Microslavar av Douglas Coupland

En omläsning!

Handling: Datanörden Daniel Underwood och hans kollegor tillbringar minst sexton timmar om dygnet med att skriva och leta fel i mjukvarukod. De söker igenom företagets mejl för att se vad den store Bill Gates kan tänkas tycka och tänka om dem.
Men gänget vill bli något mer än bara kuggar i Microsofts stora maskineri. De lämnar datorimperiets arbetsbostäder i Redmont, Washington, och flyttar till Silicon Valley för att arbeta med ett Minecraftliknande projekt. Där försöker de desperat skapa fullvärdiga liv och hitta kärleken - mitt i vinandet och surrandet från den förvrängda, datordrivna värld de lever i.

Douglas Coupland är en kanadensisk författare som slog igenom med boken Generation X 1991. 1995 kom den här boken ut som är hans tredje bok. Jag läste den i slutet på 1990-talet eller början på 2000-talet och var helt fascinerad av huvudpersonerna, deras kompisskap och kodandet. I samma veva var jag själv på gång att utbilda mig till systemutvecklare. 

När boken trycktes upp på nytt häromåret så köpte jag den på bokrean. Sen har jag varit lite rädd för att läsa om den med tanke på hur mycket jag gillade den första gången. I år har jag joinat @kaffeochkultur i deras #kaffeochkulturvärlden och i februari så är det Kanada som gäller. Nu är reglerna rätt lösa så det viktiga är att det finns en kulturell koppling till landet. Och den enda bok jag hade i bokhyllan som hade en koppling till Kanada var den här som visserligen nästan bara utspelar sig i USA (förutom en kort tripp till Kanada). Men där Douglas Coupland ändå är en känd kanadensisk författare.

Huvudpersonen är Daniel Underwood som jobbar för Microsoft. Han delar hus med ett gäng andra och de har blivit bra kompisar. Det är mycket prat om Bill (Gates) och synen på honom och hur jobbet är. Den stora konkurrenten är Apple och just under den här perioden höll Steve Jobs på med annat så han nämns inte. Även IBM finns här i bakgrunden. Men inte som ett riktigt hot. 

Jag gillar verkligen första delen. När sen ett gäng av dem bestämmer sig för att haka på en före detta kollegas nya projekt i Daniels hemtrakter börjar en helt annan del av livet för dem. Den delen är extremt 90-tal och det blir ett riktigt tidsdokument. Det nämns många varumärken som var vanliga då och gänget som är från 25 år och uppåt har många filosofiska diskussioner samtidigt som det kodas massa C++ (som även jag kodat några år under 2000-talet). Jag gillar mycket av det men det blir för mycket och för långt för mig. Så sett med dagens ögon hade det inte skadat om den kortats ner aningen i mitten. 

Jag kan inte säga att jag förstår vad projektet de jobbar med går ut på men det går inte att undvika att tänka på Minecraft i vissa lägen. 

På slutet av boken tar det fart igen och jag fastnar än en gång ordentligt.

När jag ställer mig frågan om jag gillar boken lika mycket nu 20-25 år senare så svarar jag nej. Men jag gillar den fortfarande och den gör mig nostalgisk. 

Betyget blir därför 4- av 5. Och det är mittendelen som drar ner betyget lite.