söndag 17 april 2016

Stjärnfall av Robin Pilcher

En mysig bok som utspelar sig under en hektisk festival.

Handling: Under ett par omtumlande dygn samlas en brokig skara människor i Jamies lägenhet i Edinburgh, alla med drömmar, kärleksbekymmer och bagage …
Angélique är en ung stjärnviolinist som hålls i strama tyglar men längtar efter frihet. Rene är en ståuppare som nu hoppas slå igenom på riktigt. Leonard får sitt livs chans; han ska göra en film och till sin hjälp har han den före detta knarkaren och biltjuven ThomasTess är lyckligt nygift med Allan, men saker och ting kompliceras när en man från hennes förflutna dyker upp … Och så har vi Jamie, en strulpelle med stora drömmar och en tom plånbok.
Medan festivalstämningen fyller stadens gator korsas deras vägar, och på de mest besynnerliga sätt verkar det som om allt de önskar faktiskt finns inom räckhåll. Om de bara vågar tro…

Robin Pilcher är son till Rosamunde Pilcher vars böcker jag läste ett gäng av som ung och flera av hennes böcker fanns bland mina absoluta favoriter. T.ex boken Vägen hem. Robin Pilcher har en liknande stil som sin mamma men lyckas inte alls lika bra enligt mig.

Stjärnfall är en mysig bok men herregud vad det finns många människor med i den. Ett tag funderar jag på att pausa och försöka skriva upp vilka alla var. Men boken är skriven på ett sätt så även om jag har svårt att hålla isär namnen framgår det rätt snabbt av sammanhanget vem som är vem. Boken i sig är inte särskilt svår och alla har sina historier eller jobb som snabbt lyfts fram för att visa vem det handlar om. Men mängden människor gör också att jag inte blir särskilt berörd.

Boken var mysig att läsa en regnig aprildag. Det är inte tung så jag behövde pausa utan en klassisk mysig bok som inte kommer lämna några spår efter sig.

2 kommentarer:

  1. Det låter som ett rätt intressant upplägg. Synd att den inte räckte hela vägen... Jag är också en sån som tycker det är jobbigt när det är för många karaktärer. Problmet är ju att om det blir för många människor så blir det ofta så att varje karaktär inte blir så djup då de får för lite tid. Synd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så är det. Det hade varit bättre att fokusera på några få historier. Nu blev det alltför många. Men den var fortfarande rätt mysig och lättläst.

      Radera