När klockan slår fem av Denise Rudberg

Ett kärt återseende!

Handling: Det är sensommar och Stockholm skakas av en rad överfallsvåldtäkter i de finaste kvarteren på Östermalm. När ett av våldtäktsoffren mördas, och hon visar sig vara dottern till en välrenommerad kommissarie, får åklagarsekreterare Marianne Jidhoff och hennes kollegor det känsliga fallet. De börjar misstänka att det finns kopplingar till en serie våldtäkter som skedde tjugo år tidigare i Lunds studentkretsar. Tillvägagångssättet då liksom nu är utstuderat - efter att noggrant ha valt ut sina offer tar sig gärningsmannen in i deras hem när de sover.

Marianne Jidhoff, kriminalkommissarie Torsten Ehn och kriminalassistent Augustin Madrid anar att våldtäktsmannen själv har kopplingar till Östermalm, men upptäcker snart hur svårt det är att få familjerna i de eleganta våningarna att prata om en av de sina.
Uppläsare: Anna Maria Käll

Det som jag gillar med Denise Rudbergs deckarserie om Marianne Jidhoff är inte själva brotten. Och heller inte lösningen av dem eftersom det nog vimlar av detaljer som kanske inte känns helt rimliga. Men de är ju samtidigt brotten som gör att personerna här interagerar ihop.

Det jag mest uppskattar med böckerna är människorna och miljöerna. Även om jag verkligen inte är någon som vill röra mig i de finare salongerna så njuter jag av att läsa om den goda maten och dryckerna. Och även om de olika karaktärerna. Favoritpersonen är fortfarande Marianne Jidhoff och hennes funderingar och reflektioner över sina barn och relationer.

Själva brotten berör medan jag läser men jag märker att jag glömmer dem snabbt. Däremot kan jag fundera över rävspelen som sker bakom kulisserna i bok efter bok och fundera vad som kommer att ske där i fortsättningen.

Jag uppskattar även Anna Maria Källs uppläsning av boken.

De sju visslarna av Margery Allingham

En brittisk deckare av det äldre slaget.

Handling: Domare Crowdy Lobbett har funnit bevis som pekar mot identiteten på den kriminella hjärnan bakom det ökända och farliga Simistergänget. Efter att han blivit utsatt för fyra mordförsök söker Lobbett hjälp - och vi får än en gång stifta bekantskap med den gåtfulla amatördetektiven Albert Campion. När Campion skickar iväg Lobbett till ett avlägset hus på den engelska landsbygden trappas äventyret upp. Det blir en kamp mot tiden för Campion att få domaren i säkerhet och lyckas tyda ledtråden till deras mystiska fiendes namn.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Storyside har gett ut några böcker av Margery Allingham (1904 - 1966) som finns som ljudböcker på Storytel. Det här är den andra boken i serien om Albert Campion och den kom ut 1930 under namnet Mystery Mile. I den första boken som inte finns på Storytel har han tydligen en mindre roll. Men den uppskattades och hon fick påtryckningar om att skriva så Albert Campion blev huvudpersonen istället. Den sista egenskrivna boken om Albert Campion kom ut 1965, året innan hon dog i bröstcancer. Boken efter slutförde hennes man.

Det kan ibland kännas lite speciellt att läsa eller lyssna på äldre böcker. Tyvärr blev det här ibland lite av det farsartade slaget med rätt udda karaktärer. Men det är ändå intressant att lyssna på hur miljöerna beskrivs både på landsbygden och i London. Och jag tycker definitivt att Albert Campion är en intressant person att följa. Enligt den engelska Wikipedia utvecklas han en hel del genom åren.

Periodvis har jag lite svårt att hålla isär vissa karaktärer men det hängde nog mer på mig och när jag lyssnar på namn. Jag har svårt att få in dem. I synnerhet om de inte är svenska namn.

Jag är egentligen lite kluven till vad jag tycker om boken. Jag är inte helt imponerad samtidigt som jag måste erkänna att jag tänkt en del på den efteråt och även funderat på hur huvudpersonen kommer utvecklas genom åren. Så jag kommer definitivt lyssna på fler böcker (eller läsa) även om jag inte kan få till en serie i ordning.

Uppläsningen var periodvis rätt jobbig att lyssna på eftersom volymen varierade väldigt mycket. Ibland viskade Katarina Ewerlöf och strax efter skrek hon upprört och jag fick hålla på rätt mycket med volymen. Tyvärr går det inte alltid så fort när jag lyssnar medan jag kör bil eller står i köket med kladdiga händer vid bakning eller matlagning.

