Handling: En man vaknar upp på sjukhuset och inser snabbt att han förlorat sitt minne. Han hör prat utanför rummet om att en polis blivit ihjälslagen och någon där ska bli förhörd för det. Och att brottet såklart kommer att leda till hängning. Det enda som finns i mannens minne är siffran femton och att han är den som måste lösa gåtan om femton.
Det här är den trettonde boken i serien om Albert Campion och den blev tyvärr ingen favorit alls. Jag kan tycka att det är intressant att läsa lite äldre deckare just för att se hur världen beskrivs där och då. Både när det gäller miljö och relationer.
I just den här boken har vår käre huvudkaraktär förlorat minnet. Även om man inte är helt säkert från start att det är just han så blir man varse det efter en liten stund. Och jag har alltid problem med böcker där karaktärerna är förvirrade av olika skäl som till exempel att de är höga eller fulla. Det som är positivt är att han plötsligt ser vissa saker i ett annat ljus där han tidigare stagnerat lite.
Andra halvan av boken är mer i min smak när Campion blir sig allt mer lik. Men det som gör serien speciell försvinner lite här vilket är trist. Samtidigt kan jag förstå att en författare vill variera sig kring vad som händer.
Boken kom ut 1941 men just det här exemplaret trycktes 1962 och jag tycker att framsidan är fruktansvärt ful. I synnerhet den gröna mannen som sitter där.
Boken får betyget 2+ av mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar