Ord i djupaste blått av Cath Crowley

En fin och sorglig ungdomsbok!

Handling: Rachel var länge hemligt förälskad i sin bästa vän Henry Jones. Dagen innan hon flyttade från Gracetown gömde hon ett kärleksbrev i Henrys favoritbok, i hans föräldrars bokhandel. Rachel väntade. Men Henry hörde aldrig av sig.
Tre år senare - känslomässigt bedövad efter att hennes bror omkommit i en drunkningsolycka - återvänder Rachel till Gracetown. Hon ska arbeta ett år innan hon går om sista året i skolan och får jobb i bokhandeln, där hon nu tvingas arbeta med Henry, som hon helst aldrig velat träffa igen.
Henry är glad över att Rachel är tillbaka och förstår inte varför hon är så kylig gentemot honom. Men så småningom börjar de komma varandra närmare igen. Livet går inte att styra och ibland är det outhärdligt. Men tänk om det finns ord, kärlek och andra chanser som gör att allt trots allt har mening?

Jag fortsätter med utmaningen #kaffeochkulturvärlden som under oktober besöker Australien. Det här är en mycket fin ungdomsbok om sorg, kärlek och en bokhandel. 

Boken växlar främst mellan Rachel och hennes gamla bästis Henry. Vi får lite tillbakablickar men boken handlar mest om när Rachel flyttar tillbaka till Gracetown för att komma ifrån platsen där hennes bror dog. Och att det i sin tur kan få henne att inte drunkna helt i sorgen.

Henry istället är nere eftersom hans tjej gjort slut. Och han förstår inte alls varför Rachel inte vill prata med honom och varför hon inte ville kommunicera med honom efter att hon flyttat. 

Boken tar upp lite olika problem som kan uppstå. Vissa är lite mer vanliga än andra. Och det ger ungdomarna lite perspektiv när det värsta faktiskt har hänt. Den röda tråden i boken är till stor del förluster av väldigt olika slag. Men däremellan finns det värme, kärlek, böcker, kvarlämnade brev i böcker, massor av härliga bokreferenser och sist men inte minst, en bokaffär. 

Min läsning har inte flutit på jättebra på senaste tiden och då är det så härligt med en lättläst men ändå innehållsrik ungdomsbok fylld av känslor som fick mig att glömma bort tiden.

Betyg 4 av 5.

Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman

En av årets höjdpunkter!

Handling: Som barn reste Ingrid över hela Europa tillsammans med sin mamma, operasångerskan Margot-Sophia. Men när den talangfulla sångerskan förstör sina stämband får karriären ett abrupt slut. I ett försök att gå vidare flyttar Ingrid och hennes mamma hem till Kanada igen, och skapar sig ett vanligt, normalt liv. Men minnet av det som gått förlorat är smärtsamt närvarande och Ingrid saknar musiken så att hon går sönder. Hon lovar sin mamma att hon ska delta i ett överlevnadsläger ute i Kanadas vildmark, för att bevisa att hon är mogen nog att på egen hand flytta till London för att plugga musik. Men allt är inte som det verkar och Ingrid måste räkna ut varför hon egentligen är på lägret, och den egentliga orsaken till att musiken försvann ur deras liv.

Vi får följa Ingrid som växer upp med sin mamma. Det finns inga andra släktingar och Ingrid får följa med runt i Europa där mamman sjunger i olika operor. Men när mammans stämband förstörs flyttar de hem till Kanada och mamman som redan innan varit lite instabil sjunker ner i en djup depression som tar tid att komma ur. Och musiken finns inte längre för henne. Den står bara för allt hon förlorat.

Boken växlar som så många andra böcker mellan nutid och dåtid. I nutidsdelen är Ingrid runt sjutton år och har åkt på ett överlevnadsläger som utmanar henne mer än vad hon någonsin trott varit möjligt. Hennes mamma vill att hon testar på lägret för att se om hon är mogen nog att flytta till London för att studera där. I tillbakablickarna får vi följa Ingrids liv med lite inhopp då och du under hennes uppväxt.

Ingrid är en person som är omöjlig att inte tycka om. Vi får se hennes utsatthet där hon växer upp med bara sin mamma som enda släkting. Och där mamman inte är särskilt stabil och i synnerhet inte efter att hennes stämband inte längre fungerar för operan. Väl på lägret möten hon andra ungdomar som också haft problematiska uppväxter och som brottas med helt olika problem. Och dessutom uppstår nya problem som de i gruppen förväntas lösa tillsammans medan de vandrar.

Ett stort plus med boken är att den trots de tunga delarna så finns det en skön humor. Ingrid börjar skriva dagbok på vandringen i form av brev till sin mamma och sarkasmen är så skön att läsa när hon beskriver dagens händelser. Ett tag trodde jag att det var en brevroman men så var det inte. Det är någon sida här och var som ibland summerar dagen. 

Det här är en bok som fick mig både att fnissa och fälla lite tårar. Det är en bok som får mig att känna mig lyckligt lottad över min uppväxt och en påminnelse om hur olika en uppväxt kan se ut. Det är också en bok som inger hopp trots tunga stunder. 

Betyg 5 av 5!

Sexstrejken av Åsa Hellberg

En ungdomsbok om en intressant experiment!

