En mörderska bland oss av Hannah Kent

En riktigt bra isländsk dåtida roman!

Handling: Norra Island 1829. Överfulla fängelser gör att pigan Agnes Magnúsdóttir, dödsdömd för sin medverkan i ett brutalt dubbelmord, inhyses på den avsides belägna gården Kornsà i väntan på avrättning. Rädsla och avsky gör att familjen på gården inledningsvis undviker all kontakt med Agnes. Med tiden börjar man dock inse att hon kanske inte är det kallblodiga monster som hon utmålats till. Med sin kristallklara prosa förmedlar Hannah Kent hur vi, förblindade av kärlek, kan ta irrationella, ibland ödesdigra beslut. Och hon påminner oss om hur stor skillnaden faktiskt kan vara mellan vilka vi är och hur vi uppfattas av andra.


Det här är en av mina hyllvärmare som jag avslutade sommarbingon med. Nu när jag läst den förstår jag inte varför jag inte tog tag i den tidigare. Den var ju jättebra!

Som många andra dåtida böcker av den här stilen bygger romanen på vissa sanningar och Hanna Kent målar upp en mycket fin berättelse som bygger på mycket forskning. En av behållningarna med boken är miljön. Jag kan lätt förnimma både lukter (odörer) och det sparsamma utrymmena med möblemang. Och slitet med att ha en gård eller torp och överleva vintrarna eller dåliga år generellt.

Jag fångas av Agnes som person och jag tycker att Hanna Kent gör henne väldigt trovärdig. Gården där allt hände har verkligen något mörkt och destruktivt över sig och trots att Agnes känns klok så är det inte svårt att förstå varför hamnar där. Boken visar också hur mycket svårare det är att vara kvinna och i många fall vara maktlös. I synnerhet om man är fattig och inte har någon direkt släkt att förlita sig på.

Även resten av människorna beskrivs väldigt bra och alla blir tydliga personligheter utan att bli överbeskrivna eller överdrivna. Det finns mjukhet, visdom, sjukdom och rädsla, det finns de som kämpar emot sina känslor och de som flyr till kvinnor och sprit för att döva fattigdomen.

Jag såg att Hannah Kent är på gång med en ny bok i oktober och den lär inte bli en hyllvärmare här.

Betyget blir en mycket stark fyra. På sikt kanske en femma.

Karriär i ondska av Robert Galbraith

Tredje boken om privatdetektiven Cormoran Strike och hans assistent Robin Ellacott.

Handling: Ett paket med en kvinnas avhuggna ben levereras till Robin Ellacott. Hennes chef, privatdetektiven Cormoran Strike, inser att det finns fyra personer från hans förflutna som kan vara involverade - alla fullt kapabla till obeskrivlig brutalitet.
Cormoran Strike blir alltmer övertygad om att polisen i sin utredning fokuserar på fel person, och tar tillsammans med sin assistent Robin saken i egna händer. Jakten leder dem till de tre andra misstänkta männens mörka och skrämmande världar, men medan alltfler fasansfulla handlingar begås, håller tiden på att rinna ut.

Uppläsare: Niklas Falk

Jag lyssnade på den här boken till det var ungefär en fjärdedel kvar. Sen stod jag inte ut längre och lånade boken på biblioteket. Mitt problem var att boken var på 534 sidor och den kändes för lång och omständlig som ljudbok. Trots att det hände massor så kändes det som att det ändå tog för lång tid just på grund av uppläsningslängden. Men det gick mycket bättre när jag bytte till den vanliga boken och takten kunde ökas. Eller så var det för spännande för långa stunder vilket blev jobbigt i sig när det skulle läsas upp.

En annan reflektion är att det var en hel del dialog mellan män och kvinnor och det är inte alltid som det blir jättebra när det motsatta könet läser på ett sätt som inte är helt neutralt. Det känns nästan lite komediaktigt då utan att vara roligt. Mest var det när lite udda karaktärer intervjuades. Men problemen som jag upplevde i förra boken med ojämna ljudnivåer var borta i den här vilket var positivt.

Som alltid gillar jag verkligen Cormoran Strike och Robin Ellacott. I den här boken blir allt lite mer personligt eftersom någon är efter Cormoran och även Robin. Och att det troligtvis är någon från Cormorans tidigare liv. Han vet inte vem och har flera som han vet är mer galna än många andra. Bland annat från sin tid som militärpolis. Robins bröllop närmar sig och det går inte heller problemfritt mitt i allt detta.

Den här boken känns lite mörkare och ruggigare än de tidigare eftersom det ligger en hotbild över dem på flera sätt. Jag brukar inte gilla när olika brott är kopplade till någon polis som exempel. Men här störde jag mig inte lika mycket eftersom det här handlar om en privatdeckare som blir omskriven i pressen lite då och då. Däremot hoppas jag att det var ett engångstillfälle. Trist nog så finns det inga flera böcker i serien, inte ens på engelska. De som finns är utgivna 2013, 2014 samt 2015. Så jag hoppas att hon snart kan få ut en till. Men det har kanske varit fullt upp med Harry Potter och allt annat.

För min sommarbingo så hamnar den här som Valfri.

Betyg 4 av 5.

Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr

En röst i natten, ett världskrig och en sten...

Handling: Den franska flickan Marie-Laure har nyligen blivit blind och kan bara tolka krigets fasor genom ljud, dofter och beröring.

I Tyskland drömmer barnhemspojken Werner om att bli radiotekniker, men kan bara undslippa ett hårt liv i kolgruvan genom Hitlerjugend.

När Marie-Laure flyr det ockuperade Paris och Werner skickas på ett hemligt uppdrag förenas deras öden i Saint-Malo en stad som kommer att totalförstöras av kriget.

När jag fick hem den här blev jag lite rädd för tjockleken (598 sidor) men jag hade inte behövt vara det. Det är uppdelad i många kapitel och varje nytt kapitel börjar på en ny sida. Därför blir det rätt många sidor som bara är fyllda till hälften.

Boken växlar huvudsakligen mellan Marie-Laure och Werner. Jag hade av någon obekant anledning fått för mig att de kände varandra men så var det inte. Istället blir det en roman om två tonåringar som växer upp i varsitt land och vars länder krigar mot varandra.

Tyvärr var det alldeles för nära inpå som jag läste Kriget har inget kvinnligt ansikte. Jag känner mig mättad på andra världskrigets vidrigheter och hade svårt att läsa om Werners tyska fostran till att bli en soldat och hur de sen sökte efter fiender. Hur alla mänskliga känslor såg som svagheter och att det bara handlade om Riket. Det rymmer så otroligt mycket smärta i dessa historier. De som levde då kunde inte välja men jag kan åtminstone påminna mig då och då om hur vi behandlar varandra i krig.

Men boken rymmer så mycket mer. Vi får uppleva Frankrike ur en blind flickas perspektiv också. Jag njuter men läser också med bävan om hennes fars kärlek och hans presenter som han ger henne. Det är så fint. Men det känns så bräckligt hela tiden med kriget som kommer allt närmare och sen är över dem.

Trots att det blev tungt att läsa ytterligare en bok med krigsskildringar och skräcken som finns där så är boken väldigt bra. Det finns flera element i boken som ger den ett speciellt skimmer. Scener som jag målar upp inom mig och inger värme i ett hemskt krig.

Jag ger boken betyget 4+/5-. Jag måste smälta boken för att riktigt veta vad jag vill ge den. Men den är definitivt väldigt läsvärd.

Den kommer också bli en del av sommarbingon  men jag vet inte om det blir en valfri eller om det blir "En som har en fyr eller vilt djur i sig". Det senare blir lite lätt krystat men det är en del fågelprat en bit in i boken det och orden mård och rådjur finns med i texten.

Yxmannen av Ray Celestin

En ruggig och spännande deckare i ett gammalt New Orleans!

Handling: New Orleans 1919. Den beryktade seriemördaren Yxmannen sätter skräck i staden med sina bestialiska mord. 

Kriminalinspektör Michael Talbot utreder fallet men har svårt att hitta ledtrådar. Dessutom bär han på en hemlighet, som till intet pris får komma ut. Luca DAndrea, Michaels tidigare chef, har fått i uppdrag av maffian att ta reda på vem Yxmannen är. Nittonåriga Ida jobbar som sekreterare hos en privatdetektiv, och när hon snubblar över ledtrådar som kan leda till avslöjandet av Yxmannens sanna identitet kan hon inte låta bli att på egen hand försöka utreda mysteriet. 

Yxmannen bygger på de händelser som skakade New Orleans mellan 1918 och 1919, då en seriemördare härjade i staden. De brev som förekommer i romanen är autentiska och tros ha skrivits av den verklige Yxmannen. 

Det här är den första boken i något som verkar bli en serie som löst grundar sig på händelser från förr. Andra boken utspelar sig i Chicago och inbegriper Al Capone. Vem den riktiga Yxmannen var är fortfarande okänt. Men Ray Celestin bygger här upp en mycket spännande historia kring hur det skulle ha kunnat vara.

Boken har tre egentliga huvudpersoner, Michael Talbot som är kriminalinspektör och utreder brotten hårt ansatt av sina chefer och mannar. Ida som jobbar på en detektivbyrå och ramlar över en ledtråd kring vem yxmannen kan vara samt Luca D'Andrea, Michaels tidigare chef som precis kommit ut från fängelset och har kopplingar till italienska maffian. I bakgrunden finns även Idas kompis Lewis och reportern John Riley.

Den största spänningen ligger såklart kring vem Yxmannen är och vem som kommer bli mördad nästa gång. Men det finns en annan spänning - New Orleans är en stad med många etniciteter och svarta människor är inte mycket värda i den gamla södern. Det är inte riskfritt att röra sig ute eller i vissa områden för vare sig mörkhyade eller kvinnor. Ida är dessutom en som inte hör hemma någonstans där.

Samtidigt som miljön är oerhört fascinerande beskriven blir jag lite skrämd av den. Men eftersom det är en deckare är det ju de mörka sidorna som beskrivs. Samtidigt förmedlas det även hur jazzen hade sin plats och även om maten inte är en direkt del av boken så nämns det även att de olika köken influerar utbudet.

Jag tycker om alla tre huvudpersoner även om man kan ha vissa invändningar till Luca D'Andreas tidigare liv. Men han är åtminstone inte stolt över det och det är lätt att förstå hur han hamnade där. Men det är såklart fortfarande lika fel.

Jag är glad att jag tog mig an boken och till skillnad från många deckare kommer den leva kvar länge mycket på grund av hur författaren verkligen fick mig att se hur det såg ut där och då.

För sommarbingon kryssar jag i rutan Utspelar sig på en plats du skulle vilja besöka (men aldrig varit). Jag älskar att äta gott och New Orleans är ju känd för sina Cajunrätter och influenser från så många olika ställen.

Betyget blir en stark fyra.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj

En fruktansvärd bok att läsa men ack så viktig!

Handling: De var piloter, stridsvagnsförare, spanare och prickskyttar kvinnorna som stred i Röda armén, sida vid sida med männen. De var också sjukvårdarna som bar de sårade ut ur stridszonen. Men till skillnad från männen betraktades de efter kriget inte som hjältar, utan bemöttes med misstänksamhet och inte sällan med förakt. Så de teg. Tills journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj fyrtio år senare började söka upp dem på fabrikerna och i hemmen och bad dem berätta sin historia. Den flerfaldigt prisbelönta boken bygger på hundratals djup­intervjuer och ingår i författarens stora livsverk »Utopins ­röster«, ett unikt försök att beskriva den sovjetiska erfarenheten utifrån den lilla människans perspektiv.


Svetlana Aleksijevitj har sammanställt en oerhörd mängd historier från kvinnor som var med under andra världskriget för att strida för Sovjet. Historierna är fruktansvärda och har ju faktiskt hänt till skillnad från historierna i många andra böcker som jag läser. Hon fick nobelpriset i litteratur 2015. 

En sådan här bok får mig att reflektera över krig, över makt och folks tro. Just folks oerhörda tro på Stalin är så skrämmande och lite fascinerande att läsa om. Många av kvinnorna var dessutom väldigt unga när de gick med i kriget och tjatade sig till en plats. Allt de ville var att tjäna och rädda sitt land.

Egentligen vill jag inte skriva så mycket utan historierna måste upplevas. Många berättas med enkla och raka ord och skär kanske in lite extra i hjärtat just därför. Men två saker gjorde extra ont att läsa om, dels att kvinnorna togs emot med förakt av andra kvinnor främst när de kom tillbaka. Det spelade ingen roll hur många män och kvinnor de lyckats rädda. De sågs som horor. När sen segern var ett faktum skickades många (män främst) till läger om de blivit tillfångatagna av tyskarna. De sågs då som förrädare. Istället skulle de ha skjutit sig själva innan de hann bli fångade.

Men alla berättelser berör. I synnerhet de längre historierna. Alla rör kriget så på sätt och vis går historierna in i varandra. Men det är ändå lite olika teman.

Jag tror att den här boken kommer att leva kvar i mig rätt länge.

Med det här boken kryssar jag i en ruta i sommarbingon "En som kunde handlat om dig fast i en helt annan tid/på en helt annan plats". I ett krig blir alla delaktiga på ett eller annat sätt.

Lögnernas träd av Frances Hardinge

Om en flicka som vill så mycket mer än samhället tillåter och ett magiskt träd...

Handling: Fjortonåriga Faiths föräldrar bestämmer sig för att flytta ut till en vindpinad ö vid engelska kusten och hon förstår att det ligger mer bakom beslutet än vad de vuxna låtsas om. När hennes pappa kort därefter omkommer under mystiska omständigheter tror Faith sig veta något som kan ha betydelse. Men hon är bara en flicka, och i 1800-talets England anses hon inte värd att ta på allvar. Om hon ska få någon klarhet i vad som hänt måste hon ta reda på det på egen hand.

I jakten på ledtrådar hittar hon ett märkligt träd bland sin fars tillhörigheter. Det växer och bär frukt bara om man berättar en lögn för det. I gengäld avslöjar trädet en sanning. Eftersom trädet kan vara hennes enda chans att få reda på vad som hände hennes pappa, sprider hon lögn efter lögn över den lilla ön. Men lögner har en tendens att få eget liv...

Jag har egentligen väldigt svårt för lögner (om de inte är "vita") och därför var jag lite tveksam till den här boken. Men av olika skäl passade det att läsa den här just nu. Typ för att jag ville läsa någon bok med lite magi i (sommarbingon 2017) och att den fanns som e-bok på Storytel samt att jag skulle bo i en stuga utan vettig sänglampa och därför behövde läsa på Ipad:en när sambon sov.

Jag tyckte trots allt om boken. Miljön är otroligt bra beskriven och det känns verkligen som att jag befinner mig där på ön med folk som inte ser med blida ögon på dem och vädrets makter. Hua!

Det sociala samspelet är också intressant. Dels med hur sonen ska uppfostras och även hur Faiths mamma försöker med alla medel visa var hon står i den sociala stegen. Även synen på tjänstefolket och deras syn på dem.

Mitt i allt detta finns Faith som så gärna vill bli sedd och uppskattad av sin far.

Hon är väldigt smart och modig men är inte vuxen nog att helt förstå de vuxnas spel och regler. Men hon kämpar på. Och när det värsta händer gör hon allt för att avslöja sanningen utan att riktigt tänka på konsekvenserna.

Boken vänder sig till 12 - 15-åringar och det kan nog passa bra. Även jag som vuxen hade behållning av den men hade nog uppskattat den lite mer när jag var ung.

Betyg - En mycket stark trea. Om jag varit i målgruppens ålder hade nog betyget blivit högre.

Det finns inga monster av Liselott Willén

När barndomens händelser kommer tillbaka...

Handling: Efter ett sammanbrott flyttar Alice och hennes mamma ut till sitt hus vid havet, där de inte bott på 10 år. Miljöombytet ska hjälpa Alice att återhämta sig, men förvärrar istället hennes psykiska tillstånd. Något mörkt växer inom henne och snart börjar hon få minnesbilder från barndomen och dagen då hennes pappa försvann. Alice minns en hammare. Hon minns att pappa var nerblodad.

Jag har läst de flesta av Liselott Willéns böcker eftersom sambon gärna läser dem. De har båda vuxit upp på Åland och flera av böckerna utspelar sig där, liksom den här.

Som så ofta i Willéns böcker är den en mörk stämning i boken och att saker inte riktigt är som de borde. Jag har ofta svårt för den typen av böcker men just hennes böcker går ofta bra.

I den här boken är det väldigt tydligt att allt beror på det som hände när Alice var barn. Vad vet vi inte mer än att den officiella versionen inte verkar stämma. Alice minns inte heller men när hon flyttar tillbaka till barndomshemmet börjar minnen komma tillbaka. Frågan är hur minnena ska tolkas och stämmer de?

Flera i omgivningen tycker inte om att de är tillbaka. Sakta under läsningen kommer det fram allt mer vad som hände innan pappans död. Men ingen verkade förstå riktigt hur illa det var.

Egentligen är det inte helt rättvist att ge ett betyg eftersom det inte är riktigt min favoritgenre. Men trots det flyter läsningen väldigt bra periodvis och jag är helt inne i boken. Men ibland går det trögare. Mitt betyg blir 3,5 av 5.

Den blir också en del av Sommarbingon och rutan "Read on location" eftersom vi var på Åland när jag läste den.

Den hand som först höll min av Maggie O'Farrel

Flera livsöden och olika tidsåldrar som vävs ihop...

Handling: När den stilige och sofistikerade Innes Kent dyker upp vid Lexie Sinclairs föräldrahem i Devon inser Lexie att hon inte kan fortsätta vänta på att livet ska ta fart. Hon ger sig av till London för att skapa sig en ny tillvaro i hjärtat av konstvärlden i femtiotalets Soho. Elina och Ted lever i nutida London, och försöker återfå fotfästet efter den komplicerade födseln av sitt första barn. Elina kämpar med att förlika moderskapets krav med sin identitet som konstnär, och Ted oroas allt mer av barndomsminnen som inte rimmar med vad hans föräldrar berättat. Ett enastående porträtt av två kvinnor i olika tidsperioder tecknas allt tydligare. Trots att femtio år skiljer dem åt, binds de samman på ett sätt som ingen av dem hade kunnat ana. 


Jag älskade Sommaren utan regn och hade höga förhoppningar om den här. Och den här gick aningen trögare att läsa men samtidigt känner jag att den på sikt kan kännas nästan lika bra.

I början växlar boken mellan Lexie och Elina. Två kvinnor med olika bakgrund och födda under olika tidsperioder. Lexie får vi följa under rätt många år medan tiden med Elina utspelar sig under en betydligt kortare tid medan sonen fortfarande är en bebis. Sen får Ted mer och mer plats.

Bitarna med Lexie är rätt handlingsfokuserade eftersom hon är med om rätt många saker. Med Elina och Ted handlar det dels om att bli föräldrar men också att komma över en traumatisk förlossning. För Ted väcks dessutom minnen som han inte förstår eller kan förklara.

Jag gillar helt klart bitarna med Lexie bäst. Kanske för att det händer mer kring henne och för att jag får se mer av henne. Med Elina och Ted är det svårare. Ingen av dem mår särskilt bra och både är till en börjar väldigt förvirrade. Med Elina är det inte alls konstigt eftersom hon nära dog av blodförlusten. Samtidigt gillar jag att hon är konstnär och miljön som ofta finns runt en konstnär med en ateljé och konst. Och mot slutet är jag helt inne i Elinas och Teds liv och vill inte att boken ska ta slut.

Den här passar in i rutan "En med många ord i titeln" i Sommarbingon 2017. I alla fall är en titel på sex ord lång i min värd :).

Betyg 4 av 5.

Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström

Varför väntade jag så länge med att läsa den?

Handling: En sommar kväll i ångans år, 1860, kommer Henning Nilsson vandrande till staden han drömt om. Men ännu är Stockholm en liten och fattig stad, och Henning och Lotten, flickan han gifter sig med, får slita hårt för att skapa sig en ljus tillvaro. 

Av någon anledning har jag inte läst den här boken (eller de efterkommande) men nu blev det äntligen av och jag är så nöjd.

Under senare år har jag släktforskat en del och min farfars farfar flyttade till Stockholm med fru och två söner just 1860. Så det gör boken ännu mer intressant. Han dog tyvärr 1861 och jag vet inte vad som hände under åren som följde. Eller vad som hände med min farfars farmor. Barnen hittade jag tillslut men då hade det gått rätt många år.