Etthundra mil av Jojo Moyes

En feel-good-roman med ett djup.

Handling: Jess Thomas' liv suger. Hennes man har stuckit och hon tvingas ha dubbla jobb för att försörja sina två barn. Styvsonen Nicky kommer ständigt hem från den ruffa kommunala skolan med nya blåmärken, och stänger in sig med datorn på sitt rum. Dottern Tanzie är lite av ett mattegeni, men när hon erbjuds en plats på en trevlig privatskola räcker pengarna inte till. Om hon inte kan vinna första pris i Skottlands matematikolympiad? Men Jess har varken bil eller pengar till tågbiljetter. IT-miljonären Ed, med ett eget kaotiskt förflutet, blir av en tillfällighet deras riddare i skinande rustning. När han erbjuder sig att köra den lilla familjen, inklusive illaluktande hunden Norman, tvärsigenom England till Skottland är det hans första osjälviska gärning på åratal - kanske någonsin. Men kommer de att hinna? Och om de gör det - kommer deras problem att vara över?


Då och då är det skönt att läsa en feel-good-roman men jag blir ofta besviken för många är lite för förutsägbara och ytliga. Ur vissa perspektiv är den här också förutsägbar och följer det klassiska mönstret. Men däremellan finns det så mycket mer.

Jess Thomas har det verkligen tufft. Hon kämpar för att vara en bra människa och mamma men hon har väldigt mycket emot sig. Jojo Moyes beskrivning av Jess Thomas familj verkligen berör mig och det känns äkta. IT-miljonären Ed känns kanske mer som en karikatyr. Men det går bra ändå. Han vägs upp av en syster som visserligen bara spelar en biroll i sammanhanget men som gör honom mer mänsklig.

I det stora hela är det här en mycket läsvärd bok bara man står ut med lyckliga slut.

Jakthundarna av Jørn Lier Horst

En rapp norsk deckare!

Handling: William Wisting är en erfaren utredare vid polisen. Han är samvetsgrann, sympatisk och noggrann. I hela sitt yrkesliv har han ägnat sig åt att jaga brottslingar, men plötsligt kastas rollerna om. Wisting stängs av från sin tjänst efter misstanke om att ha fabricerat bevis i en sjutton år gammal mordutredning. Mannen som dömdes för brottet har släppts. Och Wisting angrips av både kollegor och media.
Utan tillgång till polisens resurser inleder Wisting en egen utredning för att ta reda på sanningen. Han får hjälp av sin dotter, som är kriminalreporter, men de är långt ifrån att lösa gåtan när en ung kvinna försvinner. Händelsen kopplas samman med det tidigare mordet och nu börjar jakten.


Av någon anledning har det tagit lite tid för mig att ta mig an den här boken. Något i mig har trott att jag inte skulle gilla den. Men som tur vad stämde det inte.

Jakthundarna är en snabb deckare. Det är rätt korta kapitel och det hinner ändå hända mycket i varje kapitel. Jag tycker om både William Wisting och hans dotter Line även om jag ofta kan ha lite svårt för journalister. Men här tycker jag att det sköts på ett bra sätt. Jag ogillar när huvudpersonerna utsätter sig för fara genom att sticka iväg själva på riskfyllda undersökningar men jag upplevde inte att det blev så mycket sånt här.

Det här är en bok som inte rymmer så mycket känslor. Visst finns de där men mer i det fördolda. Istället visar man sina känslor genom handling.

Själva temat med att en polis själv blir misstänkt är lite annorlunda och extra intressant då författaren själv råkade hamna i en sådan situation. Det känns dessutom extra trovärdigt med polisarbetet då han själv har den erfarenheten.

Det finns några få fördelar med att ligga hemma magsjuk - jag går förhoppningsvis ner något kilo och jag hinner läsa lite lite mer.

Eldjägarna av Mons Kallentoft

Så mörk trots all eld...

Handling: Hur hamnade jag här? Malin Fors står som förstenad. Skogen är fortfarande mörk i den tidiga septembermorgonen, från ett industriområde utanför Linköping sprids lukten av brandrök och framför sig på marken ser hon det brända liket av en kvinna.

Dagen innan har en nioårig pojke hittats död i en container. Mördad. Han kom från ett trasigt hem, och det visar sig att han ofta flydde ut ensam om kvällarna. Men vem kan ha velat honom så illa? Även om det verkar långsökt anar Malin att det finns ett samband, på något vis hör han och kvinnan ihop. För vem vet hur vägar korsas och människor möts?