Handling: Majken har fått nog.
Nog av att bli kallad hora i skåphallen, i korridoren, i matsalen, nog av anonyma dickpics. Nog av att de schysta killarna håller käften när tjejerna trakasseras. När hon tillsammans med den blyga Vilda och skolans drömtjej Belle utlyser en sexstrejk blir det upptakten till något som ingen kunnat förutse.Hade de strejkat om de hade vetat vilka krafter som skulle utlösas av att säga nej till sex? Hade de strejkat om de vetat priset de skulle få betala?


Jag har läst flera böcker av Åsa Hellberg men det har då varit vuxenböcker. I den här boken flyttas vi till skolvärlden istället, där det ropas hora och skickas dickpics när något inte passar.

Vi får möta tre tonåriga tjejer som huvudpersoner. Tre väldigt olika men som ändå hittar varandra. Just olikheterna gör att det är lätt att känna igen sig själv i någon av dem. Eller åtminstone delvis.

Det känns som boken är ett socialt experiment. För vad skulle faktiskt hända om man gjorde så här? Jag måste erkänna att jag har lite svårt att relatera till gymnasievärlden här. Jag gick själv på ett tekniskt gymnasium med få tjejer och de mer pluggiga killarna. Dessutom ropades inte ordet hora på den tiden heller vad jag märkte. Visst kan det ha hänt någon enstaka gång men då mer troligt på högstadiet.

Men boken är lättläst, tankeväckande och spännande. Och jag gillar tjejernas gemenskap som de hittar hos varandra trots olikheterna. Jag gillar också att boken visar att bakom vissa bråkstakar finns också problem som får helt fel uttryck. Och hur instabil just den åldern är. Men för det ska ju inte tjejerna få massa skit i form av glåpord och obehagliga bilder.

Det händer en hel del i boken så den är både lättläst och spännande. Kanske lite väl mycket i min smak, men här är jag inte rätt målgrupp. Utan den kan nog locka till läsning hos den yngre och även få läsaren att hänga kvar.

I min värld kanske den här boken inte ger så många svar på hur man kommer till rätta med problemet kring hur tonåringar bemöter varandra. Men den väcker tankar och kan leda till bra samtal. Det finns även inblickar av vuxenvärldens problematik som spiller över på barnen. Även om boken inte handlar om de vuxna så känns det ändå som mycket kommer därifrån på olika sätt och sen måste ut. Och mycket handlar också om grupptryck som alltid varit ett problem.

Betyget blir 3,5 av 5.

Jellicoe Road av Melina Marchetta

En väldigt berörande roman som till slut blev läst!

Handling: Som barn överges Taylor på 7-Eleven av sin mamma. Sex år senare börjar det förflutna komma ikapp henne då ännu en person i Taylors närhet försvinner, och en annan återvänder. Samtidigt pågår gängkriget på Jellicoe internatskola för fullt och ett manuskript visar sig innehålla nyckeln till Taylors förflutna. Vilka var barnen som var med om det fruktansvärda för 22 år sedan? Är deras öden sammanflätade med Taylors?


Den här har legat och väntat några år på att bli läst. Först blev den otroligt hyllad. Sen blev reaktionerna mer blandade. Många gillade den medan vissa inte en orkade läsa klart den. Och hos mig blev den liggandes. Länge.

Jag ska vara ärlig att säga att jag vid något tillfälle i början av boken funderade på om jag skulle fortsätta läsa. Det gjorde ont att läsa om Taylor som i början kändes så ledsen och förvirrad och hela hennes värld kändes orolig. Och jag har lite svårt för när huvudpersonen inte har koll utan dess förvirring speglar läsningen. Men eftersom vissa tipsat om att det vänder efter ett tag så läste jag på och sen var det ingen tvekan längre utan jag hade då svårt att släppa den.

Taylor är en fin tjej och jag tycker om att läsa om hur hon tvingas växa med en uppgift som hon måste ta över samtidigt som hon oroar sig för Hannah som bott på skolans område och varit den som givit henne extra stöd. Hannah som plötsligt försvunnit utan att meddela henne vart hon tagit vägen. Taylor växlar mellan att ibland gå in i sin egna värld och ibland bli så väldigt klok. Lika svajigt som tonåringar verkligen kan. Dessutom öppnas en värld för henne som hon inte sett så mycket av.

I boken finns en parallellhistoria i form av ett manuskript som vi får ta del av lite då och då och inte på något strukturerat sätt, vilket är en del av grejen. Vissa saker förstår man rätt snabbt medan vissa saker tar längre tid. En del av boken handlar om Taylors jakt på sanningen som sakta börjar gå upp för henne.

Jag är glad att jag läste boken och jag tycker författaren gjort ett väldigt bra jobb när det gäller  miljöbeskrivningar i synnerhet. Jag känner att jag verkligen kan måla upp skolmiljön framför mig och alla de olika platser som beskrivs när de kör sitt väldigt allvarliga spel mellan de olika gängen.

Boken hör till mina hyllvärmare och får slutligen betyget 4 av 5.

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld

Om att hantera en stor sorg!

Handling: Mamma fick folk att gråta. Hon får fortfarande folk att gråta fastän hon inte ens lever. Ibland när pappa duschar hör jag att han gråter. Jag tror att han tror att det inte hörs. Men det gör det. Därför tänker jag aldrig gråta. Aldrig! Och jag tänker inte få folk att gråta. Jag tänker få folk att skratta. Det är min mission!

Sasha har just fyllt tolv år. Atomnumret för magnesium. Hennes mamma brukade säga att en del människor har funny bones. De är liksom roliga ända in till skelettet. Sen finns det de som kan lära sig att bli roliga, om de övar. Det finns också en tredje sort som inte är roliga alls, hur mycket de än försöker (troligen är Cecilia, Sashas lärare, en sån). Tyvärr misstänker Sasha att hon inte har funny bones, men hon har en plan: Hon SKA bli en riktig comedy queen! Och hon tänker öva tills vartenda halvtrist ben i kroppen är roligt. Om hon bara lyckas få folk att skratta kanske det andra försvinner. Det som ligger bakom ögonen och bränner och hotar att trilla ner för kinderna i form av - jo faktiskt - livsfarlig gråt.


Eftersom jag och sambon ska på Vi Läsers författarkryssning där Jenny Jägerfeld ska prata ville jag läsa något av henne. Jag är rätt säker på att det inte är den här boken hon kommer prata om utan troligtvis Blixtra, spraka, blända! Men jag var mer sugen på att läsa den här.

Den handlar om Sasha som precis fyllt tolv (vilket min son gjorde för en månad sen). Sasha har nyligen förlorat sin mamma och boken handlar mycket om hur hon hanterar sin sorg. Egentligen vill jag bara krama henne och säga att det är ok att gråta.

Comedy Queen är definitivt en bok som berör. Förutom sin pappa har Sasha sin bästa kompis som verkligen finns där för henne och tränger igenom skalet. Som stöttar i alla väder. Just stunderna med henne är något som verkligen griper tag i mig.

Jag har nyligen läst en liknande bok (Tusen ord för allt av Conny Palmkvist) men där är huvudpersonen en kille som precis förlorat sin pappa. Trots att det är många likheter så finns det ännu mer olikheter i boken (som att den senare är en vuxenbok och även har en gammal man som huvudperson). Och båda är otroligt bra!

Jag tycker att Jenny Jägerfeld har lyckats skriva otroligt bra om en väldigt känsligt ämne. Och det fungerar utmärkt att läsa den som vuxen även om den riktar sig mot yngre personer (9 - 12 år på Bokus och Adlibris). När jag var på Öppet hus på min sons skola låg just den här boken på en av bänkarna i klassrummet vilket gjorde mig glad.

Betyg 4 av 5.

Sömnernas sömn av Elin Säfström

Tredje boken om Tilda som styr upp Stockholms väsen.

Handling: Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, älvor och andra väsen, men de flesta människor ser dem inte. Och det är Tildas jobb att se till att det fortsätter så. Men det är inte så lätt, när det är dags för tomteting, och stan svämmar över av berusade tomtar. En morgon hittas flera ihjälbitna getter på Skansen. Både Tilda och de trollfientliga tomtarna är övertygade om att det är ett troll som varit framme. Tomtar och troll ställs mot varandra och konflikten trappas upp, samtidigt som fler döda djur dyker upp, i oväntade konstellationer. Vem är det som dödar djuren och varför?


Det här är en otroligt mysig serie där jag blir både som tonåring på nytt och njuter av den inte helt verkliga världen. Mitt i ett väldigt verkligt Stockholm. En tid då man är mitt emellan barn- och vuxenvärlden.

De två tidigare böckerna har varit mer glada och humoristiska än den här. Här handlar det mycket om hur utanför en tonåring kan känna sig och att alla är emot en. Mer eller mindre medvetet.

Tilda saknar sin mormor och försöker axla hennes roll som väktare helt. Det går inte så bra när hon saknar stöd och inte blivit upplärd. Inte minst från sin egen mamma som gör allt för att Tilda inte ska vara en del av den världen. Av väldigt goda skäl. Men så dyker Loke upp. Vem är han egentligen? Kan hon lita på honom trots att han verkar vara rätt dryg?

Åh, jag lider verkligen med Tilda i den här boken. Det gör ont att sen hennes smärta och utanförskap. Där hela världen vilar på hennes axlar och hon inte kan prata med någon som verkligen kan förstå.

Trots allt läser jag boken hyfsat snabbt. Jag läser till och med lite på vardagskvällarna. Och när jag är klar med boken vill jag inget hellre än att få ytterligare en del i mina händer. Jag hoppas att det kommer att ske.

Betyg 4 av 5.

Impossible av Michelle Magorian

Fjärde boken om familjen Hollis!

Handling: 12-årige Josie Hollis går på en scenskola i London. Råden hon får är att hon ska spela ut mot publiken med svepande gester och le oavsett vad som sker. Men när hon se hur Theatre Workshop Company arbetar inser hon hur spännande det kan vara att få agera.

Men hon blir kidnappad av misstag då kidnapparna tror att hon är någon annan. Hon lyckas fly och tar sig till den berömda Joan Littlewood's company - en mycket speciell teater. Vistelsen där blir ett minne för livet. Men kidnapparna finns där ute och personen som låg bakom det...


Den här köpte jag för rätt länge sen och på grund av dess tjocklek (585 sidor på engelska) så har den inte blivit läst förrän nu. Det var först när jag läste den som jag insåg att den handlade om familjen Hollis. Där äger jag de två första böckerna som är på svenska. När jag sen skulle betygssätta den på Goodreads insåg jag att det finns en tredje bok som kommer före den här och som jag också läst men inte förstått att de hörde ihop. Så nu blir jag lite sugen på att läsa om den.

Det har gått rätt många år sedan bok två där Josie faktiskt föddes mot slutet - på en teater. Hon är en kavat tjej som föredrar att spela killroller eftersom hon får leva ut där. Men scenskolan hon går på uppskattar inte hennes rakhet utan börjar motarbeta henne allt mer.

Jag tycker verkligen om Michelle Magorians böcker där Godnatt Mister Tom är den stora favoriten. Så trots att de är ungdomsböcker så läser jag dem gärna fortfarande.

De två första böckerna handlar om två andra syskon och då var det mer familjeliv och sen livet på teatern. Och så lite om livet däremellan. Den här boken handlar om så väldigt mycket mer på grund av kidnappningen och det hon får vara med om. Det gör att hennes värld blir rätt komplex. Nu har jag läst de andra på svenska så det kan ju också påverka att den här kändes lite mer splittrad. Men samtidigt är den ju väldigt spännande och det händer verkligen mycket saker i den. Och det är ju även bra att böckerna skiljer sig lite åt.

Trots att jag själv aldrig varit intresserad av teater kan Michelle Magorians böcker verkligen få mig att förstå att vissa verkligen lever för det. Den här utspelar sig dessutom 1959 när teatern börjar få allt mer konkurrens av tv och film.

Det här blev den tionde boken som jag läser i utmaningen #hyllvärmare2018 på Instagram. Min summering kring hur det går finns här:
https://bokstunder.blogspot.com/2018/01/hyllvarmare-2018-tolv-utvalda-att-lasas.html

Mitt totala betyg blir 4 av 5 möjliga.

Midnattsljus av Charlotte Cederlund

Det tredje och sista boken i Idijärvi-trilogin!

Handling: Áili betalade ett högt pris när hon skyddade Urseiten från Borri noaidi. Nu plågas hon av inre demoner och i ett försök att fly undan dem lämnar hon Idijärvi sameby för gymnasieskolan i Kiruna. Men allt är inte som det ska i den lappländska staden. Skrämmande saker händer, saker som verkar centrera sig runt Áili vare sig hon vill det eller inte.

Sakta återvänder ljuset till Sápmi, men med ljuset kommer också ett löfte om en sista strid. Är det en strid Áili kan vinna utan att bli någon hon inte vill vara?


Som alltid med serier så är det inte helt lätt att minnas detaljerna från tidigare böcker. Och då började jag rätt sent med att börja läsa första boken. Mycket på grund av alla hyllningar av serien eftersom jag inte först trodde att genren skulle passa mig. Men när jag väl börjat så kunde jag inte sluta läsa/lyssna. Så bok två tog jag väldigt snabbt efter den första eftersom jag ville veta hur det skulle gå. Men sen har det blivit ett litet hopp på drygt två månader. Och det räckte för att minnet inte helt skulle fungera.

Men det går ändå rätt fort att komma in i boken. Till en början verkar det som att Áili får det lite lugnare när hon bor precis vid skolan i Kiruna och kommer bort från Sápmi - åtminstone under vardagarna. Men självklart så börjar det hända saker även där.

Det är mindre magi i boken men det fungerar ändå bra. För även om den inte är så jättesynlig så finns den där i bakgrunden. Och hon har även sina bekanta runt sig. Vissa mer än andra.

Boken är precis som de tidigare böckerna väldigt bra. Men jag känner mer sorg när den här är slut än nöjdhet för jag vill inte att Áili och den här världen ska försvinna. Och det är ett bra betyg!

Betyg 4 av 5.

Gryningsstjärna av Charlotte Cederlund

Den spännande fortsättningen på Middagsmörker!

Handling: Mörkret har lagt sig över Idijärvi sameby och det dröjer veckor innan solen återvänder. Borri noaidis attack har rivit upp djupa sår inom Áili, sår som blir än mer smärtsamma när en tragisk olycka gör henne ensam igen. Samtidigt har Nåjdernas råd kommit till byn. De söker efter Urseiten, det mytomspunna föremål som kan förgöra dem alla om det hamnar i fel händer. Áili litar inte på rådsmedlemmarna och när deras sökande inte ger resultat försöker hon utveckla sina krafter på egen hand.

Hon gör allt för att hålla byn säker. Inget pris är för högt för att skydda de hon älskar.


Eftersom jag störde mig på uppläsaren av böckerna läste jag den här boken som e-bok. Jag kunde inte vänta längre utan fortsatte med den så fort jag var klar med Middagsmörker. Men jag kommer pausa lite innan jag tar mig an den tredje och sista boken.

Den här boken tar vid nästan exakt där förra boken slutade. Áili har det tungt och har svårt att veta vilka hon kan lita på. Samtidigt behöver hon lära sig hantera sina krafter men det är inte så lätt. Mycket händer, både bra och dåliga saker.

Tempot i böckerna är verkligen högt och det är inte tråkigt ett sekund. Eftersom jag själv knappt befinner mig norr om Stockholm kan jag inte bedöma något om hur same-livet framställs. Men för mig handlar det mer om själva magin och en lite mer isolerad miljö och vintrigt landskap. För att inte tala om Áili själv och personerna runt henne.

Jag är glad att jag tog mig an serien först nu för då kan jag läsa den rätt snabbt och inte hinna glömma så mycket däremellan.

Betyg 4 av 5.

Middagsmörker av Charlotte Cederlund

Första delen av Idijärvi-trilogin!

