Miniatyrmakaren av Jessie Burton

En bok med en väldigt speciellt stämning!

Handling: En höstdag 1686 knackar artonåriga Nella Oortman på dörren till ett stort hus i Amsterdams rikaste kvarter. Nella har kommit från landet för att påbörja sitt nya liv som hustru till den framgångsrike köpmannen Johannes Brandt, men möts i stället av hans bitska syster Marin.
Först senare dyker Johannes upp - och ger henne en bröllopspresent utöver det vanliga: en exakt kopia av deras hem i form av ett kabinettskåp. Skåpet ska inredas av en gåtfull miniatyrmakare, vars pyttesmå skapelser visar sig spegla sina verkliga motsvarigheter på överraskande sätt.
Nella blir till en början förbryllad av den slutna världen i hushållet Brandt, men i takt med att hon uppdagar dess hemligheter förstår hon vilka allvarliga faror som hotar dem alla. Håller miniatyrmakaren deras öde i sina händer? Och kommer hon i så fall att vara nyckeln till deras räddning eller orsaken till deras fall?


Det här blir den sista av mina utvalda hyllvärmare att bli läst under 2018. Även den lästes i värmen på Teneriffa under en semestervecka där. När den här boken kom var det många som hyllade den vilket gjorde mig väldigt nyfiken men också lite orolig ifall jag inte skulle gilla den.

Huvudpersonen Nella är en person som jag gillar från första stund. Hon är ung och osäker men har ändå en styrka inom sig. Hemmet hon kommer till är dessutom väldigt udda.

Det här är inte en helt lätt bok att skriva om eftersom det är lätt att avslöja för mycket. Och eftersom den rymmer en hel del hemligheter är det bäst att läsaren inte är förberedd. Men jag tycker att författaren får till karaktärerna på ett väldigt bra sätt. Man lär känna dem sakta men säkert och förstår sen allt mer varför de agerar som de gör. Eller kanske inte riktigt alla personers ageranden...

Miljön är också väldigt välbeskriven och det känns som jag verkligen är med Nella på hennes utfärder i Amsterdam. Jag gör vissa kopplingar med 1793 av Niklas Natt Och Dag som visserligen har en helt annan historia men som också lyckas förmedla en historisk miljö på ett speciellt sätt. Och där det finns grymma inslag. Men 1793 har så mycket mer av allt (och då kanske lite för mycket av allt). Där känns Miniatyrmakaren kanske lite mer lagom.

Precis som i 1793 så fångas jag av miljön och stämningen. Men faller kanske inte helt för själva historien. Däremot kommer boken hänga kvar rätt länge.

Betyget blir en svag fyra av fem.