Handling: I 1800-talets England kämpar familjefadern William med sin status som framträdande biolog men blir hela tiden omsprungen av andra forskare. Ska hans revolutionerande bikupa äntligen säkra försörjningen och äran?
I USA har Georges familj varit biodlare i generationer men år 2007 börjar det hända något som slår ut bisamhällen över hela landet. Bidöden är ett faktum och ingen förstår varför. Kan sonen, som har helt andra framtidsplaner, bli gårdens räddning?
Det är år 2098 och kinesiska Tao lever i en värld där bina helt dött ut, med svältdöd och världskrig som följd. För att överleva tvingas befolkningen handpollinera fruktträd. Tao bär på drömmen att hennes egen son ska bli en av de utvalda som får gå i skolan, men ambitionerna leder till en oförklarlig tragedi. I sitt desperata sökande efter svar hittar Tao en bok om biodling från 1800-talet Nu förstår hon vad som har hänt och vad som måste göras.
Boken består av tre väldigt olika historier som utspelar sig på helt olika ställen i både tid och plats. William ligger i sängen djupt deprimerad i ett dåtida England. George är en äldre man i ett nutida USA som förväntar sig att enda sonen tar över hans biodlarverksamhet när han blir för gammal medan sonen vill studera och bli akademiker. Tao jobbar som pollinerare i ett framtida Kina och önskar ett bättre liv för sin son. Så börjar Binas historia.
Parallellt får vi följa de tre huvudpersonerna och se hur historierna framskrider. Mitt i allt detta finns bina som en röd tråd. Boken känns både viktig och skrämmande och det är heller inte den första skönlitterära bok som jag läser där bin har en viktig roll. Jag hoppas att det blir allt tydligare för människan att vi måste engagera oss.
Det här är en bok som visar både mörker och ljus. Och jag måste erkänna att jag förundras över människans strävan efter att i de flesta fall vilja leva vidare, hur livet än ser ut (här tänker jag främst på historien om Tao). Jag läste någonstans att hjärnan på något sätt förmedlar att det finns hopp, bara vi kämpar på. Och det är väldigt tydligt i den sista berättelsen och i synnerhet hur den beskrivs i början. Men historierna har inte bara mörker i sig. Och jag måste säga att de tre berättelserna knyts ihop på ett oerhört snyggt sätt på slutet.
Historierna rör ett aktuellt ämne som verkligen kan ge oss problem om vi inte blir väldigt medvetna snart och hjälps åt världen över. Det gör boken kommer att bita sig kvar.
Maja Lunde planerar att skriva totalt fyra romaner om klimathotet. Binas historia är den första och därefter kommer boken Blå som fokuserar på vårt vatten.
Betyg 4 av 5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar