Lika bra som jag hoppades...
Handling: Joe Goffman är 34 år gammal och har gjort sig en förmögenhet på sin debutbok, "Bush Falls". Det är en utlämnande, självbiografisk roman om hans uppväxt, som inte bara blottar hans innersta hemligheter, utan också avslöjar allt han vet (och inte vet) om alla andra i den lilla staden där han växte upp. Detta har inte oroat Joe, inte ens efter att boken filmatiserats med Leonardo DiCaprio i huvudrollen, eftersom han inte varit i sin hemstad på 17 år och heller aldrig tänker återvända. Men en natt väcks han av ett telefonsamtal, som förändrar allt. Joes far har fått en stroke och ligger i koma och Joe måste komma hem.
Det här är Jonathan Troppers tredje roman på svenska. Den första boken jag läste var Konsten att tala med en änkling som blev en favorit. Nästa bok jag läste var Sju jävligt långa dagar som inte tilltalade mig lika mycket. Jag dras uppenbarligen mer åt allvar än humor. Boken om Joe innehåller en hel del komiska delar men på en för mig mycket bra nivå och även en hel del allvar.
Det är inte helt lätt för Joe att komma tillbaka till sin hemstad där han hängt ut mängder av människor i sin bok. Han har också tjänat en hel del pengar på boken som sen även blev filmatiserad. Det sticker rejält i ögonen på många.
Boken handlar inte bara om Joe utan även om hans ungdomskärlek, hans gamla barndomsvän, hans bror och hans familj. Det är många återseenden och inte helt lätta tanke på allt som hänt mellan dem. Då och då kommer tillbakablickar från ungdomstiden vilket ökar förståelsen för varför han skrev boken.
Boken får mig att le då och då men den får även tårarna att börja rinna så Jonathan Tropper lyckas verkligen beröra mig.
söndag 31 mars 2013
fredag 29 mars 2013
Bokbloggsjerka 29 mars - 1 april
Jag har många gånger tänkt hoppa på Annikas bokbloggsjerka men tiden har en förmåga att rinna iväg innan jag får iväg något. Men nu när det är påsk (= ledigt) så finns det mer tid.
Veckans fråga är: Vad ska du göra i påsk?
Påsken blir hyfsat lugn för vår del. Imorgon lördag ska vi träffa min släkt hemma hos mamma och på söndagen ska vi försöka träffa sambons släkt. Långfredagen och annandagen är helt oplanerade. Idag har vår son fått sitt påskägg tillsammans med en skattjakt. Under eftermiddagen idag har vi varit ute på promenad. Vi började med att gå förbi en kompis till vår son så han fick leka där medan vi tog en betydligt längre promenad än vanligt.
Annars ska jag försöka läsa en hel del. Idag läste jag ut Boken om Joe av Jonathan Tropper och nästa bok blir en deckare - Fallet med den förvunna tjänsteflickan av Tarquin Hall. I lurarna finns annars Håkan Nessers Berättelse om herr Roos.
Veckans fråga är: Vad ska du göra i påsk?
Påsken blir hyfsat lugn för vår del. Imorgon lördag ska vi träffa min släkt hemma hos mamma och på söndagen ska vi försöka träffa sambons släkt. Långfredagen och annandagen är helt oplanerade. Idag har vår son fått sitt påskägg tillsammans med en skattjakt. Under eftermiddagen idag har vi varit ute på promenad. Vi började med att gå förbi en kompis till vår son så han fick leka där medan vi tog en betydligt längre promenad än vanligt.
Annars ska jag försöka läsa en hel del. Idag läste jag ut Boken om Joe av Jonathan Tropper och nästa bok blir en deckare - Fallet med den förvunna tjänsteflickan av Tarquin Hall. I lurarna finns annars Håkan Nessers Berättelse om herr Roos.
lördag 23 mars 2013
Och så levde de lyckliga av Lucy Dillon
Varm och berörande...
Handling: När Anna får ta över den lilla övergivna bokhandeln i Longhampton går hennes dröm i uppfyllelse. Dessutom får hon annat att tänka på än maken Phil, de tre aviga bonusdöttrarna och deras hyperaktiva dalmatiner. Snart är hennes butik fylld av böcker med hisnande berättelser om kärlek, äventyr, hemliga trädgårdar och borttappade hundar. Ändå fattas något i Annas liv för att hon ska få den riktiga lyckokänslan.
Annas perfektionistiska väninna Michelle, med sin blomstrande inredningsaffär, har stora planer för framtiden. Men när mörka hemligheter från det förflutna dyker upp och katastrofen hotar att slå sönder tillvaron, är det slut på alla romantiska drömmar. De två väninnorna kommer att tvingas att fatta livsavgörande beslut.
Uppläsare: Anna Maria Käll
Vad kan vara mysigare än en bok som även innehåller en bokhandel? Men trots bokhandeln är inte allt bra med vännerna Anna och Michelle. Båda har sina problem där Michelles huvudsakligen beror på hennes tidigare livserfarenheter och Anna kämpar med sina tre bonusbarn och maken Phil samtidigt som det finns en längtan i henne efter något mer.
Den här boken fick mig att tänka på min bonusmamma som jag växte upp med (hon gick tyvärr bort i cancer -97) och som aldrig lyckes få de barn hon längtade så mycket efter. Just Lucy Dillons böcker känns lite extra träffande i hennes fall eftersom hon gick över till att ha hundar och sen en kennel. Jag tänkte också på hur otacksamt det ofta är att vara bonusförälder då de flesta gör sitt bästa att räcka till men ibland blir undanskuffade vid viktiga beslut.
Och så levde de lyckliga väckte som sagt många tankar hos mig och jag levde mig in Anna och Michelles liv och kände mig ledsen över stunderna då de inte kunde kommunicera och nå varandra. Lucy Dillon lyckas verkligen få det trovärdigt också. Jag blir frustrerad ibland men förstår ändå deras beteenden. Boken är med andra ord lite sorglig men som titeln antyder så finns det hopp för dem båda.
Jag var lite osäker på om jag borde lyssna på den här istället för att läsa. Jag är inte den optimala lyssnaren och brukar därför välja deckare som ljudbok. Anna Maria Käll gjorde ett bra jobb som uppläsare men eftersom det går betydligt saktare att lyssna än att läsa så kändes det som boken aldrig skulle ta slut. Samtidigt kan jag inte peka ut något som borde ha bytts ut i boken utan jag skyller det mer på att jag valde att ta den som ljudbok. Å andra sidan kommer boken säkert hänga kvar på ett annat sätt tack vare att jag lyssnade.
Handling: När Anna får ta över den lilla övergivna bokhandeln i Longhampton går hennes dröm i uppfyllelse. Dessutom får hon annat att tänka på än maken Phil, de tre aviga bonusdöttrarna och deras hyperaktiva dalmatiner. Snart är hennes butik fylld av böcker med hisnande berättelser om kärlek, äventyr, hemliga trädgårdar och borttappade hundar. Ändå fattas något i Annas liv för att hon ska få den riktiga lyckokänslan.
Annas perfektionistiska väninna Michelle, med sin blomstrande inredningsaffär, har stora planer för framtiden. Men när mörka hemligheter från det förflutna dyker upp och katastrofen hotar att slå sönder tillvaron, är det slut på alla romantiska drömmar. De två väninnorna kommer att tvingas att fatta livsavgörande beslut.
Uppläsare: Anna Maria Käll
Vad kan vara mysigare än en bok som även innehåller en bokhandel? Men trots bokhandeln är inte allt bra med vännerna Anna och Michelle. Båda har sina problem där Michelles huvudsakligen beror på hennes tidigare livserfarenheter och Anna kämpar med sina tre bonusbarn och maken Phil samtidigt som det finns en längtan i henne efter något mer.
Den här boken fick mig att tänka på min bonusmamma som jag växte upp med (hon gick tyvärr bort i cancer -97) och som aldrig lyckes få de barn hon längtade så mycket efter. Just Lucy Dillons böcker känns lite extra träffande i hennes fall eftersom hon gick över till att ha hundar och sen en kennel. Jag tänkte också på hur otacksamt det ofta är att vara bonusförälder då de flesta gör sitt bästa att räcka till men ibland blir undanskuffade vid viktiga beslut.
Och så levde de lyckliga väckte som sagt många tankar hos mig och jag levde mig in Anna och Michelles liv och kände mig ledsen över stunderna då de inte kunde kommunicera och nå varandra. Lucy Dillon lyckas verkligen få det trovärdigt också. Jag blir frustrerad ibland men förstår ändå deras beteenden. Boken är med andra ord lite sorglig men som titeln antyder så finns det hopp för dem båda.
Jag var lite osäker på om jag borde lyssna på den här istället för att läsa. Jag är inte den optimala lyssnaren och brukar därför välja deckare som ljudbok. Anna Maria Käll gjorde ett bra jobb som uppläsare men eftersom det går betydligt saktare att lyssna än att läsa så kändes det som boken aldrig skulle ta slut. Samtidigt kan jag inte peka ut något som borde ha bytts ut i boken utan jag skyller det mer på att jag valde att ta den som ljudbok. Å andra sidan kommer boken säkert hänga kvar på ett annat sätt tack vare att jag lyssnade.
söndag 17 mars 2013
Känslan av död av Elly Griffiths
Den fjärde boken om Ruth Galloway...
Handling: Det är halloweenkväll i Norfolk. På Smiths museum förbereder man ett ovanligt evenemang. Inför en handfull speciellt utvalda gäster ska en medeltida kista öppnas. Den väntas innehålla kvarlevorna av en biskop som levde på 1300-talet. Arkeolog Ruth Galloway kommer i god tid för att övervaka öppnandet. Men museet verkar märkligt tomt och tyst. Efter en stund hittar hon intendenten livlös bredvid kistan, mördad, blödande från näsa och mun. Ett fönster står öppet och en död orm ligger inglasad i ett hörn av rummet.
Kommissarie Nelson får hand om fallet. Det framkommer att intendenten nyligen mottagit hotbrev från en grupp aktivister som vill att museets samling med aboriginska kranier ska återlämnas. Men är detta verkligen motivet? Museet ägs av Lord Smith och vid besöket på familjen Smiths lantegendom inträffar det mystiska saker, döda ormar påträffas på märkliga ställen och Nelsons misstänksamhet ökar. Då ytterligare en person dör och Nelson oförklarligt insjuknar förstår Ruth att det måste handla om något mer än kranierna. Frågan är hur pusselbitarna hänger ihop. Nelson svävar nu mellan liv och död, och svaret på mordgåtan tycks vara det enda som kan rädda honom.
Precis som i många andra deckarserier är det ett kärt återseende av de olika karaktärerna Ruth, Nelson, Cathbad med flera. Det är tufft för dem efter Michelles upptäckt i förra boken men de gör så gott de kan.
Ibland känns deckarbiten nästan sekundär däremot är det intressant att fundera över aboriginerna och alla skelett som finns utspridda i världen istället för att vara begravda.
Känslan av död är lika bra som övriga delar. Däremot stör jag mig återigen på att Ruth anses vara så tjock med sina 80 kilo. Jag tycker å andra sidan att det är intressant med att relationerna är komplexa, det är inte svart eller vitt utan är precis som i verkligheten. Och det är skönt samtidigt som jag lider med dem.
Nu ser jag fram emot nästa bok som kommer snart!
Handling: Det är halloweenkväll i Norfolk. På Smiths museum förbereder man ett ovanligt evenemang. Inför en handfull speciellt utvalda gäster ska en medeltida kista öppnas. Den väntas innehålla kvarlevorna av en biskop som levde på 1300-talet. Arkeolog Ruth Galloway kommer i god tid för att övervaka öppnandet. Men museet verkar märkligt tomt och tyst. Efter en stund hittar hon intendenten livlös bredvid kistan, mördad, blödande från näsa och mun. Ett fönster står öppet och en död orm ligger inglasad i ett hörn av rummet.
Kommissarie Nelson får hand om fallet. Det framkommer att intendenten nyligen mottagit hotbrev från en grupp aktivister som vill att museets samling med aboriginska kranier ska återlämnas. Men är detta verkligen motivet? Museet ägs av Lord Smith och vid besöket på familjen Smiths lantegendom inträffar det mystiska saker, döda ormar påträffas på märkliga ställen och Nelsons misstänksamhet ökar. Då ytterligare en person dör och Nelson oförklarligt insjuknar förstår Ruth att det måste handla om något mer än kranierna. Frågan är hur pusselbitarna hänger ihop. Nelson svävar nu mellan liv och död, och svaret på mordgåtan tycks vara det enda som kan rädda honom.
Precis som i många andra deckarserier är det ett kärt återseende av de olika karaktärerna Ruth, Nelson, Cathbad med flera. Det är tufft för dem efter Michelles upptäckt i förra boken men de gör så gott de kan.
Ibland känns deckarbiten nästan sekundär däremot är det intressant att fundera över aboriginerna och alla skelett som finns utspridda i världen istället för att vara begravda.
Känslan av död är lika bra som övriga delar. Däremot stör jag mig återigen på att Ruth anses vara så tjock med sina 80 kilo. Jag tycker å andra sidan att det är intressant med att relationerna är komplexa, det är inte svart eller vitt utan är precis som i verkligheten. Och det är skönt samtidigt som jag lider med dem.
Nu ser jag fram emot nästa bok som kommer snart!
söndag 10 mars 2013
Bokreaböcker och några nya pocket
Det blev lite böcker från bokrean trots allt. Jag och sambon var dels till Akademibokhandeln men där hittade jag bara en bok:
Kartan och landskapet av Michel Houellebecq en för mig okänd deckare.
(Boktipsets betyg: 3.6 och Betygsestimat 3.8)
Därefter blev det efter en del funderande en bokbeställning från Adlibris då jag ville köpa en specifik pocketbok (och köper man en blir det gärna betydligt fler).
Jag beställde då:
Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad
(Boktipsets betyg: 3.4 och Betygsestimat 3.4)
Känslan av död av Elly Griffiths (huvudorsaken till min beställning)
(Boktipsets betyg: 3.6 och Betygsestimat 4.0)
Dubbelexponering av Suzanna Dilber
(Boktipsets betyg: 3.0 och Betygsestimat 3.9)
Fallet med den försvunna tjänsteflickan av Tarquin Hall (en indisk troligtvis humoristisk deckare)
(Boktipsets betyg: 3.1 och Betygsestimat 3.2)
Ur vulkanens mun av Helena von Zweigbergk
(Boktipsets betyg: 3.4 och Betygsestimat 3.7)
Och fjättra Lilith i kedjor av Åsa Schwarz (en bokreadeckare)
(Boktipsets betyg: 3.1 och Betygsestimat 3.7)
Hotellet i hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford (en bokreabok)
(Boktipsets betyg: 3.9 och Betygsestimat 4.2)¨
Slutligen blev det även en bok till sonen (sex år som jag kommer läsa högt ur):
Agenterna och småkrypens hemlighet av Katerina Janouch
Nattens cirkus av Erin Morgenstern
Vacker och magisk...
Handling: Cirkusen anländer utan förvarning. Den föregås inte av några reklamutrop, inga flygblad på lyktstolpar och anslagstavlor. Plötsligt är den bara där, på en plats där den inte fanns i går. Cirkusen öppnar vid mörkrets inbrott och stänger i gryningen.
Välkommen till Le Cirque des Rêves en cirkus olik alla andra. Inne i de svart- och vitrandiga tälten, i en färglös värld som hör nattens mörkaste timmar till, döljer sig helt unika upplevelser och fantastiska fenomen.
Men bakom rökridåerna och speglarna pågår en tävling - en kraftmätning mellan två unga magiker, Celia och Marco, som sedan barndomen tränats i att använda sina illusionskrafter för att överträffa varandra. Vad spelarna inte vet är att detta spel är en duell intill döden och att cirkusen är skådeplatsen för ett slag som utkämpas mellan fantasins och viljans krafter. Oförtröttligt utövar de unga magikerna sin magi med skäl som deras hemlighetsfulla läromästare, Hector och Alexander, är förtegna om.
När Celia av en slump upptäcker att Marco är hennes motståndare börjar de tänka på sitt spel som ett fantastiskt samarbete. Det är deras förenade krafter som sveper in cirkusen i en ständig förtrollning, och båda två bidrar med ständigt alltmer imponerande detaljer som tycks vara skapade enbart för att glädja den andra. Utan att veta hur deras manipulativa läromästare avser att spelet ska sluta störtar Celia och Marco huvudstupa in i en djup och passionerad kärlek.
Hector och Alexander håller dock fortfarande i trådarna och deras elevers relation tvingar dem att ingripa med svåra följder för Celia och Marco. Det finns bara en utväg för de unga magikerna - en uppvisning av aldrig tidigare skådat mått.
Nu äntligen har jag läst Nattens cirkus och jag blev lika nöjd som jag hoppades. Huvudpersonerna är Celia och Marco men genom boken får jag även lära känna många andra som är inblandade i cirkusen och som är minst lika spännande att följa.
Ein Morgenstern målar upp en fantastisk cirkus och det är nog få som inte skulle vara intresserade att verkligen besöka den. Att allt sker under natten gör det ännu mer spännande och magiskt. Upprinnelsen till cirkusen är att Celia och Marco behöver något ställe där de kan kämpa mot varandra utan att folk riktigt förstår vad som händer. För på en cirkus förväntar sig folk att bli överraskade. Reglerna kring kampen vet bara Celias far och mannen som tog Marco från barnhemmet för att lära upp honom i magi.
Det är svårt att berätta om handlingen utan att avslöja för mycket men boken har dessutom en mycket vackert språk som målar upp fantastiska miljöer i cirkusen.
Jag skulle bli mycket förvånad om den här inte hamnar på min tio-i-topplista vid årets slut.
Handling: Cirkusen anländer utan förvarning. Den föregås inte av några reklamutrop, inga flygblad på lyktstolpar och anslagstavlor. Plötsligt är den bara där, på en plats där den inte fanns i går. Cirkusen öppnar vid mörkrets inbrott och stänger i gryningen.
Välkommen till Le Cirque des Rêves en cirkus olik alla andra. Inne i de svart- och vitrandiga tälten, i en färglös värld som hör nattens mörkaste timmar till, döljer sig helt unika upplevelser och fantastiska fenomen.
Men bakom rökridåerna och speglarna pågår en tävling - en kraftmätning mellan två unga magiker, Celia och Marco, som sedan barndomen tränats i att använda sina illusionskrafter för att överträffa varandra. Vad spelarna inte vet är att detta spel är en duell intill döden och att cirkusen är skådeplatsen för ett slag som utkämpas mellan fantasins och viljans krafter. Oförtröttligt utövar de unga magikerna sin magi med skäl som deras hemlighetsfulla läromästare, Hector och Alexander, är förtegna om.
När Celia av en slump upptäcker att Marco är hennes motståndare börjar de tänka på sitt spel som ett fantastiskt samarbete. Det är deras förenade krafter som sveper in cirkusen i en ständig förtrollning, och båda två bidrar med ständigt alltmer imponerande detaljer som tycks vara skapade enbart för att glädja den andra. Utan att veta hur deras manipulativa läromästare avser att spelet ska sluta störtar Celia och Marco huvudstupa in i en djup och passionerad kärlek.
Hector och Alexander håller dock fortfarande i trådarna och deras elevers relation tvingar dem att ingripa med svåra följder för Celia och Marco. Det finns bara en utväg för de unga magikerna - en uppvisning av aldrig tidigare skådat mått.
Nu äntligen har jag läst Nattens cirkus och jag blev lika nöjd som jag hoppades. Huvudpersonerna är Celia och Marco men genom boken får jag även lära känna många andra som är inblandade i cirkusen och som är minst lika spännande att följa.
Ein Morgenstern målar upp en fantastisk cirkus och det är nog få som inte skulle vara intresserade att verkligen besöka den. Att allt sker under natten gör det ännu mer spännande och magiskt. Upprinnelsen till cirkusen är att Celia och Marco behöver något ställe där de kan kämpa mot varandra utan att folk riktigt förstår vad som händer. För på en cirkus förväntar sig folk att bli överraskade. Reglerna kring kampen vet bara Celias far och mannen som tog Marco från barnhemmet för att lära upp honom i magi.
Det är svårt att berätta om handlingen utan att avslöja för mycket men boken har dessutom en mycket vackert språk som målar upp fantastiska miljöer i cirkusen.
Jag skulle bli mycket förvånad om den här inte hamnar på min tio-i-topplista vid årets slut.
tisdag 26 februari 2013
En dunkel död av Donna Leon
Ingen favorit tyvärr...
Handling: Miljöaktivisten Marco Ribettis sitter anhållen efter att ha demonstrerat mot miljöfarliga utsläpp från ett glasbruk på ön Murano utanför Venedig. Kommissarie Brunetti blir ombedd att med hjälp av sina kontakter försätta mannen på fri fot. Detta blir upptakten till en vindlande kriminalhistoria i samtidens Italien, där Ribettis frigivning väcker ilska. En ung tvillingflicka uppvisar besynnerliga skador och en man hittas mördad vid fabrikens brännugn. Offret har lämnat ledtrådar i ett exemplar av Dantes Den gudomliga komedin. Och Brunetti befinner sig snart i ett inferno av motstridiga intressen där pengar, makt och miljöhänsyn står på spel. Som vanligt går han längre än vad hans chef anser är lämpligt. Kommer Brunetti lyckas med att hindra mördaren från att slå till igen?
Kommissarie Brunetti är en gammal favorit och det är som att hälsa på en gammal bekant när en bok med honom dyker upp. Men ibland upptäcker man att man faktiskt inte har så mycket att säga varandra och så var det för mig den här gången. Jag fångas inte alls av boken trots att den handlar om glasbruk (jag kan fångas lite extra om det handlar om något hantverk). Men inte den här gången. Jag blir heller inte särskilt berörd av problemen utan det känns verkligen som det är en droppe i havet.
Jag brukar också tilltalas av den italienska miljön tillsammans med maten och vinet men inte ens det hjälper upp det hela. Som alltid lunkar boken på i lugnt tempo vilket jag inte har problem med men det blir inget mer av det. Jag har funderat tidigare om jag är klar med Donna Leon och det finns en liten risk att det är så nu.
Handling: Miljöaktivisten Marco Ribettis sitter anhållen efter att ha demonstrerat mot miljöfarliga utsläpp från ett glasbruk på ön Murano utanför Venedig. Kommissarie Brunetti blir ombedd att med hjälp av sina kontakter försätta mannen på fri fot. Detta blir upptakten till en vindlande kriminalhistoria i samtidens Italien, där Ribettis frigivning väcker ilska. En ung tvillingflicka uppvisar besynnerliga skador och en man hittas mördad vid fabrikens brännugn. Offret har lämnat ledtrådar i ett exemplar av Dantes Den gudomliga komedin. Och Brunetti befinner sig snart i ett inferno av motstridiga intressen där pengar, makt och miljöhänsyn står på spel. Som vanligt går han längre än vad hans chef anser är lämpligt. Kommer Brunetti lyckas med att hindra mördaren från att slå till igen?
Kommissarie Brunetti är en gammal favorit och det är som att hälsa på en gammal bekant när en bok med honom dyker upp. Men ibland upptäcker man att man faktiskt inte har så mycket att säga varandra och så var det för mig den här gången. Jag fångas inte alls av boken trots att den handlar om glasbruk (jag kan fångas lite extra om det handlar om något hantverk). Men inte den här gången. Jag blir heller inte särskilt berörd av problemen utan det känns verkligen som det är en droppe i havet.
Jag brukar också tilltalas av den italienska miljön tillsammans med maten och vinet men inte ens det hjälper upp det hela. Som alltid lunkar boken på i lugnt tempo vilket jag inte har problem med men det blir inget mer av det. Jag har funderat tidigare om jag är klar med Donna Leon och det finns en liten risk att det är så nu.
En helt annan historia av Håkan Nesser
Den andra boken om Gunnar Barbarotti.
Handling: Ett antal svenska turister umgicks ett par sommarveckor i Finistère i Bretagne i början på 2000-talet, två par och två löshästar, sex nyblivna vänner inalles. De badade, åt, gjorde utflykter och flirtade en smula över äktenskapsgränserna. Kvar från den tiden finns några spridda foton, möjligen en gruppbild, en akvarell, och en anonym dagbok som skildrar deras eskapader.
Fem år senare börjar någon döda dem, en efter en, men först sedan kriminalinspektör Gunnar Barbarotti i Kymlinge brevledes förvarnats om morden. Det förblir ett uppmärksammat men ouppklarat mysterium och drevet mot den ansvarige polisen går i kvällspressen.
Uppläsare: Håkan Nesser
Återigen lyckas Håkan Nesser fånga mig och få mig att lyssna betydligt längre stunder och oftare än vad jag normalt gör. Jag vet heller inte vad det är som fångar mig på detta sätt. Jag både storhandlar och spelar logiska spel i telefonen med boken i öronen. Däremot kan jag inte lyssna på jobbet tyvärr. Där behövs min hjärna allt för mycket.
Trots att det handlar om en polisutredning så är det inte en klassisk polisdeckare utan mer en bok om människor. En stor del av boken är Gunnar Barbarottis tankar, dels om brotten och dels om hans liv. Jag tycker om att få ta del av hans tankar och även när han resonerar med Gud om saker han hoppas på ska ske, eller möjligtvis inte.
Av någon anledning tror jag inte att jag skulle uppskatta den lika mycket om jag läste den som bok. Det är i alla fall känslan jag har. Håkan Nessers uppläsning passar mig väldigt bra när han läser upp sin egen bok. Jag var också väldigt sugen att direkt hoppa på den tredje boken i serien men väljer att dra ut på det lite längre. Men det är otroligt trevligt att hitta en serie som passar mig och att det då finns fem böcker i serien.
Handling: Ett antal svenska turister umgicks ett par sommarveckor i Finistère i Bretagne i början på 2000-talet, två par och två löshästar, sex nyblivna vänner inalles. De badade, åt, gjorde utflykter och flirtade en smula över äktenskapsgränserna. Kvar från den tiden finns några spridda foton, möjligen en gruppbild, en akvarell, och en anonym dagbok som skildrar deras eskapader.
Fem år senare börjar någon döda dem, en efter en, men först sedan kriminalinspektör Gunnar Barbarotti i Kymlinge brevledes förvarnats om morden. Det förblir ett uppmärksammat men ouppklarat mysterium och drevet mot den ansvarige polisen går i kvällspressen.
Uppläsare: Håkan Nesser
Återigen lyckas Håkan Nesser fånga mig och få mig att lyssna betydligt längre stunder och oftare än vad jag normalt gör. Jag vet heller inte vad det är som fångar mig på detta sätt. Jag både storhandlar och spelar logiska spel i telefonen med boken i öronen. Däremot kan jag inte lyssna på jobbet tyvärr. Där behövs min hjärna allt för mycket.
Trots att det handlar om en polisutredning så är det inte en klassisk polisdeckare utan mer en bok om människor. En stor del av boken är Gunnar Barbarottis tankar, dels om brotten och dels om hans liv. Jag tycker om att få ta del av hans tankar och även när han resonerar med Gud om saker han hoppas på ska ske, eller möjligtvis inte.
Av någon anledning tror jag inte att jag skulle uppskatta den lika mycket om jag läste den som bok. Det är i alla fall känslan jag har. Håkan Nessers uppläsning passar mig väldigt bra när han läser upp sin egen bok. Jag var också väldigt sugen att direkt hoppa på den tredje boken i serien men väljer att dra ut på det lite längre. Men det är otroligt trevligt att hitta en serie som passar mig och att det då finns fem böcker i serien.
söndag 17 februari 2013
Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon
Lättläst och engagerande...
Handling: Rachel Fielding har på kort tid lyckats försnilla ett glamoröst jobb på en pr-firma, en attraktiv pojkvän och en chic våning i centrala London. Hon är trettionio år och framtiden ter sig tämligen osäker. Men en dag får hon ett oväntat besked. Hon har fått ärva sin mosters hus på landet, hennes bordercollie och ett hundstall fullt med herrelösa hundar.
Just nu går det trögt med läsningen. Eller jag läser ungefär lika mycket som vanligt men då lite mer lättsmält litteratur som deckare och feel-good-böcker. Jag orkar helt enkelt inte komma igång med lite mer avancerade böcker eftersom de kräver lite mer av mig som läsare. Och den orken finns inte just nu men jag hoppas på bättre tider då jag inte behöver oroa mig för en familjemedlems hälsa och dess påverkan på oss som familj. Det har både blivit bättre och inte. Tillståndet är nog rätt lika men vi har ju en förmåga att anpassa oss utifrån omständigheterna. Och anpassningen gör att jag inte behöver oroa mig lika mycket som tidigare. Sen ÄR februari en hemsk månad och jag är glad att mars och ljuset närmar sig och med den mer ork för det mesta.
Ensamma hjärtan och hemlösa hundar är en perfekt bok när jag behöver drömma mig bort i en annan värld och få lite verklighetsflykt. Den är mysig och eftersom vi får följa tre olika historier blir det lätt att relatera till minst en av dem eller till flera men på olika sätt.
Vissa böcker av den här typen kan vara rätt pinsamma och verkligen få en att skämmas. Men jag upplever att Lucy Dillon bryter precis när det blir lite pinsamt och går vidare till nästa kvinna. Det gör boken väldigt lättläst och lättsmält och jag hinner inte bli allt för irriterad på karaktärerna (även om det var nära i början med Zoe). Jag är själv väldigt logiskt och rationell av mig och har svårt när det blir allt för vimsigt och ofokuserat. Till exempel kom jag aldrig igenom Bridget Jones dagbok.
Vi har inga husdjur och det lär inte bli några i framtiden heller. Däremot har jag delvis vuxit med hundar (varannan helg och lov) då min pappas fru hade kennel så Lucy Dillons böcker får mig att minnas gamla tider. Dessutom är jag väldigt sugen på hennes tredje bok som precis kommit ut.
Handling: Rachel Fielding har på kort tid lyckats försnilla ett glamoröst jobb på en pr-firma, en attraktiv pojkvän och en chic våning i centrala London. Hon är trettionio år och framtiden ter sig tämligen osäker. Men en dag får hon ett oväntat besked. Hon har fått ärva sin mosters hus på landet, hennes bordercollie och ett hundstall fullt med herrelösa hundar.
Med bävan flyttar Rachel dit men upptäcker att hon blir alltmer engagerad i sina fyrfota skyddslingar. Kanske beror det delvis på George, traktens buttre men rysligt attraktive veterinär ...
Ensamstående tvåbarnsmamman Zoe kommer till Rachel för att lämna en liten valp för omplacering. Besöket resulterar i något helt annat än hon tänkt sig. Och Natalie lever i ett lyckligt men barnlöst äktenskap med Johnny. När Natalie förlorar jobbet bestämmer de sig för att tillfälligt ta hand om Bertie, en glupsk och egensinnig basset, vilket visar sig medföra en minst sagt överraskande förändring i deras liv?
Ensamstående tvåbarnsmamman Zoe kommer till Rachel för att lämna en liten valp för omplacering. Besöket resulterar i något helt annat än hon tänkt sig. Och Natalie lever i ett lyckligt men barnlöst äktenskap med Johnny. När Natalie förlorar jobbet bestämmer de sig för att tillfälligt ta hand om Bertie, en glupsk och egensinnig basset, vilket visar sig medföra en minst sagt överraskande förändring i deras liv?
Just nu går det trögt med läsningen. Eller jag läser ungefär lika mycket som vanligt men då lite mer lättsmält litteratur som deckare och feel-good-böcker. Jag orkar helt enkelt inte komma igång med lite mer avancerade böcker eftersom de kräver lite mer av mig som läsare. Och den orken finns inte just nu men jag hoppas på bättre tider då jag inte behöver oroa mig för en familjemedlems hälsa och dess påverkan på oss som familj. Det har både blivit bättre och inte. Tillståndet är nog rätt lika men vi har ju en förmåga att anpassa oss utifrån omständigheterna. Och anpassningen gör att jag inte behöver oroa mig lika mycket som tidigare. Sen ÄR februari en hemsk månad och jag är glad att mars och ljuset närmar sig och med den mer ork för det mesta.
