Handling: När männen i den lilla engelska byn Chilbury försvinner ut i andra världskriget lägger prästen ner kyrkokören. Men byns kvinnor vägrar att acceptera det, de måste få samlas, sjunga och stötta varandra i sorg och glädje. Så med hjälp av den livfulla musikprofessorn Primrose Trent som plötsligt dyker upp bildar de en damkör. Genom kören ingjuter de mod i bygden när kriget sliter sönder deras tillvaro.
Mrs Tilling är änka, sjuksköterska och självutnämnd ledare i Chilbury. Edwina Paltry är barnmorska och änka som blir indragen i en smutsig utpressningshistoria. Kitty Winthrop är en älskvärd trettonårig lillasyster till byns skönhet Venetia, som nyligen fallit för en mystisk konstnär vid namn Alastair Slater. Deras röster vävs samman till en gripande och ofta rolig berättelse, med kriget som tragisk fond. Kvinnorna och flickorna är väldigt olika, men de förenas i kören i en tid då konventioner sätts ur spel och de äntligen kan börja ta för sig av livet.
Året är 1940 och många män har dragit ut i kriget. Det leder till att prästen lägger ner kyrkokören eftersom som den av tradition ska bestå av både män och kvinnor. Men en nyinflyttad Prim accepterar inte det utan ser till att en damkör kommer igång. Det leder till en oväntad gemenskap som visar sig behövas under dessa svåra tider.
Den här boken är uppbyggd som en brev- och dagboksroman. Vissa i byn skriver brev till någon utanför byn och några skriver dagbok. Det blir lite konstigt eftersom jag tror extremt få skriver så detaljerat som det är här. Så rent tekniskt känns det lite konstigt med så välskrivna texter. Men om man bortser från att det är dagboksanteckningar och brev och istället de olika personernas röster så går det bra.
Vi får följa rätt många människor. Vissa direkt via deras texter medan vissa istället blir rätt omskrivna. Boken är inte bara småmysig utan egentligen innehåller den en hel del allvarliga händelser. Det är ju trots allt krig. Samtidigt finns det kärlek och gemenskap som håller ihop dem.
Jag är lite kluven till den här boken. När jag tänker tillbaka på den så känner jag att jag tycker mycket om den. I synnerhet så här i efterhand när några verkligen växte av sina erfarenheter. Men när jag läste den var jag inte jätteengagerad. Jag var inte tillräckligt nyfiken för att verkligen verkligen vilja läsa när det fanns möjlighet.
Så totalbetyget blir 3+ eller 3,5 om man så vill. Jag är glad att jag läst den och ångrar inte tiden den fick, men jag tror inte den kommer lämna några större spår efter sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar