Om att vara någon annan än det som syns utanpå!
Handling: Ngwa, Nigeria.
En eftermiddag hittas Vivek Ojis döda kropp utanför
hans hem, insvept i ett färgglatt tygstycke. Med tiden förstår de
förkrossade föräldrarna att deras son, som de kände som introvert och
skör, var en helt annan människa bakom lyckta dörrar. Genom hans vänners
berättelser framträder en frisinnad person full av liv, och bit för bit
avtäcks hemligheterna om hans liv och död.
Den här boken blev jag nyfiken på redan när den kom. Och när Kaffeochkulturs världsutmaning besöker Nigeria under december så kändes den perfekt.
Vi får först lära känna Viveks föräldrar och hans farbror med fru. De får båda barn nära varandra och Vivek och hans kusin Osita växer periodvis nästan upp som syskon.
Boken utspelar sig i Nigeria och jag tycker att Akwaeke Emezi förmedlar så mycket olika saker i boken. Dels hur olika familjer lever sina liv i Ngwa, miljön, maten, hur de umgås och både stöttar och skvallrar. Och hur ungdomarna försöker både leva och överleva. Men själva huvuddelen i boken är ändå hur det är att växa upp och inte passa in i mallen som de runt om förväntas att man ska inta. Och vad det kan göra med en persons mentala mående.
Den är fint skriven och vissa meningar får mig att njuta lite mer av texten.
"Vi höll till där när vi ville slippa ifrån de vuxna, vi låg med kropparna utslängda över mattrosa lakan, åt kokta jordnötter och kastade skalen på varandra."
"Jag har alltid trott att döden skulle vara det tyngsta av allt, men det var det inte, det var det verkligen inte. Livet var som att bli släpad runt, runt i betong, blöt betong som höll på att stelna och som torkade för varje varv som min motvilliga kropp drogs runt."
Det här är en bok som får en att tänka på fördomar och hur mycket det påverkar många människors liv. Och jag har förstått att författaren själv inte vill benämnas som ett specifikt kön.
Kombinationen av miljön, framställningen av personerna och alla tankar boken väcker gör att den får betyget 4 av 5.
Den här måste jag läsa!
SvaraRaderaJa, det tycker jag att du ska göra. Den kan nog passa dig.
Radera