Handling: En känd skådespelerska hittas medvetslös i kvinnornas tvagningsrum på Yasuragi Hasseludden och kort därefter upptäcks ett äldre par döda i rum 327. Ingen av incidenterna verkar vara annat än olyckor, men hotellchefen Peter Berg och vd:n Nils Wedén får ändå onda aningar. När ytterligare en person avlider på spa-anläggningen, den här gången i de varma källorna utomhus, går det inte att förneka att det måste finnas ett samband mellan dödsfallen.
Emma Sköld på Nackapolisens kriminalavdelning kopplas in som ansvarig och hon upptäcker ganska snart att detta inte är något rutinfall.
Efter att ha läst Vecka 36 och I stället för dig hade jag halvhöga förväntningar på den här. Jag har även varit på Yasuragi Hasseludden och såg fram emot att få återse miljön i form av en deckare. Men tyvärr blev boken lite av en besvikelse.
Det här är ett praktexempel på när författaren vill för mycket. Vi får följa alldeles för många personer som alla har sina olika problem. Jag misstänker att det är gjort så för att det inte ska vara självklart vem mördaren är samtidigt som Sofie Sarenbrant vill lyfta fram diverse problem som människan behöver brottas med idag. Men det blir för många personers problem inblandade och man får aldrig lära känna någon på djupet. Den påminner om gamla pusseldeckare fast i modern tappning. Men eftersom jag blev berörd av vissa av karaktärerna i Vecka 36 så hade jag förväntningar på att få bli det här också. Men det blir för kort och för övertydligt för att jag verkligen ska känna något.
Det här är en bra bok om man vill ha en lättläst deckare i en härlig spa-miljö med snabbt tempo. Men jag tycker att Vecka 36 tillsammans med I stället för dig är bättre (och man bör läsa båda). Ett plus för den vackra framsidan.
För att få lite extra känsla för Yasuragis avslappnade stämning kan man gå in på deras hemsida och lyssna på musikslingan där.
Hm, jag upplevde inte alls att det var för många personer och jag gillade den mer än de andra två av Sarenbrant men alla är vi olika :D
SvaraRadera*Lite spoilervarning*
SvaraRaderaNilma: Det jag menade var att man fick uppleva boken via Peter Berg och hans fru, vd:n Nils Wedén, Emma Sköld, det gamla paret, Josefin Eriksson, Anita Dahlqvist och bankmannen osv. Och alla hade allvarliga problem också. Dessutom finns det ju ytterligare personer med problem i bakgrunden (bland annat några anställda). Om det här ska bli en serie böcker så kan det säkert blir bra men för mig blev det lite för många problem på lite för många personer... och lite för kort om varje för att det ska beröra på det sätt som jag hade önskat.
Men jag streckläste den eftersom den var så spännande och det säger också en del :-).
Jag gillade aldrig första boken särskilt mycket så jag har inte läst de andra två...
SvaraRaderaFru E: Jag läste tvåan direkt efter ettan så för mig blev historien lite mer komplett efter det. Men gillar man inte första boken så förstår jag att man inte läser nästa.
SvaraRadera