torsdag 25 mars 2010

Maisie Dobbs av Jacqueline Winspear

En mysig bok om en kvinnlig detektiv i 1920-talets London.

Handling: Året är 1929 och Maisie Dobbs har nyligen startat eget som privatdetektiv i London. Maisie är på många sätt en ovanlig person. Hon får plats som tjänsteflicka i ett aristokratiskt hem i London, där hennes husmor Lady Rowan Compton ger henne möjlighet att studera för familjens gode vän Maurice Blanche. Han inviger henne i sitt arbete som psykolog och privatspanare och Maise beslutar sig för att gå i hans fotspår.

Hon får möjlighet att studera vid Cambridge, men när första världskriget bryter ut förändras allt: hon utbildar sig till sjuksköterska, tar tjänst på ett fältsjukhus vid fronten och förälskar sig i en ung läkare - bara för att förlora honom.

När Maisie får sitt första uppdrag som privatdetektiv sätts hennes intelligens och klokhet på prov. Under mystiska omständigheter har en ung man omkommit sedan han donerat hela sin förmögenhet till ett hem för krigsskadade män. Och nu vill Lady Rowans ende son avsäga sig sin förmögenhet och dra sig tillbaka till hemmet.

Boken är en blandning av lättsamhet, allvar och spänning. Det finns några likheter med Damernas detektivbyrå (fast det är lite mycket mer humor i Damernas Detektivbyrå). Men samma problematik finns att just en kvinna inte förväntas ha den typen av jobb.

Egentligen är inte boken så lättsam men man upplever den nog så eftersom den är rätt lättläst trots att det är en hel del äldre formuleringar. Boken är väldigt intressant och det är en hel del inblickar i första världskrigets hemskheter där man får vara i hur det var att vara sjuksköterska vid ett fältsjukhus i Frankrike. Man får också en inblick i soldaternas ibland väldigt svåra liv efter kriget. Det känns som författaren forskat en del i hur det var under krigstiden (jag hoppas i alla fall det).

Författaren har också gett Maise Dobbs ett sjätte sinne och nära på en övernaturlig känsla för vad som stämmer eller ej. Det kan man nog lätt störa sig på (om man väljer det).

Jag lyssnade dessutom på boken och störde mig tyvärr lite på uppläsaren som gav Maise Dobbs en osäker, lågmäld, försiktig röst. Jag inser att boken nog är väldigt svår att läsa in eftersom det inte alls är givet hur hon var tänkt att låta. Så därför gjorde jag mitt bästa att försöka ignorera det.

Men som helhet gillade jag boken mycket just för dess historiska skildringar och miljöbeskrivningar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar