söndag 28 oktober 2018

Sömnernas sömn av Elin Säfström

Tredje boken om Tilda som styr upp Stockholms väsen.

Handling: Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, älvor och andra väsen, men de flesta människor ser dem inte. Och det är Tildas jobb att se till att det fortsätter så. Men det är inte så lätt, när det är dags för tomteting, och stan svämmar över av berusade tomtar. En morgon hittas flera ihjälbitna getter på Skansen. Både Tilda och de trollfientliga tomtarna är övertygade om att det är ett troll som varit framme. Tomtar och troll ställs mot varandra och konflikten trappas upp, samtidigt som fler döda djur dyker upp, i oväntade konstellationer. Vem är det som dödar djuren och varför?


Det här är en otroligt mysig serie där jag blir både som tonåring på nytt och njuter av den inte helt verkliga världen. Mitt i ett väldigt verkligt Stockholm. En tid då man är mitt emellan barn- och vuxenvärlden.

De två tidigare böckerna har varit mer glada och humoristiska än den här. Här handlar det mycket om hur utanför en tonåring kan känna sig och att alla är emot en. Mer eller mindre medvetet.

Tilda saknar sin mormor och försöker axla hennes roll som väktare helt. Det går inte så bra när hon saknar stöd och inte blivit upplärd. Inte minst från sin egen mamma som gör allt för att Tilda inte ska vara en del av den världen. Av väldigt goda skäl. Men så dyker Loke upp. Vem är han egentligen? Kan hon lita på honom trots att han verkar vara rätt dryg?

Åh, jag lider verkligen med Tilda i den här boken. Det gör ont att sen hennes smärta och utanförskap. Där hela världen vilar på hennes axlar och hon inte kan prata med någon som verkligen kan förstå.

Trots allt läser jag boken hyfsat snabbt. Jag läser till och med lite på vardagskvällarna. Och när jag är klar med boken vill jag inget hellre än att få ytterligare en del i mina händer. Jag hoppas att det kommer att ske.

Betyg 4 av 5.

2 kommentarer:

  1. Skönt att någon mer tyckte som jag :) Kände mig rätt ensam om att tycka att denna är mycket mörkare och jag led så med Tilda. Jag vill ju bara att hon ska ha det bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var mitt inne i alla bedrövelser på förmiddagen på lördagen så jag fick pausa och kolla FB. Och där dök ditt inlägg upp om boken som jag bara var tvungen att läsa första halvan av. Och precis som du skrev så fanns det inte en enda tråd som kändes positiv just då (jag var mitt i boken då). Och jag håller med, det gjorde ont i mig då. Jag vill också att hon ska ha det bra - och kunna få en bra relation med sin mamma. Det är ju inte så att det vimlar av släktingar kring dem.

      Radera