Handling: Idijärvi sameby ligger undangömd i de norrländska skogarna, långt bort från all civilisation. När sextonåriga Áilis pappa dör i cancer tvingas hon flytta dit för att bo tillsammans med sin morfar som hon aldrig tidigare träffat. Välkomnandet blir svalt och Áili känner sig som en främling bland snö och renar. Men så börjar mystiska saker hända i byn, saker som borde vara omöjliga och som bara kan förklaras med den magi som är direkt knuten till Áilis samiska arv. Snart är hon indragen i en flera hundra år gammal konflikt, en konflikt som riskerar att skada de hon bryr sig om. De få som finns kvar.


Uppläsare: Sonja Lindblom

Påskledigt och helt ensam i huset (sambon och sonen var iväg till svärmor på Åland) kändes den här boken som en perfekt bok att lyssna på medan jag röjde klädkammaren. Och på många sätt var den perfekt att lyssna på. Den gjorde att jag ville vara igång så jag kunde unna mig att lyssna.

Áili har det verkligen inte lätt. Hennes mamma är död sedan länge och nu dör hennes pappa i cancer. Hon får flytta ända från Skåne upp till sin morfar i Idisjärvi, nästan så långt man kan komma i norra Sverige. Áili är halvsame men kan inget om samerna. Hennes pappa höll henne så långt borta från det samiska som det gick. Men det betyder inte att hon haft det lätt ändå.

När Áili  kommer till sin morfar börjar konstiga saker hända. Saker hon har svårt att förstå och som är svåra att förklara utan att någon ska tro att hon är helt knäpp. Men lyckligtvis får hon några hon kan lita på och anförtro sig åt. Men tiden är knapp och hon utsätts för att svårare saker.

Boken är verkligen spännande och när klädkammarstädningen var tillräckligt klar gick jag över till e-boken. Och så fort den var slut så tog jag min an nästa bok, även den som e-bok. Det visar lite hur spännande boken var.

Det som förstör boken lite var uppläsare. Jag lyckas bara inte bli vän med den uppläsningen. Den är så konstig. Ibland blir rösten robotlik och jag ser på Storytel att jag inte är den enda som tycker det. Men vissa stunder lyser hon upp och lyckas läsa med inlevelse. Men den entoniga uppläsningen blir trist. Och då är jag en som normalt sett har svårt för när det blir för teatraliskt. Men jag hade nästan föredragit det här.

Visheten vaknar av Elin Säfström

Den andra boken om väktaren Tilda.

Handling: Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, vättar och älvor. De flesta människor ser dem inte tack vare Tilda. Det är nämligen hennes ansvar att rådare och människor hålls ifrån varandra. Det är svårt nog i vanliga fall, utan att trollen springer omkring på stan och beter sig som huliganer. Det visar sig att deras stora högtid, Vishetens dag, närmar sig och det går rykten om att den innefattar en förfärlig rit. Tilda måste se till att ingen skadas samtidigt som hon försöker få ordning på känslorna för Hakim och rädda sin vänskap med Imane. Ingenting blir lättare av att en attraktiv vittra behöver Tildas hjälp och att relationen till Natta börjar bli oväntat komplicerad.

Den här serien väcker samma känslor hos mig som böckerna om Harry Potter. Tyvärr var jag vuxen även när de kom men det hindrade mig inte från att njuta av dem.

Tilda är på många sätt en klassisk tonåring som måste försöka klara skolan och kompisar och förälskelser. Dessutom är vare sig hennes mamma eller mormor som de flesta mödrar och mormödrar... Och hennes liv är blir inte direkt lättare av att tvingas ta itu med alla problem som alla väsen ställer till med.

Även om jag inte bor i Stockholm så har jag ändå varit där en del (pluggade bland annat där i fyra år). Det gör att miljön nog blir lite extra speciell eftersom jag ser flera platser framför mig.

Boken är spännande, engagerande och fantasifull. Den väcker verkligen olika typer av känslor i mig. Det enda negativa är att den tar slut alldeles för fort.

Betyg 5 av 5.

Sköldpaddor hela vägen ner av John Green

Fin med tragisk ungdomsbok!

Handling: Aza Holmes är egentligen inte så intresserad av att ge sig in i jakten på Russell Pickett, den försvunne multimiljardären som jagas av FBI. Men 100 000 dollar i belöning gör att Daisy - hennes bästa, enda och fullständigt orädda vän - har andra planer. "Krossa hjärtan, Holmesy, inte drömmar" är Daisys mantra. 

Tillsammans navigerar de båda det korta avståndet över floden och det avgrundsdjup som skiljer dem från Picketts lyxiga egendom. I det gigantiska huset bor nu bara Picketts söner, Davis och Noah. Davis som Aza kände när de var små. Davis som aldrig kan lita på att någon gillar honom för den han är eller om det är pappas pengar som lockar. Men med Aza kan han vara lugn. Hon bryr sig inte om belöningen och hennes tvångstankar upptar det mesta av hennes tankar. De snurrar i en allt snabbare spiral som inte går att bryta eller styra. Alla bakterier som finns, alla sätt som de kan komma in i kroppen och hur man kan dö av dem. Alla bakterier som finns i en människas saliv, som byter mun vid en kyss ...Till denna berättelse hör också Daisys framgångsrika fanfiction om Chewbacca och en tuatara som kan bli både mycket gammal och mycket, mycket rik.

Uppläsare: Philomène Grandin

Jag har inte läst något av John Green sen tidigare men valde nu att lyssna på den här.

Jag tycker om hur John Green lyckas beskriva Aza, Daisy och Davis. Samtidigt är det rätt tung lyssning eftersom jag dras in i Aza:s fobier och jag förstår omgivningens maktlöshet mot hennes sjukdom. När hon hamnar i sina spiraler vill jag bara skrika åt henne att hoppa ur. Men så enkelt är det ju inte.

Jag tycker om samspelet mellan ungdomarna även om jag inser att det inte blir någon askungesaga av historien. Det är genom Aza vi upplever historien och det gör att det bara är henne man kommer riktigt nära. Och det är inte helt enkelt med någon som mår så dåligt. Det blir en distans eftersom det är så svårt att förstå hennes inre röster när man själv inte alls har dem. Ändå känns det inte påhittat utan som de verkligen finns där.

Den som livar upp historien är helt klart Daisy och här blir Philomène Grandin en mycket bra röst. Jag förundras även över fanfictiondelen som inte ens visste existerade innan jag läste boken Fangirl av Rainbow Rowell. Även Davis del berikar historien och rikedomen han lever i men som inte gör honom det minsta lycklig.

Jag har förstått att flera gillar vissa av hans andra böcker mer än den här. Boken var helt klart godkänd men jag hade nog lite för höga förväntningar från början. Men titeln är underbar.

Betyg 4- av 5.

En väktares bekännelser av Elin Säfström

Underbar!

Handling: Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, vättar och älvor. De flesta människor ser dem inte tack vare Tilda. Det är nämligen hennes ansvar att rådare och människor hålls ifrån varandra. 

I vanliga fall delar Tilda jobbet som stans väktare med sin mormor, men eftersom hon är i Norrland på ett särskilt uppdrag, är allt upp till Tilda nu. Ett angrepp av jordvättar i skolans källare hade räckt gott, och när det börjar rapporteras i nyheterna om folk som försvinner är det verkligen för mycket för en femtonåring, med bara en skabbig gammal hund till hjälp (även om han kan lukta sig till magiska överträdelser). I skolan finns dessutom Hakim, killen med världens brunaste ögon. Om han bara inte var helt trollbunden av överjordiskt vackra Natta, som av någon outgrundlig anledning verkar vilja bli vän med Tilda.


Det här är en sådan bok som jag önskar att jag hade kunnat skriva. Den kastar mig tillbaka till barndomen då det då och då var böcker om tomtar och troll och världen kunde innehålla så mycket mystik. Jag blir glad av att läsa den här.

Sen är det dessutom en bra ungdomsbok där tonårsperioden beskrivs på ett väldigt bra sätt mitt i allt det här. Det finns vissa likheter med Ordbrodösen just när det gäller att boken även är en bra ungdomsbok mitt i allt osannolikt som finns runt om. Sen är ju själva historierna helt olika.

Tilda är en tjej som är lätt att tycka om. Jag tror att många kan känna igen sig i henne. Hon har det inte helt lätt hemma och lägger skulden delvis på sig själv som barn ofta gör. Jag tycker också att Elin Säfström gör ett bra jobb där Tilda både kan vara stark och svag.

Boken har definitivt gett mersmak och jag kommer nog ganska snart läsa den andra boken i serien som nyligen kommit ut.

Betyg 4 av 5.

Lögnernas träd av Frances Hardinge

Om en flicka som vill så mycket mer än samhället tillåter och ett magiskt träd...

Handling: Fjortonåriga Faiths föräldrar bestämmer sig för att flytta ut till en vindpinad ö vid engelska kusten och hon förstår att det ligger mer bakom beslutet än vad de vuxna låtsas om. När hennes pappa kort därefter omkommer under mystiska omständigheter tror Faith sig veta något som kan ha betydelse. Men hon är bara en flicka, och i 1800-talets England anses hon inte värd att ta på allvar. Om hon ska få någon klarhet i vad som hänt måste hon ta reda på det på egen hand.

I jakten på ledtrådar hittar hon ett märkligt träd bland sin fars tillhörigheter. Det växer och bär frukt bara om man berättar en lögn för det. I gengäld avslöjar trädet en sanning. Eftersom trädet kan vara hennes enda chans att få reda på vad som hände hennes pappa, sprider hon lögn efter lögn över den lilla ön. Men lögner har en tendens att få eget liv...

Jag har egentligen väldigt svårt för lögner (om de inte är "vita") och därför var jag lite tveksam till den här boken. Men av olika skäl passade det att läsa den här just nu. Typ för att jag ville läsa någon bok med lite magi i (sommarbingon 2017) och att den fanns som e-bok på Storytel samt att jag skulle bo i en stuga utan vettig sänglampa och därför behövde läsa på Ipad:en när sambon sov.

Jag tyckte trots allt om boken. Miljön är otroligt bra beskriven och det känns verkligen som att jag befinner mig där på ön med folk som inte ser med blida ögon på dem och vädrets makter. Hua!

Det sociala samspelet är också intressant. Dels med hur sonen ska uppfostras och även hur Faiths mamma försöker med alla medel visa var hon står i den sociala stegen. Även synen på tjänstefolket och deras syn på dem.

Mitt i allt detta finns Faith som så gärna vill bli sedd och uppskattad av sin far.

Hon är väldigt smart och modig men är inte vuxen nog att helt förstå de vuxnas spel och regler. Men hon kämpar på. Och när det värsta händer gör hon allt för att avslöja sanningen utan att riktigt tänka på konsekvenserna.

