måndag 3 november 2014

Vanmakt av Thomas Erikson

Tredje boken om beteendevetaren Alex King.

Handling: Ett spädbarn försvinner från en engelsk diplomatfamilj i Stockholm, bara för att några timmar senare dyka upp på den brittiska ambassaden. Några dagar senare försvinner pojken på nytt, liksom familjens barnflicka, och efter ytterligare en tid även familjens tonårsdotter... Ett maktspel pågår, men vem håller i trådarna?


Den här började jag läsa på väg hem från Lanzarote så jag hann nästan halva boken under resan. Jag tycker att det är oerhört intressant med folks beteenden och fick själv nyligen göra en enkel variant av DISC-analys där jag blev övervägande blå. På Thomas Eriksons sida kan man läsa om de olika färgerna. Jag har mycket blått i mig men också en hel del grönt.

Första halvan av boken flöt på bra för mig medan andra halvan gick trögare. Men då var jag också tillbaka på jobbet och fick inte till den sammanhängande läsningen lika bra. Boken blev också väldigt komplex och invecklad mot slutet där jag försökte förstå hur allt hängde ihop.

Thomas Erikson får till en väldigt spännande handling och den är också frustrerande för jag inser hur oskyddad man är om någon verkligen skulle vilja skada en. Här får vi också en inblick i diplomat-världen som är en rätt stängd värld.

Mina invändningar är att jag efter tre böcker om Alex King fortfarande inte helt kan känna för honom. Något med honom gör mig oerhört frustrerad och det är nog samma frustration man upplever hos Nina Mander. Hur kan någon som är så bra på kommunikation vara så usel på att kommunicera med någon man tror sig tycka mest. I just Vanmakt hade jag även svårt att känna för diplomatfamiljen och då i synnerhet de vuxna. Jag behöver ofta känna mer för huvudpersonerna eller åtminstone få något mer från dem som gör att jag tycker om att läsa om dem. Här blir jag tillslut rätt frustrerad på de flesta vid något tillfälle och rätt ofta på flera av dem.

Boken är trots allt definitivt läsvärd. Beteende-delen väger definitivt upp och även det lite udda fallet. Tempon är överlag snabbt och kapitlen är korta vilket gör den lättläst. Nästa bok heter Vedergällning och den kommer jag läsa på sikt.

2 kommentarer:

  1. Oj, jag har visst missat att det finns en tredje bok. En till på önskelistan alltså...

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och till och med en fjärde bok. Har du kollat in färgerna och fått någon känsla för vilka som passar in på dig?

      Radera