Men tillbaka till boken. Fogelström lyckas under så få sidor måla upp Stockholm under tjugo år och ett antal människor på ett underbart sätt. Jag ser både det vackra och det fula. Jag känner verkligen smutsen och lukten i många fall och jag lider med människorna som bara vill ha det drägligt. Jag får vara med i det oerhörda slitet som många män tvingas göra och som sliter ut deras kroppar. Eller så många kvinnor som kämpar med alla barn och med män som dricker upp de få slantar de har eftersom de bara vill glömma hur bedrövligt det kan vara.

Mitt i allt detta finns Henning som hittade sin Lotten tillslut och som verkligen kämpar för henne och sin familj. Jag tycker Fogelström verkligen får fram så många olika personligheter på de som har lite mer framträdande roller och vad livet gör med dem.

I augusti kommer boken diskuteras betydligt mer ingående hos Kulturkollo vilket jag ser fram emot.

Min sommarbingo fick ett kryss i rutan "En storsäljare från förr".

Presidentens hatt av Antoine Laurain

En mycket charmig historia om en hatt och dess bärare!

Handling: Paris år 1986. Den hårt arbetande revisorn Daniel Mercier passar på att unna sig en måltid på en elegant restaurang medan hans fru och son är bortresta. När president François Mitterrand plötsligt slår sig ner vid bordet intill honom kan han knappt tro sina ögon. Hänförd lyssnar Daniel i smyg på samtalet som Frankrikes mäktigaste man för med sitt sällskap. När de slutligen reser sig och lämnar restaurangen upptäcker Daniel att presidenten glömt kvar sin svarta filthatt. Efter ett ögonblicks övervägande beslutar han sig för att behålla hatten som minne av den synnerligen speciella kvällen. Till sin förvåning inser han att hatten passar honom perfekt, och när han går ut i Pariskvällens friska luft börjar han på något sätt känna sig ... annorlunda.


Den här boken fick jag i höstas av Annika (@enannan_annika) när jag fyllde år. Men jag ville vänta att läsa den till jag kände att jag verkligen hade läsro och den infann sig först nu under semestern. Jag hade dessutom länge varit nyfiken på boken men av olika skäl hade den inte blivit inköpt.

Det här var i alla fall en kort men väldigt charmig bok och jag gillar verkligen idén med boken. Att hatten i sig ger ägarna en knuff i rätt riktning. Genom denna hatt får man också dels en känsla för Mitterrand och dels för helt olika franska personer som befinner sig på väldigt olika ställen i livet. Så trots att boken är kort (220 sidor) så ligger den på en bra nivå. På ett sätt blir den som en novellsamling där hatten är den röda tråden.

Det blir medvetet en kort reflektion, dels för att jag ligger efter med bloggandet men också för att jag inte vill avslöja för mycket om boken.

Med den här så kryssar jag i "En tunn och kort, dock ingen novell" i Sommarbingon 2017.

Betyg 4 av 5.

Operamopsen av Linda Bonaventura & Disa Åberg

En mysig nutida historia!

Handling: Stambytet i bostadsrättsföreningen Kastanjen sammanför människorna på oväntade sätt då de tvingas dela kök och dusch i gemensamma utrymmen. Mopsen Malcolm blir förälskad i en operasångerska och inget blir sig likt i den tidigare så stela trappuppgången. I takt med att rören i huset byts ut genomgår även invånarna ett inre stambyte. Plötsligt skapas nya relationer som förändrar allt. 

Gullan Silfverstierna är en avdankad och alkoholiserad operasångerska som numera har sin största beundrare i mopsen Malcolm. Malcolm ägs av Britta, en lite barsk pensionerad utlandskorre. Hennes hatobjekt är skandalmurveln Affe. I huset bor även Bianca, nyinflyttad från Norrland, med ett olovligt andrahandskontrakt. Ordningen upprätthålls av Gullans man, den nyss pensionerade officeren Per-Fredrik, ordförande i föreningen. Men när Per-Fredriks hemlighet avslöjas börjar kaoset att sprida sig. Hela tiden ser mopsen Malcolm vad som händer och han luktar sig till kärlek och oro i huset. 
Malcolm, årets charmigaste bokhund, är en hund du blir förälskad i och vill läsa mer om. 

Jag missade när den här kom ut som inbunden bok men fick istället syn på den bland pocketnyheterna och beställde den genast. Strax efter såg jag några positiva omdömen om den och valde att läsa den rätt omgående.

Jag försökte nyligen börja lyssna på Håkan Nessers bok om sin hund men stängde snabbt av. Jag har lite svårt för när man förmänskligar en hund allt för mycket. Och att en valp ska ha koll på massa saker kändes inte rätt. Jag blev lite orolig först när jag började läsa den här. Men här kändes det så naturligt (och här angavs det även vissa orsaker till Malcolms insikter).

Det är flera intressanta karaktärer i boken och trots deras egenheter gillar jag de flesta. Jag gillar också Östermalmsmiljön och författarna målar verkligen upp bra bilder av husets invånare som står i fokus här. Visst är de lite stereotypt uppmålade men det är lite det som är grejen. När man kommer dem närmare ser man att allt inte bara är det man ser på ytan.

Det är lite tråkigt att boken är slut och jag skulle inte ha något emot att författarna fortsätter att skriva.

För Sommarbingons del så kryssar jag i "En humoristisk". Eftersom jag sällan gillar de som har skäms-humor (Bridget Jones osv) passar den här mig bra och jag känner att jag ler åt några scener.

Betyg 3+.

Sanningen om fallet Harry Quebert av Joël Dicker

Om mord och författarskap och om ett samhälle där alla inte är vad de verkar vara.

Handling: New Hampshire, sommaren 1975. En ung kvinna vid namn Nola Kellergan försvinner under oklara omständigheter och hennes förmultnade kropp återfinns inte förrän 2008, trettiotre år senare, när den påträffas nergrävd i den berömde författaren Harry Queberts trädgård. Bredvid Nolas kvarlevor hittar poliserna dessutom en kopia av manuskriptet till Queberts berömda genombrottsroman Roten till det onda. Quebert fängslas och anklagas för mordet, men till hans hjälp kommer hans före detta elev, författaren Marcus Goldman, som också är denna romans berättare och egentliga huvudperson. Tillsammans med polischefen i den lilla staden inleder Marcus en utredning som kommer att bli mer komplicerad än vad någon av de inblandade någonsin hade kunnat föreställa sig. Dessutom börjar han skriva en roman om fallet, en roman som redan innan den publicerats verkar vara på väg att bli en bestseller av sällan skådad kaliber. Romanen bär titeln Sanningen om fallet Harry Quebert...


Den här har stått ett tag i min bokhylla eftersom jag var inte beredd på att den skulle vara så tjock (709 sidor) men nu bestämde jag mig för att ta tag i den under vår semestervecka på Gotland. Det här är en bok som är en kombination av en roman och deckarhistoria. Men vill man ha en renodlad deckare blir man besviken.

Huvudpersonen är Marcus Goldman och jag måste säga att han inte direkt börjar som en favoritperson. Så jag lider inte direkt med honom när han desperat ringer efter sin gamla lärare och vän när han kört fast i sitt skrivande efter sin första succé och festat upp dem mesta av pengarna.

Under delar av boken växlar kapitlen mellan vad som hände 1975 och nutid. Nola är en flicka eller ung kvinna som väcker känslor hos många på olika sätt. Till en början förstår man inte hur mycket. Det här handlar också om kärleken mellan en man på drygt trettio år och en femtonårig tjej. Av någon anledning har jag inga större problem med den biten men det är kanske för att det inte beskrivs något om deras fysiska förehavanden.

Jag tycker ändå att boken är för lång. Men samtidigt vet jag inte om jag fått samma känsla för den om den varit kortare. För då och då kan jag ändå förnimma både miljön och känslan från boken och hade jag gjort det på samma sätt om den varit nerkortad?

Slutet blir rätt intressant även om jag insett att saker kanske inte helt var vad de verkade vara.

Den här passar in i flera rutor i Sommarbingon men jag väljer "En tjock".  Annars hade den passat väldigt bra i "En som handlar om något bokrelaterat".

Betyget blir 4-.

Den japanske älskaren av Isabel Allende

Så många livsöden...

Handling: "Vi har många gånger sagt att det är vårt öde att älska varandra, att vi har älskat varandra i våra tidigare liv och att vi fortsätter älska varandra i våra kommande liv. I så fall är vi ständigt tillsammans, för alltid. Det är fantastiskt att leva. Vi är fortfarande sjutton år, min älskade Alma." Ichi

Sju år gamla möts Ichimei Fukuda och Alma Mendel för första gången och blir ögonblickligen förälskade i varandra. Han är son till trädgårdsmästaren på egendomen Sea Cliff och hon har skickats dit av sina föräldrar för att undkomma Förintelsen. Men deras vägar skiljs genast åt då Ichimei spärras in i ett interneringsläger med sin familj i öknen i Utah under andra världskriget.

Vid tjugo års ålder möts de igen och barndomens slumrande förälskelse väcks till liv, trots att Alma och Ichimei vet att deras kärlek är omöjlig och att deras hemliga förhållande aldrig får avslöjas. Alma och Ichimei hänger sig åt passionen i hopp om att den ska ta slut, men ju mer de försöker släcka åtrån, desto starkare växer den sig. Deras kärlekssaga ska aldrig fullbordas men den kommer att vara i mer än sju decennier.

I sommarbingogruppen på Facebook som jag är med i såg jag ett tips om den här boken och jag tyckte att den verkade intressant. Mitt bibliotek hade boken inne så jag passade på att låna den.

Förr, när jag var ung läste jag oftare böcker som ofta handlade om släkthistorier. I alla fall känns det så. Jag vet inte om det inte är lika vanligt längre eller om jag normalt sett väljer bort dem.

Det är Alma Mendel som är den röda tråden i den här boken. Men det är inte Alma som jag känner mest för utan det är alla som hon har kring sig. Boken börjar i nutid med Irina Bazili som börjar jobba på ett äldreboende med lite av varje. Där lär hon känna Alma och hon börjar jobba extra hos henne. Genom tillbakablickar får vi följa ett antal livsöden som visar på hur fruktansvärt människor behandlar varandra gång på gång och som visar på världens historia. På ett sätt blir det nästan för mycket i en och samma bok. Men det finns även en hel del kärlekshistorier av olika slag. Och trots alla hemskheter så är det inte en mörk bok.

Ju längre jag läser desto mer vill jag läsa vidare. Kanske beror det på att min semester precis startat och jag faktiskt kan unna mig att göra det. Det gör i alla fall att jag verkligen tyckte om den här boken. Den är på tre hundra sidor men rymmer så mycket utan att bli ytlig. Vissa saker forceras nästan fram men samtidigt är det inte dessa saker som hör till själva huvudberättelsen.

Den blir det åttonde krysset i min sommarbingo och i rutan: "En som berör".

Viskande skuggor av Jan-Philipp Sendker

En asiatisk spänningsroman!

Handling: Journalisten Paul Leibovitz lever ensam i sitt hus på en liten ö utanför Hongkong. Isoleringen är frivillig, han sörjer sin döde son och vill behålla sina minnen av honom så rena som möjligt. Under en pilgrimsvandring möter han en amerikanska, Elisabeth Owens, vars 30-årige son försvunnit - och i värsta fall mördats - under en affärsresa i Kina. Paul bestämmer sig för att hjälpa Elizabeth att lösa mysteriet. Han kontaktar Zhang, en vän inom säkerhetspolisen, och tillsammans börjar de följa spåren som leder dem allt längre in i Kinas undre värld, en värld som befolkas av människor som inte väjer för någonting.


Uppläsare: Niklas Falk

Jag har läst två andra böcker av Jan-Philipp Sendker och tyckt om dem båda. Men jag vet också att många har svårt för hans böcker. Den här boken upplever jag att fler är negativa till men det är en känsla jag har.

Jag tyckte om början av boken och får lära känna Paul Leibovitz som fastnat i sin sorg över sin son och verkar tro att han sviker sonen om han börjar leva. Jag tycker om hur den asiatiska miljön beskrivs, både lugnet på Pauls ö utanför Hongkong och hetsen och myllret i själva Hongkong som får honom känna panik.

Men genom Elisabeth Owen som han träffar på av en slump dras han in i något som tvingar ur honom i hans instängda sorg. Så långt tycker jag att boken är bra. Jag tycker också mycket om hans vän Zhang och förfäras över det Kina man får lära känna genom främst honom. Paul kommer också allt närmare sin kinesiska kvinnliga vän men hennes skräck för Kina som hon lyckats fly ifrån gör att deras relation är allt annat är enkel. Det tillsammans med Pauls instängda sorg.

Tyvärr blir det alldeles för långt och utdraget. Hela boken stampar under ändlösa timmar utan att det händer särskilt mycket. Det känns som samma saker kommer igen och igen utan att det går framåt.

Jag skulle kanske ha gett upp boken om jag inte dels kommit så långt och att den dels passade så bra i en ruta på Sommarbingon (en som utspelar sig utom Europa och USA). Istället ökade jag faktiskt uppläsarhastigheten under en bit. Mot slutet tog boken fart igen och boken knöts ihop på ett bra sätt.

Boken beskrivs som en thriller och det finns både ett mord och en polis med i boken. Men det känns inte som att det är det som boken faktiskt handlar om. Det används mer som en ursäkt till att beskriva Kina och locka deckarläsarna. Och jag hade föredragit en roman om det istället.

Betyg 2.5 av 5.

Mitt hjärta går på av Christoffer Holst

En riktigt fin bok - och en hel del bakning!

Handling: Den 22-åriga konditorn Chavve är antagligen den ensammaste romantikern på hela Södermalm. Efter tre år i storstaden har han fortfarande inte lärt känna någon och varje kväll slutar i ensamhet med stora bakverk framför filmen Titanic. På andra sidan vattnet bor Pontus kvar i pojkrummet hos sin brokiga familj. Skådisdrömmarna har bleknat, tillsammans med allt det där andra som skulle bli framtiden, och har ersatts med hypokondri och tvångstankar. 

När en dejtingapp kopplar samman killarna blir de snabbt en del av varandras liv, och Chavve verkar äntligen ha hittat det han sökt efter så länge. Men Pontus liv kraschar, och allt som blev så bra är plötsligt borta. Fast Chavve tänker inte ge upp så lätt. Och han har en plan. 


Av någon konstig anledning har jag inte trott att den här var något för mig. Men när jag såg att Monika (Bokföring enligt Monika) verkligen gillade den så kände jag att jag ville läsa den. Dessutom hade mitt bibliotek ett fräscht exemplar inne av den.

Chavve och Pontus är två fina killar som båda mår dåligt på väldigt olika sätt. Jag känner direkt med och för dem båda. Chavve är så otroligt ensam och Pontus har sin färgstarka familj runt sig som stöttar men där tiden bara går utan att han riktigt får ordning på livet.

Sen möts de via en dejtingapp och jag tycker verkligen att Christoffer Holst gör ett jättebra jobb här när han beskriver deras dialog och möten. Det känns så äkta.

Runt om finns det ett antal bakningsscener och möten över mat och dryck. Miljön för övrigt är väldigt Stockholmsk och den är också väldigt välbeskriven.

Även om boken är väldigt mysig finns ett vemod i den som gör att den hänger kvar i mig.

Den här blev det femte krysset i Sommarbingon 2017 i rutan "En med mat som ingrediens".

Sorgsna hjärtans trädgård av Abbi Waxman

En fin och mysig bok om att komma över en stor sorg.

Handling: Ena stunden grälade Lili med sin make Dan, i nästa sekund såg hon honom dö i en horribel bilolycka precis utanför deras hus. Tre år senare har Lili lyckats komma på fötter igen, med hjälp av sin stöttande syster Rachel och tack vare sina två små döttrar. 

Men trots att allt utifrån ser normalt ut, sitter Lili fortfarande fast i ett träsk av självmedlidande - hon saknar Dan och är trött på allas tjat om att hon måste gå vidare.

När Lilis arbetsgivare ger henne uppdraget att illustrera en flora, men inser att hon inte kan något om växtriket överhuvudtaget, anmäler de henne till en trädgårdskurs. Lili går motvilligt till kursen, där en brokig skara figurer samlats under ledning av den tystlåtne men stilige Edward. Och kanske kan solvarm jord, ny vänskap och spirande förälskelse väcka Lili till liv och få henne att blomma igen?

Det här är en mysig bok med både humor och allvar. Lili sörjer fortfarande sin man och kämpar för att få vardagen att gå ihop med sina två döttrar. Som stöd finns även hennes syster. Till vardags jobbar hon som illustratör.

Jag har insett att jag inte är någon som uppskattar trädgårdsskötsel. Visst kan det var ok korta stunder men jag är inte beredd på att lägga ner den tid och pengar som odlingar normalt kräver. Men den här boken beskriver verkligen odlingens konst på ett oerhört lockade sätt. Dessutom blir gruppen som går trädgårdskursen väldigt goda vänner - vilket är klassiskt i sådana här böcker. Så det är nästan så att jag blir lite småsugen på att fixa rabatter. Men med bevattningsförbudet som råder i mitt område är det bäst att låta bli vilket kanske är lika bra.

Den här handlar också mycket om familjen och släkten. Lilis syster Rachel stöttar henne och deras mamma finns i bakgrunden. En mamma som kanske inte varit den bästa. Runt henne finns även hennes döda makes släkt.

Vissa delar av den här tyckte jag verkligen om medan vissa blev så klassiskt förutsägbara. Vilket i och för sig kan vara väldigt skönt ibland. Men ibland blir det lite väl tillrättalagt och jag blir inte så berörd som jag hade hoppats bli.

Betyg 3,5 av 5.

Den ger även ett kryss i rutan Om en familj eller släkt i sommarbingon 2017.

Gränslösa av Carolina Neurath

Andra delen om Beatrice Farkas.

Handling: Lånebolaget Kritan vinner entreprenörsvärldens finaste pris. Glädjen blir kortlivad för den unge vd:n Gustaf Ramstedt, son till en av Stockholms förmögnaste advokater. Bara dagar senare försvinner han.

Samtidigt påbörjar ekonomijournalisten Beatrice Farkas en granskning av bolaget, som ger lån med hög ränta till personer med svag ekonomi. Hon har nåtts av uppgifter om att företaget står inför en flytt till Malta för att kringgå svenska lagar.

Beatrices granskning blir tuff. Hon blir själv ifrågasatt och möts av hot.

Snart uppdagas att Gustaf lurats i en fälla och kidnappats. Oron sprider sig i bolaget och såren i hans sargade familj rivs upp.

Men inne på Kritan fortsätter vinstjakten, driven av Gustafs affärspartner och vän Pierre. Frågan är var gränsen för de unga entreprenörerna egentligen går i jakten på snabbare vinst? Och hur långt är Pierre beredd att gå i maktkampen om vd-rollen?

Uppläsare: Moa Gammel

För ett tag sen lyssnade jag på den första boken om Beatrice Farkas och tyckte om den. Jag kan ibland ha lite problem med deckare som har en journalist som huvudperson eftersom journalisten verkligen utmanar ödet ibland. Men jag lider inte alls av det här.

Beatrice Farkas är en väldigt driven kvinna och kanske inte den smidigaste i alla sammanhang. Men hon brinner för sitt jobb och sanningen och ogillar starkt de som utnyttjar andra.

I den här boken handlar de om alla låneinstitut som lånar ut pengar trots att både säkerhet och återbetalningskraft saknas. Det handlar en hel del om hur företag kan drivas men inte på ett sätt som någonsin blir tråkigt.

Jag tycker om böcker där jag lär mig saker och därför gillar jag den här serien mycket. Sen gör Beatrice det inte så enkelt för sig och hon är rätt temperamentsfull så jag skulle nog inte ha gillat henne som vän. Men jag gillar henne som bokkaraktär helt klart.

Det som jag eventuellt har en invändning om var lite hur slutet blev och att allt kanske inte var helt trovärdigt. Men det är petitesser i sammanhanget. Och säker kan jag ju inte vara eftersom jag inte alls vet hur polisarbetet verkligen sker.

Betyg 4 av 5.

Jag tänkte även vara med på en sommarbingo i sommar och det här blir den första avslutade boken som går in i rutan "En med ett enda ord i titeln".