Boken vänder sig till 12 - 15-åringar och det kan nog passa bra. Även jag som vuxen hade behållning av den men hade nog uppskattat den lite mer när jag var ung.

Betyg - En mycket stark trea. Om jag varit i målgruppens ålder hade nog betyget blivit högre.

Om jag försvann av Meg Rosoff

En ungdomsbok med allvar...

Handling: Den första Mila var en hund. Den andra Mila, som är 12 år, vet inte riktigt varför hon blivit döpt efter en hund. Men hon vet många andra saker. Hon ser ledtrådar och spår, och har en nästan övernaturlig slutledningsförmåga. Tillsammans
med sin pappa reser hon till USA, för att hjälpa till att leta efter pappans bästa vän, som är spårlöst försvunnen. Och Mila lägger märke till saker. För nog är det något märkligt med en man som försvinner utan att ta med sig sin hund.

Det här är den första bok jag läser av Meg Rosoff men jag har förstått att hon är populär. Bland annat för att hon blev ALMA-pristagare 2016.

Milas mamma ska iväg till Holland på jobb och hon ska följa med sin pappa för att besöka hans gamla vän. Men precis innan besöket försvinner vännen men Mila och hennes pappa åker ändå. Mila är en tjej som kan se lite mer än andra människor gör. Hon har en förmåga att känna och läsa av folk. Till och med ganska mycket ibland. Kvar i London finns hennes bästa vän som har det tufft.

Det här känns som en bok där tolvåriga Mila lär sig om hur komplicerat vuxenlivet kan vara. Allt är inte svart eller vitt. Och små beslut kan leda till ödesdigra händelser.

Mila är en väldigt sympatisk tjej och det är inte svårt att gilla henne. Men jag tror att jag uppskattar boken mer som vuxen än vad jag hade gjort som barn/tonåring. Men helt säker kan jag inte vara. För egentligen handlar det väldigt mycket om de vuxna runt Mila och hur det visserligen påverkar barnen. Det finns även ett visst mörker i boken, en osäkerhet och det gör att boken nog kommer hänga kvar lite längre hos mig än vad många andra ungdomsböcker gör.

Den här blir också det tredje krysset i Sommarbingon 2017 i krysset "En som handlar om resor".

Ordbrodösen av Anna Arvidsson

När man påverkas av andra bloggar...

Handling: Med skrivna ord kan hon styra dina tankar och handlingar. Du märker aldrig när du blir hennes marionett.

I en värmländsk bruksort bor sedan århundraden tillbaka en säregen släkt. De har en stark ställning och en kraft som till varje pris måste hållas hemlig. Kvinnorna i släkten är ordbrodöser. Alba har aldrig önskat sig förmågan att styra andra människor, men accepterat att hennes framtid är utstakad. Hennes mor, mormor och mormors mor har alla fått kraften på sin artonårsdag. Inträdesprovet ska vara en ritual, inte ett verkligt test. När Alba misslyckas står alla handfallna. Ingen berättar vad de misstänker ligger bakom hennes oförmåga. Istället skickas Alba hastigt till en avlägsen släkting i Stockholm och bit för bit börjar hon själv lägga pusslet.
Men någon försöker hindra hennes sökande. Någon som inte skyr några medel för att nå sitt mål.
Någon som kan få vem som helst att lyda.

Oj, vad jag har läst mycket positivt om den här boken. Vilket ledde till att jag faktiskt köpte den. Sen gick det lite tid då jag var orolig över att jag hade för stora förväntningar. Men jag hade inte behövt oroa mig.

Ordbrodösen är verkligen en bra bok. Det är en ungdomsbok men den passar även vuxna. Men för att kunna gilla den så behöver man klara av en bok med en form av magi. Det är heller inte det minsta stereotyp vilket jag uppskattar. När jag började läsa boken hade jag precis läst ett inlägg hos Bokhuset där hon bytte ut könet på en beskrivning av personer vilket kan bli extremt udda. Här fick vi istället lite beskrivningar av håret vilket räcker långt.

Boken är lättläst och utspelar sig i nuet och mestadels i Sverige. Men vi får även höra om händelser i dåtid för att få en förståelse för magin idag. Annars handlar boken huvudsakligen om hur en ung kvinna snabbt tvingas bli vuxen samtidigt som det blir en kamp om klockan för att rädda någon som befinner sig i fara.

Betyg - en mycket stark fyra.

Eleanor & Park av Rainbow Rowell

Så bra men samtidigt så smärtsam...

 Handling: Året är 1986 och Parks tråkiga tillvaro förändras när Eleanor, den nya tjejen, hamnar bredvid honom på skolbussen. Rödhårig, storvuxen och konstigt klädd passar hon inte in. Men de funkar tillsammans. De möts i musiken, i serierna och en längtan bort.

Även om Eleanor och Park förstår att den första kärleken sällan varar för evigt är de modiga och desperata nog att våga försöka. Mycket kan hända på bara ett skolår.

När jag bara läste om själva handlingen blev jag inte så sugen på boken. Däremot har jag hört massa gott om den.

Och det här var ingen enkel kärlekssaga mellan två ungdomar. Verkligen inte. Den handlar om Park som är accepterad men inte riktigt med i det coola gänget. Men det räcker bra för honom.

Eleanor kommer nyinflyttad och vilsen till skolan. Hon har allt emot sig gällande vad som gäller utseende och klädsel. För att inte tala om sina hemförhållanden...

Någonstans där på bussen hittar Park och Eleanor varandra. Men att Eleanor träffar Park gör inte hennes liv lättare, snarare svårare. Men ändå lättare att stå ut med.

Det gör verkligen ont i mig att läsa den här. Samtidigt är Eleanor och Park så fina. Var för sig och tillsammans. Att läsa om Parks lite mer vanliga hemmaliv lättar upp boken och gör att den känns så verklig.

Många har redan läst och hyllat och jag kan bara hålla med.

Himlen börjar här av Jandy Nelson

En fin ungdomsbok...

Handling: Lennie är sjutton år och lever ett stilla liv i skuggan av sin utåtriktade syster Bailey, en tillvaro hon trivs med. Men en dag händer det ofattbara Bailey faller ihop i en hjärtattack och dör. Sorgen och saknaden är oändlig, och Lennie drar sig undan alla i sin närhet. Samtidigt drabbas hon för första gången av kärleken, och passionen svindlande och förbjudna känslor som får Lennies värld att explodera.


Den här lånade jag på vårt bibliotek eftersom jag läst mycket fint om den. När boken börjar har Bailey precis dött. Så även om vi får lära känna henne via Lennies återblickar känner jag inte den hemska sorg som jag kanske hade förväntat mig. Men det är såklart fortfarande fruktansvärt.

Mitt i all sorg inser Lennie att hon plötsligt blir sedd på ett annat sätt nu när Bailey inte finns där och tar fokus. Det väcker många motstridiga känslor hos henne och jag tycker att författaren beskriver det på ett väldigt bra sätt.

Jag tycker om boken på många sätt. Karaktärerna känns mänskliga och har många bra egenskaper men även brister. Trots det tror jag att jag hade aningen för höga förväntningar på boken. Jag tyckte mycket om den men den kommer inte riktigt finnas kvar inom mig.

April, April av Mattias Edvardsson

En mycket läsvärd ungdomsbok som passar utmärkt för vuxna!

Handling: En gammal skola och ett hagelgevär. Hugos plan är enkel. Ett skott i huvudet vid fönstret och han ramlar ner på skolgården mitt under rasten. Då slipper han ifrån sig själv samtidigt som han hämnas på mobbarna och hela jävla systemet. Men han blir upptäckt och hamnar på ett behandlingshem. Där träffar han Julie och Nico. Och April som är vacker, vild och spännande. Tillsammans med dem förändras Hugo, och han börjar inse att vissa saker är värda att leva för.


Den här lånade jag på biblioteket tillsammans med Fangirl. Jag tyckte mycket om den men hade kanske tyckt ännu bättre om den om jag inte läst Fangirl precis före. Nu när jag läste dem direkt efter varandra var det svårt att inte jämföra dem eftersom de har en liknande målgrupp. Dock skiljer sig ämnena åt rejält!

I April, April får vi följa några ungdomar som befinner sig på ett behandlingshem. Alla har olika bakgrund och är väldigt olika. Ändå kommer de varandra nära. Men de är alla skadade och de både längtar efter förändringar och är rädda för dem. Allt är ju så skört. Det är Hugo som är huvudpersonen och genom honom får vi lära känna de andra. Boken rymmer mycket smärta men även en hel del humor som hjälper dem att orka.

Jag blir ledsen när jag tänker på hur många barn och ungdomar som faktiskt växer upp med föräldrar som inte klarar av dem. Ungdomarna här representerar dem väl.

Fangirl av Rainbow Rowell

En härlig bok!

Handling: Cath är ett Simon Snow-fan. Att skriva fanfiction om den otroligt populära karaktären är meningen med livet. Redan som barn uppslukades hon och tvillingsystern Wren av Simon Snow-serien. Det hjälpte dem när mamman försvann ur deras liv.

Nu ska de till samma college och Wren har gjort klart för Cath att hon inte vill att de ska dela rum. Cath är utlämnad till en butter rumskompis vars kille hänger i deras rum för jämnan. Ovanpå detta en lärare i skrivarkursen som tycker fanfiction är skräp, och en snygg klasskompis som bara vill prata om ord. Och så är det pappan därhemma som hon oroar sig för. Han är känslig och skär och ovan att vara utan sina flickor. 


På en eller ett par bloggar nämns fanfiction lite då och då och jag måste erkänna att jag inte haft någon koll på vad det inneburit tills väldigt nyligen. Och inte ens då förstod jag helt förrän jag läste den här boken. Den ger rätt tydliga exempel!

Det här är också den första boken som jag läst av Rainbow Rowell. Jag har definitivt hört talas om Eleanor & Park men det har inte blivit av att läsa den. Men eftersom jag gillade den här så lär jag snart låna även Eleanor & Park.

Cath är huvudpersonen i boken och jag gillar henne. Hon gör det inte lätt för sig alla gånger och har en del att lära sig så livet blir lite lättare och mindre skrämmande. Det blir inte enklare då hennes tvillingsyster vill skapa sig en egen identitet nu när de flyttat till ett nytt ställe. Och även om Cath gör sitt bästa att inte socialisera så går det inte att hålla undan riktigt alla hur mycket hon än hellre vill skriva om Simon och Baz.

Det här är en ungdomsbok som rymmer både allvar, humor och en dos kärlek och jag kan förstå att många faller för den här boken.