskinen och duschade.". Men det var mer en reflektion än kritik.

När jag tänker tillbaka på boken så inser jag att det inte hände så jättemycket. Ändå läste jag nöjd på och var hela tiden nyfiken på vad som skulle hända eller vad han skulle få veta. För det händer trots allt en hel del men det känns stillsamt berättat.

Större delen av den här boken utspelar sig i Japan men en liten del är faktiskt i Finland vilket är lite kul. Den självklara huvudpersonen är Tsukuru Tazaki och det är honom vi hela tiden får följa. Rent krasst kanske inte herr Tazaki är den mest spännande personen att följa men historien blir ändå intressant. Och det är också intressant att se de andras syn på honom mot hans egen. Men med tanke på vad som hände så är det inte så konstigt att hans egen självbild blivit förvriden.

Med den här boken har jag nu besökt Japan i min världsomsegling.

Under Vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson

En bok med djup men som också är lättläst.

Handling: När vi lär känna Emma har hon utarbetad flytt karriärjobbet i Stockholm för att söka lyckan i London där Eric, amerikanen hon blivit handlöst förälskad i, bor. Deras relation blir komplicerad och utvecklas i en helt annan riktning än Emma tänkt sig. Hon lider sig igenom tiden i London och hankar sig fram på tillfälliga jobb. Av en tillfällighet hör hon talas om den tusenåriga pilgrimsleden Camino de Santiago de Compostela i Spanien och får en ingivelse att den är precis vad hon behöver för att reda upp sitt liv. Med en gammal ryggsäck och ett par slitna gymnastikskor ger hon sig iväg på den åttio mil långa vandringen mitt under den spanska högsommaren. 

Att vandra långa sträckor dag efter dag är jobbigare än Emma någonsin kunnat föreställa sig. Under mödosamma dagar till fots genom den spanska landsbygden tvingas hon konfrontera sina mörkaste tankar och minnen från det förflutna. Men hon är inte ensam. Längs vägen möter hon en rad färgstarka personer från olika världsdelar och bakgrund. Flera av dem får stor betydelse för henne på olika plan. Emmas spontana infall utvecklas till en omvälvande resa som får henne att omvärdera sina livsval och allt hon någonsin trott på.

Den här boken utspelar sig på lite olika platser i Europa. Stockholm, lite barndom i södra Sverige, London och sen huvuddelen i Spanien.

Jag tror att många som försöker göra någon form av karriär kan känna igen sig i Emmas situation. I synnerhet när bördan ökar och det bara inte går att erkänna att man inte kan, vill eller orkar längre och sömnen blir allt sämre. Då är det lätt att fly till något som kanske inte alltid är bättre.

Min stora behållning är att läsa om själva vandringen och de människor hon möter längs vägen. De har alla sina sidor och motiv till att vandra. När jag hörde talas o den här pilgrimsleden första gången tyckte jag att folk verkade galna som valde att gå den och att jag aldrig skulle göra något sådant själv. Risken/chansen är fortfarande mikroskopiskt liten att jag skulle gå den men nu har jag större förståelse för att folk väljer att göra det. Det kan säkert vara nyttigt att komma bort från vårt materialistiska samhälle och bara ha tid att tänka och nyttja det som är absolut nödvändigt. Och även fundera över vad för saker som faktiskt gör oss lyckliga. När man lever mitt i ett ekorrhjul så är det lätt att tro att en ny apparat eller ett steg upp i karriären gör oss mer lyckliga. Att verka lyckad är ju inte samma sak som att vara lycklig.

Det här är den första boken i en serie om tre. Den tredje kommer snart ut och jag kommer definitivt att läsa bok nummer två snart.

Hjärtats innersta röst av Jan-Philipp Sendker

Fortsättningen på Konsten att höra hjärtslag.

Handling: Det har gått nästan tio år sedan Julia Win kom tillbaka från sin resa till Burma, landet där hennes far föddes och där hon fann en bror. Hon är framgångsrik advokat på Manhattan, men känner sig vilsen och utbränd. När hon inne i sitt huvud börjar höra en enträgen röst som ställer de frågor hon alltid försökt undvika - Varför lever du ensam? Vad söker du i livet? - känns sammanbrottet nära. I ett försök att hitta tillbaka till sig själv och meningen med livet återvänder hon till Burma. Där får hon höra historien om en kvinna som heter Nu Nu, en historia som är full av passion och tragik och som kommer att vända upp och ner på Julias liv. 


Uppläsare: Anna Maria Käll

Jag tyckte mycket om Konsten att höra hjärtslag så det kändes naturligt att även läsa eller lyssna på uppföljaren.

Som det står ovan har det gått tio år sen förra boken slutade. Boken innehåller egentligen två historier. Historia om Nu Nu och en historia och Julias läge just nu och även lite vad som hänt sen senast. Det är Nu Nus historia som verkligen griper tag i mig. Jag känner sorg, jag målar upp bilder över hur Nu Nus vardagsliv ser ut och helt enkelt får se hur livet kan ha varit i Burma.

Det är två kvinnors historier som förmedlas och de lever under helt olika förhållanden och har helt olika bakgrunder. Julias liv har jag lättare att förstå även om hon känns lite väl naiv ibland gällande Burma. Jag hade förstått det mer om hon inte haft någon koppling till Burma.

Jag tycker verkligen om språket i boken. Så jag njuter av att få den uppläst. Men språket blir även lite för bra i dialogerna. Nu kanske de pratar så vackert i Burma oavsett nivå på utbildning men jag har svårt att tro att de har ett så stort ordförråd. Men det är petitesser i sammanhanget. Boken innehåller många fina budskap och det får mig att fundera lite på vad som är viktigt i livet och det hektiska liv många av oss lever. Men att uppskatta andra värden betyder inte att livet är enklare för det. Och soldaternas värderingar vill jag inte ens tänka på...

Med tanke på slutet misstänker jag starkt att det kan komma en uppföljare!

Betyg 3+ (Julias historia får 3 och Nu Nus en 4:a).

De dödas fjärilar av Diane Wei Liang

Den andra boken om privatdetektiven Mei Wang.

Handling: Den populära sångerskan Kaili är försvunnen och Mei Wang får i uppdrag av att söka rätt på henne. När det visar sig att Kaili är död blir Mei Wang ombedd att omedelbart lägga ner undersökningen. Men hon fortsätter sina spaningar på eget bevåg. Spåren, bland annat några vackra handgjorda pappersfjärilar, leder henne vidare mot skrämmande hemligheter ur Kinas förflutna. 

Precis som i förra boken Jadeögat är den här boken inte särskilt deckaraktig. Det är tydligt att syftet med serien inte är att skriva en spännande deckare utan syftet är att berätta om Kina.

Jag tycker om Mei som person. Hon har svårt att passa in i normen och går sina egna vägar. Det fungerar inte att kompromissa för henne. Samtidigt känner hon sig ibland misslyckad då hon inte kan vara det som andra önskar. Mycket av detta kommer fram främst i första boken. Genom Mei, hennes mor och syster så får vi se Kina ur olika perspektiv. I den här boken får vi även följa Lin som suttit fängslad i många år. Då är det ett helt annat Kina som visas. I jakten på gåtan får vi följa Mei genom både rika och glamorösa delar av Beijing och även i de gamla, trång och fattiga delarna.

Författarinnan själv var med om studentdemonstrationerna 1989 vid Himmelska fridens torg och jag tycker att det märks. Åtminstone blir jag berörd av hur det beskrivs och hur svårt det var för dem. Jag läste någonstans att den här boken beskrivs som mysig. Men jag kan inte hålla med. Inte som helhet i alla fall. Jag berörs för mycket av bipersonernas öden för att känna att boken är mysig.

För att vara en rätt informativ bok om Kina är den ändå väldigt lättläst.

Betyg 4-.

Ett ohyggligt avslöjande av Louise Penny

Lika bra som alltid!

Handling: En septembermorgon skakas den lilla byn Three Pines av en chockerande upptäckt. På Oliviers bistro den naturliga knytpunkten för det fridsamma livet i byn påträffas liket av en äldre man, dödad genom ett våldsamt slag mot bakhuvudet. När kommissarie Armand Gamache anländer till platsen konstaterar han till sin förvåning att ingen tycks ha en aning om vem den döde mannen är. En märklig omständighet i denna slutna värld där alla känner alla. Slutsatsen är oundvikligt: Någon ljuger frågan är bara vem.
Sakta men metodiskt börjar Gamache och hans kollegor bana sig en väg genom de lögner som döljer sig under den förrädiskt idylliska ytan. Sökandet leder dem så småningom ut i den täta skogen som omger Three Pines, och vid slutet av en slingrig stig väntar en häpnadsväckande hemlighet. En skatt som någon vaktat under mycket lång tid och kanske till slut fått betala för med sitt liv.

Det här är den femte boken om kommissarie Gamache och byn Three Pines. Som alltid finns där en speciell stämning av gemytlighet. Men även något svart som då och då visar upp sig i byn och bland deras invånare.

Normalt sett har jag mest lyssnat på dem men den här gången verkar den dröja på Storytel så biblioteket fick låna ut sin bok istället. Och det är faktiskt enklare att läsa alla dessa franska namn istället för att lyssna på dem.

Till skillnad från förra boken utspelar sig större delen av handlingen i Three Pines men då och då åker poliserna eller Clara till lite andra ställen i Kanada. I förra boken låg fokus på Clara och Peter men av naturliga skäl hamnar Olivier och Gabri i fokus den här gången och vi får lära känna dem betydligt bättre.

Som alltid tar konsten stor plats i dessa böcker och det är ofta ett positivt tecken för mig. Allt sen jag läste Siri Hustvedts bok Vad jag älskade så har böcker med konst i sig ofta för med sig något positivt och jag minns dem bättre än många andra böcker.

Det finns ett antal nya personer som vi får lära känna och sidohistorier kring dessa. Vissa av historierna har såklart inget med själva gåtan att göra men vilka som faktiskt spelar roll vet man först på slutet och alla historier påverkar själva stämningen. Som alltid längtar jag efter att nästa bok ska komma!

De gömda rummen av Care Santos

En bok som jag så gärna ville tycka jättemycket om.

Handling: Violeta Lax, konstintendent och barnbarn till den spanske konstnären Amadeo Lax, har ägnat sitt liv åt sin farfars konstnärskap. Det finns inget hon inte känner till om honom. När hon får veta att farfaderns stora hus i Barcelona ska bli ett museum tillägnat hans verk skyndar hon genast dit. En stor muralmålning behöver tillfälligt tas ner för att underlätta renoveringen och bakom den upptäcks en dörr utan handtag. Där innanför hittas en mumifierad katt och en död kvinna.

I chock reser Violeta vidare till Comosjön i Italien där hon stämt möte med en kvinna som säger sig ha något viktigt att berätta. När pusselbit läggs till pusselbit i farfaderns liv inser Violeta att hon i själva verket inte har haft någon aning om sin familjs sanna historia.

Åh, jag ville verkligen riktigt fastna i den här boken och inte vilja släppa den. Men riktigt så blev det inte. Trots det är den ändå helt ok. Jag läste gärna i den när jag skulle lägga mig. Men jag kände ingen längtan efter att verkligen få veta vad som skulle hända.

Den beskriver huvudsakligen ett dåtida Barcelona vilket är väldigt grundligt gjort. Författaren har med ganska många verkliga personer som sidofigurer i boken för att verkligen visa vilka som levde då och med vilka befattningar de då hade.

Jag fick två problem med boken. Dels tycker jag inte särskilt mycket om flera av huvudkaraktärerna och dels är den i mitt tyckte lite för omständlig och detaljerad. Jag har förstått att Care Santos verkligen forskat grundligt och det är kanske därför det blir lite väl mycket av det goda för min del. Men jag måste också säga att den ger bra bild av hur det var då. För det finns en hel del oroliga stunder i det dåtida Barcelona.

Den är även skriven på ett väldigt berättande sätt. Här och var flikar författaren in lite ord till oss läsare. Som t.ex. "Låt oss så återvända till resultatet av ett mer fruktsamt tillfälle än det vi nyss har beskrivit".

Boken rymmer många hopp i tiden. Den är inte kronologisk alls. Men det går oftast fort att förstå vilket period det gäller. Jag känner inte heller någon större nyfikenhet kring vad som faktiskt hände. Eftersom boken hoppar mycket i tid får man rätt många ledtrådar längs vägen så det blir inga direkta överraskningar.

Trots att jag låter negativ så är den ändå inte dålig. Och gillar man historia så kan den definitivt vara intressant.

På några ställen har jag läst att den här kan vara något för de som gillade Vindens skugga. Nu var det visserligen länge sedan jag läste den men jag ser inga likheter förutom att den handlar om ett dåtida Barcelona.

Betyg 3 av 5.

Dödlig bekantskap av Donna Leon

Den artonde boken om kommissarie Brunetti!

Handling: På en middagsbjudning hos sina svärföräldrar träffar kommissarie Brunetti den eleganta Franca Marinello. Hon är gift med en framgångsrik affärsman i Venedig. Brunetti blir charmad av kvinnan som är kultiverad och citerar klassisk italiensk litteratur - men det är något underligt med hennes ansikte.

Några dagar senare får Brunetti besök av en kollega i ett närliggande distrikt. Han arbetar med en utredning om maffians verksamhet och vill ha information om en åkeriägare som har hittats mördad på sin arbetsplats. Kollegan tror att mannens död är kopplad till illegal transport av giftigt miljöfarligt avfall. Brunetti finner det hela överdrivet, men när ytterligare ett dödsfall sker tvingas han omvärdera sin uppfattning. Dessutom dyker den fascinerande Franca upp i sammanhang där hon inte borde befinna sig ... Varför? Och vad är det egentligen som har hänt med hennes ansikte?

Den artonde boken i serien kom ut som pocketbok nu och efter den här finns sju(?) till skrivna men ej översatta. Donna Leon själv är nu 74 år och verkar fortfarande vara produktiv.

För några år sen var jag nära att ge upp serien men något har fått mig att fortsätta trots att den inte hör till de absoluta favoriterna. Men jag tycker om familjen Brunetti och vill se vad som händer med dem.

Som oftast i den här serien tar Donna Leon upp korruptionen och maffians påverkan på landet. Jag kan verkligen bli mörkrädd och hoppas i varje bok att det är överdrivet. I den här boken tas hanteringen av miljöfarligt avfall upp bland annat. Den är inte svår att förstå men jag måste erkänna att jag inte helt förstår det som hände kring Franca och vad som fick henne att agera som hon gjorde till att börja med (slutet av det hela förstår jag). Orsakerna är nog att här står Sverige och Italien långt ifrån varandra.

Annars är det trevligt att läsa om de italienska middagarna och beskrivningarna av Venedig rent generellt.

I och med denna bok har jag nu betat av Italien i en Världsomsegling på 366 dagar.

En bön för de stulna av Jennifer Clement

En hemsk men ändå oerhört bra roman!

Handling: En bön för de stulna är berättelsen om Ladydi Garcia Martínez. Hon bor på mexikanska landsbygden, på en liten kulle, omgärdad av drogkarteller som odlar opium på fälten runt omkring, illegal invandring och ett polisväsende som inte går att lita på. Hennes hem är en by nära det som en gång i tiden var ett glamoröst Acapulco. Livet är tufft för Ladydi och de andra flickorna i byn. Mödrarna är hårdhudade men livrädda och papporna har rymt. Ständigt får de alla vara på sin vakt, ett grymt hot om kidnappning hänger över dem. Och en dag händer det. En kraftfull bil med knarkkartellens män beordrar den vackraste lilla flickan in i bilen och lämnar byn. Ladydis berättelse är inspirerad av en verklighet som gäller för många flickor och kvinnor i dagens Mexiko men som inte många känner till. En värld där flickor försöker likna pojkar så länge det är möjligt för att inte kidnappas och säljas, och där polisen är lika farliga att kontakta som de kriminella.

Jennifer Clement har gjort en gedigen research innan den här boken skrevs. Hon har intervjuat många olika kvinnor i Mexiko i alla skrån och utifrån deras historier har hon skrivit den här boken.

Vi får följa Ladydis uppväxt i ett mycket fattigt och farligt Mexiko. Mödrarna förfular sina döttrar så de inte ska bli kidnappade. Minsta tecken på okända män eller bilar får dem att gömma sig. Skolgången blir sådär när lärare tvingas flytta dit under en period och undervisa dem. Kring Ladydi finns det både vänner och ett antal vuxna vars historier också är en del av den här boken.

Boken skildrar några vitt skilda miljöer som visar en del av Mexikos komplexa värld. Här vill jag inte skriva för mycket eftersom det kan avslöja lite för mycket om handlingen. Men miljöerna förmedlas på ett så bra sätt att jag inte har några problem att måla upp bilder.

Trots att boken innehåller hemska historier flyter det ändå på. Ibland måste jag pausa lite men jag vill ju ändå veta hur det ska gå och fortsätter att läsa. Även om boken är hemsk på många sätt finns det ändå en överlevnadsvilja som får dem att fortsätta kämpa. Allt är inte nattsvart.

En sådan här bok får mig att verkligen uppskatta det liv jag har. Vad spelar det för roll att det är supertrist att städa och att jag inte har så mycket lästid som jag skulle vilja? Det är skrämmande hur många ställen här på världen som människor verkligen har det svårt på och ibland tvingas till fruktansvärda saker eller helt enkelt bara blir dödade. Samtidigt känns det rätt tröstlöst över att det är så svårt att bli ett civiliserat land där majoriteten kan känna sig trygga.

Skyline av Particia Schonstein Pinnock

En vacker men smärtsam bok...

Handling: Längst upp på Long Street i centrala Kapstaden ligger Skyline, hyreshuset där Mossie bor tillsammans med sin storasyster och sin alkoholiserade och tablettmissbrukande mamma. Större delen av tiden tillbringar de med grannarna, en samling vinddrivna existenser från Afrikas alla hörn, som kommit till Sydafrika i hopp om att kunna skapa sig ett bättre liv i Nelson Mandelas regnbågsnation. 

Där finns transvestitparet Alice och Bluebell, hårfrisörskan Princess från Rwanda, den nigerianske droghandlaren och det blinda polisparet Gracie och Cliff. Samt Bernard, som försöker undkomma minnena från ett krig högt uppe under stjärnorna på Skylines tak. 


Jag googlade runt på världslitteratur för En världsomsegling på 366 dagar och hittade bland annat tips på den här boken och det är jag glad för.

Den här utspelar sig i Kapstaden i Sydafrika men den berör även andra ställen i både Europa och Afrika. Många av de människor som bor i Skyline har varit med om hemska saker och vissa människors livsöden får vi höra talas om. Ett tag tyckte jag bara att världen kändes som en ohållbar plats. Men mitt i allt elände finns det så många människor som ändå kämpar på för ett bättre liv och gör sitt bästa för att även finnas där för varandra.

Mitt i allt detta finns vår huvudperson som förblir namnlös, hennes lillasyster Mossie som lever i sin egna lilla värld med fåglar och pärlor samt pojkvännen Raphael. Eftersom mamman inte bryr sig om dem får husets invånare bli deras familj och en speciell gemenskap existerar.

Boken är bara på 180 sidor men rymmer ändå så otroligt mycket! Jag kan definitivt rekommendera den.

Gengångare av Jo Nesbø

Den nionde i serien och troligtvis den näst sista(?)

Handling: Harry Hole kommer tillbaka från Hongkong efter tre år. Han återvänder med ett enda ärende: att undersöka ett i praktiken uppklarat mord i narkotikamiljö eftersom han vägrar tro att polisen gripit rätt gärningsman. Han får snart träffa den misstänkte mördaren. Det är en pojke på arton år som han inte har sett på länge och knappt känner igen - Oleg, sonen till Harrys stora kärlek Rakel I Oslo har polisen samordnat en stor insats mot narkotikaförsäljningen på gatorna och lyckats minska heroinet kraftigt. Men i dess ställe har fiolin dykt upp, en drog som ger färre dödsfall men är desto mer beroendeframkallande. Det som från början såg ut som ett vanligt drogrelaterat mord växer till en omfattning som Harry inte kunnat förutse. Ett välorganiserat, våldsamt och väldigt farligt nätverk styr Oslo med järnhand. Ingen vill komma i deras väg och ingen vill avslöja något om dem eftersom det sker med livet som insats. Men alla spår pekar i en riktning - mot mycket högt uppsatta personer i staden.


Uppläsare: Jonas Malmsjö

Som alla Jo Nesbøs böcker om Harry Hole är även den här väldigt lång/tjock. Ljudboken är på nästan sjutton timmar och det tar sin tid att hitta dessa lyssningsstunder. Det är ytterst sällan jag kan lyssna på mitt jobb så i princip all lyssning sker på fritiden. Dessutom tar det mig bara en kvart att åka till eller från jobbet och då försöker jag passa på och lyssna på lite nyheter om tiden passar. Det blir dessutom nästan alltid någon extra omgång när man skulle kunna tro att det var klart.

Jag har dragit mig lite för den här boken eftersom själva handlingsbeskrivningen inte tilltalat mig. Det kändes som Harry Hole egentligen var klar efter att ha stuckit till Hongkong. Men det går ju inte att sluta när det bara är två böcker kvar. Och nu efteråt när det bara är en bok kvar (åtminstone som det ser ut för stunden) så vill jag verkligen veta vad som kommer att hända. Jag misstänker att den tionde boken kommer att avverkas innan det här året är slut.

Annars är det en hårdkokt historia. Det handlar mycket om knark och ligor. Och om Harrys roll i Rakels och Olegs liv. Ett antal gamla bekanta dyker upp och ett antal nya. Jag vill inte skriva för mycket. Handlingsbeskrivningen säger tillräckligt och det är lätt att skriva in spoilers vid reflektioner av den här typen av böcker. Den slutar i alla fall på ett sätt så att jag vill ta mig an nästa bok rätt snabbt.