Handling: Sommaren på en skånsk vingård väcker drömmar till liv och får sanningar att bubbla upp till ytan. Erica sätter sig på tåget och lämnar hastigt sin man och livet i storstaden. Hon vet inte vart hon är på väg, bara att hon måste komma bort för att orka möta sorgen hon bär på. I Arild, femtiosex mil söderut, hamrar Marcus ner en skylt i marken: "Rum uthyres!" Det är färgstarka grannen Beatrix idé för att få ekonomi i vinodlingen som Marcus och hans farfar driver. Samtidigt sitter Lilian ensam i lägenheten i Helsingborg och iakttar allt som pågår utanför hennes fönster. Med pennan tecknar hon det som livet inte gav henne. Vad hon inte anar är att en ung kvinna i Stockholm just påbörjat en resa söderut, och att detta kommer att förändra livet för Lilian och flera andra.
Uppläsare: Gunilla Leining
Av någon konstig anledning tog det tid för mig att ta mig an den här trots att jag älskade den första boken i serien. Nu är de ju väldigt fristående så det känns inte som att det spelar någon jätteroll vilken ordning man tar dem förutom att det är en liten spoiler i den här om vad som händer i förra. Men då bara med några få rader.
I den här boken följer vi främst Erica som bär på en så stor sorg att hon håller på att gå sönder. Förutom Erica följer vi mäklaren Marcus som har en vinodling vid sidan av med sin farfar Johannes. Där finns även vännen Beatrix som blivit en kär vän till både Marcus och hans farfar. Vi får även följa Lilian som är en underbar tecknare och som skapar ett hemligt liv åt sig själv via sina teckningar. Men hon verkar oerhört ensam.
Av en slump hyr Erica en liten stuga på Marcus vingård och hon lär känna Johannes, Beatrix och Marcus. Både Johannes och Beatrix tar henne till sitt hjärta och mycket tack vare dem verkar det som att hon kan släppa lite på sin sorg.
Jag skulle kalla den här för feelgood men under en stor del av boken gick jag med en klump av sorg i halsen och kände verkligen med Erica i hennes sorg. Ändå njuter jag så mycket mer av den här typen av feelgood än den med dråplig humor och ständiga missförstånd.
Det enda jag inte föll för helt var kärleksdelen i historien. Men det andra gav mig så oerhört mycket mer. Och jag skulle verkligen vilja återse Skåne framöver på någon semester.
Caroline Säfstrand har verkligen blivit en favoritförfattare och jag blev glad när jag såg att nästa bok i serien kommer i juni som det ser ut nu.
Betyg 4 av 5.
Jag tyckte också om den, väldigt mycket, och ja, det är ju så här feelgood ska vara. Egentligen. Vad bra att nästa bok är på gång redan 🙂
SvaraRaderaJa, och jag gillade även förra boken väldigt mycket.
Radera