Uppläsare: Torsten Wahlund

Det här är den nionde boken om Malin Fors och lär avsluta serien om de fyra elementen (6 - Vattenänglar, 7 - Vindsjälar och 8 - Jordstorm). Precis som tidigare tar Mons Kalletoft upp olika problem i vår närhet och den här gången sträcker det sig över stora delar av världen.

Det är en balansgång när man skriver deckare om man fokuserar på att lösa fallen eller vill belysa problem i form av en deckare. Den här känns som den hör till den senare kategorin precis som Vindsjälar tog upp problem inom vården.

När jag tänker tillbaka på boken så minns jag mest hur dåligt alla verkade må och jag funderar över vad författaren vill säga med det. Finns det glädje men att Kallentoft inte väljer att skriva om den? Eller mår alla så dåligt och har sådana kval över hur deras liv ser ut? Allt som borde ge dem glädje får dem bara att oroa sig eller må dåligt. Jag reagerade redan i förra boken över hur Malin spyr galla över sånt som får folk att må bra. Samtidigt är hon ju själv inte en förebild med tanke på både dotterns uppväxt och hennes bror.

Jag vet egentligen inte vad jag vill säga om det här mer än att boken periodvis kändes väldigt depressiv. Samtidigt är den väldigt välskriven och tankeväckande. Huvudproblemet i sig är viktigt och jag funderar mycket på människors psyken när jag läser Mons Kallentofts böcker. För att inte tala om vad han egentligen tycker och tänker.

Speak av Laurie Halse Anderson

En viktig tonårsbok!

Handling: Melinda blir utsatt för något traumatiskt under en sommarfest och ringer polisen. Men när de dyker upp kan hon inte längre tala om det. Istället vänder sig alla kompisar mot henne eftersom hon förstörde festen. Hennes första år i High School blir tungt. 

Boken Speak kom ut 1999 och har vunnit många priser. Den är även filmatiserad med Kristen Stewart i huvudrollen (2004).

Jag läser sällan böcker på engelska men den här kändes som att den var värd att läsa.

Även om allt beror på en händelse tar den ändå upp så mycket mer som är viktigt i början av tonåren. Det är skolliv, utfrysning, mobbing, lärares påverkan (som kan vara både positiv och negativ), frånvarande föräldrar, depression och så vidare. Så många ungdomar har känt igen sig i Melinda även om de inte har råkat ut för exakt det som hände henne.

När jag googlat på boken ser jag att den verkar användas i skolorna eftersom den utgör ett bra diskussionsunderlag till många tunga problem. Boken är inte svårläst men jag kände att det blev lite tungt mitt i (trötta kvällar och inte mitt första språk). Däremot drar sig många att låta allt för unga läsa den på grund av problematiken samtidigt som det är lätt att någon i den åldern drabbas.

Kärleken till livet av Marie Fredriksson och Helena von Zweigbergk

En bok som känns väldigt äkta!

Handling: "Jag vill bara säga som det är. Inget tjafs. Bara enkelt rakt på som det har varit".
Med de orden presenterade Marie Fredriksson sin bokidé för författaren Helena von Zweigbergk.
Marie Fredrikssons liv innehåller mycket dramatik. Från fattig uppväxt på skånska landsbygden till världs karriär med Roxette.
Och sedan katastrofen. Hjärntumören som gav henne en dödsdom.
Märkt av sin sjukdom står hon åter igen på scenen.
I boken kommer Marie Fredriksson och hennes närmaste till tals. Det är en berättelse om stor kärlek, om sorg, om makalös framgång och revansch mot alla odds tack vare kärleken till livet.

Uppläst av: Helena von Zweigbergk

Eftersom jag är född på 70-talet (i början dessutom) har Marie Fredrikssons låtar följt mig sen tonåren. Låtar som Ännu doftar kärlek, Efter stormen och Sparvöga och för att inte tala om Roxettes låtar har spelats massor av gånger. Ändå har jag inte vetat särskilt mycket om människan bakom låtarna. Kärleken till Livet tror jag visar en rätt bra bild av henne.

Jag blev lite orolig först när boken började med mängder av hyllningar av Marie Fredriksson och jag befarade att boken skulle bli rätt ensidig. Ingen människa kan väl vara så perfekt...? Men sen kom en annan verklighet. Marie Fredriksson berättar om hennes barndom som var fylld av mycket saker som kärlek, sång, sorg, alkohol, bråk mm men inte av pengar. Barnet Marie fick vara med om en hel del och hon verkar också ha varit väldigt olik mig i det mesta.

Hon pratar också om karriären och hur hon kom att bli känd. Om längtan att få stå på scenen. Om de olika banden hon var med i och om sin solokarriär. Om relationen till Per Gessle och kärleken till sin man och sin familj. Hon berättar också om sin fruktansvärda sjukdom - om hjärntumören och hur nära döden hon var. Det är så mycket i det som hon berättar som väcker tankar på personer i min närhet (eller som fanns nära). Min bonusmamma som jag hade under ca tjugo år och som dog av en hjärntumör, min svärmor som lider av leukemi och går på cellgifter då och då och vars kropp bryts ner av alla starka mediciner och även min sambo som lider av en skada som begränsar hans liv rätt mycket. Allt sånt som jag sett hos dem berättar Marie Fredriksson om genom Helena von Zweigbergk. Det gör att boken känns så otroligt äkta eftersom hon sätter ord på sånt jag själv sett och frustrationen som finns där och hur svårt det är att vara sitt innersta jag när kroppen och hjärnan inte vill vara med.

Om man vill läsa boken är den på knappt 250 sidor och jag tycker att det är mycket läsvärda sidor. Dels får man en hel del svensk musikhistoria och dels får man verkligen en inblick i hur det är att drabbas av en fruktansvärd sjukdom och hur utsatt en känd person är på sjukhuset. Jag blev så otroligt arg när jag läste om hur hon blev behandlad av dels journalister men även hur vissa i sjukhuspersonalen totalt tappade sitt omdöme.

Trots att konkurrensen är hårt misstänker jag att den här kommer att hamna på min tio-i-topplista för året.

Spelets konst av Chad Harbach

Om vänskap och om att hitta sin plats...

Handling: Den unge basebolltalangen Henry Skrimshanders väg mot ett liv som proffs ser spikrak ut. Till den dag då han missar ett enkelt kast, ett misstag som kommer att få konsekvenser inte bara för honom själv utan också för personerna i hans närhet. 

Efter detta blir livet på Westish College sig inte likt. Henrys vän Mike Schwartz inser att han har styrt Henrys karriär på bekostnad av sin egen. Owen Dunne, Henrys rums- och lagkamrat, fastnar i ett komplicerat förhållande. Skolans rektor Guert Affenlight blir oväntat och hjälplöst förälskad. Och hans dotter Pella återvänder till Westish efter att ha flytt ett havererat äktenskap, fast besluten att börja ett nytt liv.

När jag läste om vad boken skulle handla om (raderna som kom efter ovanstående) så stod orden: "stor och varmhjärtad roman om vänskap och kärlek, strävan och engagemang". Det fick mig att tro att det var en varm och mysig roman. Men i själva verket handlar det om att växa upp. Att engagera sig. Att klara ta ansvar både för sig själv och för andra och vända motgångarna. Boken var lite mörkare än vad jag väntat mig men jag skulle ändå inte beskriva den som mörk.

Under närmare femhundra sidor får jag följa dessa fem personer. Jag som kvinna uppskattar att det faktiskt finns en kvinnlig karaktär med som motvikt. Och det är med nöd och näppe den klarar Bechdeltestet då Pella pratar lite med Owens mamma om mat.

Det är mycket sport i boken men inte så mycket så att jag som totalt ointresserad av baseball inte klarar av att läsa den. Utan det viktiga i boken är det som händer med de olika personerna både på planen och utanför.

Jag funderar lite över betyget och känner att bokens längd och trötta kvällar sänker läsupplevelsen och att jag kanske hade gett den en klar fyra om jag läst den under semestern medan den nu blir en stark trea.

Slaktmånad av Lars Pettersson

Andra delen om Anna Magnusson och hennes liv i Kautokeino.

Handling: I oktober 2013 hittas en man i en bil på en avlägsen fjällväg utanför Kautokeino i Nordnorge, skjuten med ett prickskyttegevär. Det är Torben Nyhlén, statssekreterare i svenska näringsdepartementet. Omständigheterna gör att det klassas som terrordåd och säkerhetspolisen i både Oslo och Stockholm kopplas in. 

Samtidigt har kampen hårdnat om rätten till marken i Sápmi, samernas traditionella renbetesland. Till följd av ökad internationell efterfrågan har utvinning av dyrbara metaller blivit allt mer lönsamt. Det svenska Polar Gold AB vill öppna en nerlagd gruva väster om Kautokeino. Men kommunstyrelsen röstar emot.

Alla är dock inte motståndare till ny industri i trakten: fler arbetstillfällen och lönsamma bidrag lockar och Sametinget tonar ner risken för förgiftat vatten och förstörd natur. 
Åklagare Anna Magnusson är numera aktiv renägare på deltid. Hennes familj dras snart in i konflikten eftersom det är på deras traditionella parnings- och kalvningsområde som gruvan ligger. När så ännu ett mord inträffar blir stämningen än mer spänd i det lilla slutna samhället långt norr om polcirkeln.

Uppläsare: Lars T Johansson

Den första boken utspelar sig tio år tidigare och fokuserade mycket på Anna Magnusson. I den här boken får vi följa ganska många fler personer. I början hade jag inte så bra koll på vem som var vem men efterhand så blev det tydligare. Jag är alltid lite känsligare för när person efter person introduceras och jag lyssnar på boken. Namn fastnar lättare när jag läser dem.

Miljön är verkligen speciell i böckerna. Författaren själv bor halva året i Kautokeino och har regelbundet bott där de senaste tjugo åren åtminstone då hans fru kommer därifrån. Befolkningen där är inte odelat nöjda med hur de framställs. Det kan nog lätt bli väldigt stereotypt.

Det är väldigt intressant att läsa om de samiska förhållandena och hur komplext det är med rennäringen och betesmarker. Dessutom när olika intressen slåss om samma mark.

Precis som serien som startar med Svarthuset handlar dessa böcker så mycket mer än om ett brott. Visst jobbas det med ledtrådar men boken handlar inte om regelrätt polisarbete. Det är mycket om miljön uppe i norr och under vilka förhållanden de kan bo och jobba. För de som jobbar med renar kan det bli väldigt ensamt.

Lars Petterssons deckare passar mig och jag kommer definitivt fortsätta läsa han böcker om det kommer fler.

Uppläsaren Lars T Johansson gör återigen ett bra jobb.

Tisdagsklubben av Anna Fredriksson

En bok för matälskaren...

Handling: Karin tänker inte efter så noga när hon anmäler sig till kvällskursen i asiatisk matlagning varannan tisdag. Hon vet bara att hon behöver bryta den oro och ensamhet som uppstått efter maken Stens stroke. Även om han verkar ha klarat sig utan några fysiska skador är allt förändrat. Han har blivit sluten, vresig och likgiltig inför framtiden.

Matlagningskursen leds av Henrik, en passionerad och framgångsrik kock, och blir ett andningshål för Karin. Hon lär känna den livsbejakande Monika och de två börjar kalla sig Tisdagsklubben. Karin inser mer och mer att hennes liv inte alls har passerat något bäst före-datum. Monika får saker att hända och förmedlar nya sätt att se på världen och tillvaron. Ingenting är som förut i Karins liv och hon börjar ifrågasätta det hon tidigare trott var sant. Ska hon våga bejaka sina innersta önskningar och sätta sin trygga tillvaro på spel? Eller ska hon acceptera att alla drömmar inte slår in, särskilt inte efter sextio, och i stället vara nöjd med det hon faktiskt har?

Uppläsare: Anna Maria Käll

Men ska jag vara helt ärlig räcker det inte med att älska mat för att tycka om den här boken.

Den här boken handlar främst om människor i åldern 60 - 65 år som är i slutskedet av sitt arbetsliv. Stens stroke verkar indirekt sätta igång ett antal olika händelser. Både Sten och Karin måste anpassa sig efter bästa förmåga och det är inte lätt.

Som helhet tycker jag boken är bra. Jag älskar mat även om just husmanskost inte är favoritmaten. Den röda tråden handlar om lite olika livskriser och främst om allt som kommer då en i familjen blir riktigt sjuk, både för den sjuke och dess partner. Den handlar om kraven från omgivningen och om de som drar sig undan. Den handlar om livskriser och känslan av att inte räcka till. Hur mycket av det man verkligen vill göra ska styra ens val och hur mycket ansvar har man för sin familj. Boken väcker mycket tankar.

Det som var negativt var detaljerna. Allt var så svart eller vitt. Plötsligt kändes nästan alla människor extremt okänsliga och taffliga och ingen lyckades göra eller säga rätt saker. Så pass att jag var nära att sluta lyssna vid något läge. Jag förstår att vissa händelser får människor att dra sig undan. Eller att ord sårar. Men när verkligen alla människor som funnits där länge plötsligt mest kommer med anklagelser blir det konstigt. Som tur vad blev det bara en dipp och sen blev det sakta bättre och lite mer nyansfullt.

Anna Maria Käll passade mycket bra som uppläsare av den här boken.