Ensamma hjärtan och hemlösa hundar är en perfekt bok när jag behöver drömma mig bort i en annan värld och få lite verklighetsflykt. Den är mysig och eftersom vi får följa tre olika historier blir det lätt att relatera till minst en av dem eller till flera men på olika sätt.
Vissa böcker av den här typen kan vara rätt pinsamma och verkligen få en att skämmas. Men jag upplever att Lucy Dillon bryter precis när det blir lite pinsamt och går vidare till nästa kvinna. Det gör boken väldigt lättläst och lättsmält och jag hinner inte bli allt för irriterad på karaktärerna (även om det var nära i början med Zoe). Jag är själv väldigt logiskt och rationell av mig och har svårt när det blir allt för vimsigt och ofokuserat. Till exempel kom jag aldrig igenom Bridget Jones dagbok.
Vi har inga husdjur och det lär inte bli några i framtiden heller. Däremot har jag delvis vuxit med hundar (varannan helg och lov) då min pappas fru hade kennel så Lucy Dillons böcker får mig att minnas gamla tider. Dessutom är jag väldigt sugen på hennes tredje bok som precis kommit ut.
söndag 10 februari 2013
Memento Mori av Elias Palm
En bok man sträckläser!
Handling: Det var sekreteraren på den rättsmedicinska avdelningen som tog emot budet. Stanken mötte henne först när hon rivit bort tejpen och öppnat kartongen. Hon hade just tagit emot och kvitterat ett mänskligt huvud.
I Memento mori får läsaren följa rättsläkaren Ella Andersson och hennes kollegor när de tillsammans med polisen försöker förstå den makabra försändelsen. Huvudet är vanställt av förruttnelse men kulan i skallen vittnar om en våldsam död. Medan polisen prioriterar identifieringen av huvudet riktar Ella sitt intresse mot den egna organisationen.
Ett nedlagt ärende väcker hennes uppmärksamhet och bakom den byråkratiska fasaden anar hon kopplingar till organiserad brottslighet. Ingen tycks längre gå säker inte ens den rättsmedicinska avdelningen som lamslås när det står klart vem huvudet tillhör.
Memento Mori betyder ungefär "Kom ihåg att du är dödlig". Boken är oerhört spännande och då och då får jag ta korta pauser för att hämta andan lite. Men eftersom vår son åkte hem till morbror mellan lördagen och söndagen så kunde jag snabbt återgå till boken. Det är svårt att säga så mycket om den eftersom jag inte vill avslöja något om handlingen. Men den handlar mycket om rättsväsenden och organiserad brottslighet. Den handlar om Ella och den handlar om människorna omkring henne.
Eftersom Elias Palm själv är rättsläkare känns arbetet på den rättsmedicinska avdelningen mycket trovärdigt och Ella själv är en spännande person att följa.
Handling: Det var sekreteraren på den rättsmedicinska avdelningen som tog emot budet. Stanken mötte henne först när hon rivit bort tejpen och öppnat kartongen. Hon hade just tagit emot och kvitterat ett mänskligt huvud.
I Memento mori får läsaren följa rättsläkaren Ella Andersson och hennes kollegor när de tillsammans med polisen försöker förstå den makabra försändelsen. Huvudet är vanställt av förruttnelse men kulan i skallen vittnar om en våldsam död. Medan polisen prioriterar identifieringen av huvudet riktar Ella sitt intresse mot den egna organisationen.
Ett nedlagt ärende väcker hennes uppmärksamhet och bakom den byråkratiska fasaden anar hon kopplingar till organiserad brottslighet. Ingen tycks längre gå säker inte ens den rättsmedicinska avdelningen som lamslås när det står klart vem huvudet tillhör.
Memento Mori betyder ungefär "Kom ihåg att du är dödlig". Boken är oerhört spännande och då och då får jag ta korta pauser för att hämta andan lite. Men eftersom vår son åkte hem till morbror mellan lördagen och söndagen så kunde jag snabbt återgå till boken. Det är svårt att säga så mycket om den eftersom jag inte vill avslöja något om handlingen. Men den handlar mycket om rättsväsenden och organiserad brottslighet. Den handlar om Ella och den handlar om människorna omkring henne.
Eftersom Elias Palm själv är rättsläkare känns arbetet på den rättsmedicinska avdelningen mycket trovärdigt och Ella själv är en spännande person att följa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









