fredag 17 april 2020

Mörkret av Ragnar Jónasson

Första boken om Hulda Hermannsdóttir!

Handling: En ung kvinna hittas död på en enslig strand. Här sökte hon skydd, men fann i stället sin grav i vågorna. En förhastad polisutredning bedömer händelsen som självmord.
Hulda Hermannsdóttir, kriminalinspektör vid Reykjavikpolisen, tvingas till en tidig pension. Men innan dess får hon möjlighet att åta sig ett sista fall. Hon vet exakt vilket hon ska välja. Och vad hon upptäcker i sin utredning är något betydligt värre än självmord. Ändå har hon svårt att få ut ens den mest elementära information i fallet. När Huldas egna kollegor försöker bromsa utredningen finns till sist bara ett sätt kvar. För att avslöja sanningen måste hon riskera sitt eget liv.


Ragnar Jónasson har skrivit en trilogi(?) om Hulda Hermannsdóttir. Men istället för att börja från början så börjar han från slutet. Och det gör verkligen att serien skiljer sig från många andra.

Hulda närmar sig pensionen och får chansen att ta sig an ett sista fall. Hon tar ett som hon inte tycker blivit ordentligt utrett. En ung kvinna från Ryssland har hittats död vid en enslig strand men fallet har avskrivits som självmord i brist på bevis. Trots att det finns en hel del som talar emot. Min sambo (som inte är ett fan av deckare) brukar raljera över hur ofta en deckare börjar så här. Men även om boken börjar med ett mord som verkar klichéartat är boken allt annat än det.

Boken handlar även om Hulda själv med tillbakablickar i hennes liv. Den nutida Hulda har fått sig ett antal törnar i livet - betydligt fler än de flesta. Från det att hon var mer eller mindre nyfödd till nu. Och även om boken är väldigt kort tycker jag för egen del att det är lite tungt att läsa. Jag blir så berörd av personer som har det tufft. Även om de är fiktiva karaktärer i en bok. Men som bokälskare så blir det ju oftast riktiga personer som man umgås med under ett antal timmar.  

Som så ofta i isländska böcker är miljön något speciell. Här ser dessutom författaren till att förlägga några scener i lite mer ödsliga trakter vilket förstärker det speciella med Island.

Jag har förstått att boken får rätt olika omdömen. Om jag kan förstå det. Det jag kan säga är att den här skiljer sig från mängden på flera sätt. Ett av dem är att serien börjar från slutet. Men mitt betyg bygger på hur mycket jag fångades av boken och ville läsa vidare.

Mitt betyg blir 3 av 5.

4 kommentarer:

  1. Jag tyckte väldigt mycket om den här. Den kändes helt annorlunda mot många andra kriminalromaner. Jag tyckte även mycket om de två följande böckerna. Hulda ska tydligen också dyka upp i en ny bok av Jonasson som inte har kommit på svenska än.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Boken var verkligen speciell. Då kanske det inte stämmer med trilogi - jag får se om jag uppdaterar texten lite där.

      Radera
  2. Vad tråkigt att du inte tyckte bättre om den 😟

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast betyg tre betyder fortfarande att den var bra :). Men jag tyckte hennes handlingar blev lite för jobbiga att läsa om. Hon gjorde för mycket obetänksamt som kunde ställa till det för henne och det blev lite för jobbigt att läsa om.

      Radera