Goda grannar av Mattias Edvardsson

En bok som får en att fundera över sina egna grannar...

Handling: Hur väl känner du dina grannar? Micke och Bianca flyttar till ett idylliskt villakvarter som verkar perfekt för deras familj. Men allt eftersom de lär känna sina grannar kommer en känsla av obehag smygande. När Bianca blir påkörd utanför sitt hus verkar det först röra sig om en tragisk olycka. Medan hon kämpar för sitt liv på sjukhuset växer dock tvivlet bland polisen och i kvarteret. Micke har alltid trott på rättvisan. Men vad händer när den enda utvägen tycks vara att ta lagen i egna händer?

Paret Micke och Bianca lämnar Stockholm och flyttar till en liten ort i Skåne. Flytten har sina skäl och det tar tid att landa och Bianca behöver dessutom hitta ett jobb. Micke själv har redan fått jobb på ortens skola som gymnastiklärare. En av hans elever visar sig dessutom vara hans nya granne Fabian.

Boken växlar mellan att löpa kronologiskt från flytten och dels från en händelse som händer drygt två år senare. Vi får dessutom följa tre olika berättarröster och egentligen var jag sugen på att lyssna på boken för att få rösterna desto tydligare - eftersom det är tre olika röster som berättar. Rösterna är för Micke, grannen Jacqueline och hennes son Fabian. I början av boken har jag svårt med växlingarna från Micke till Jacqueline i den vanliga boken. Jag tänker inte på att det blir ett personbyte och jag får inte ihop texten. Och det problemet skulle inte uppstå i ljudboken. Men jag lär mig snabbt att vara mer uppmärksam på när det växlar person.

Boken har två röda trådar. Dels situationen i skolan idag där både lärare och elever kan ha det väldigt tufft utifrån hur lärarna får/kan agera i tuffa situationer. Och dels grannsämja. Och de flesta av oss kan relatera till båda.

Om vi går till karaktärerna så kan jag inte säga att jag gillade någon helt och hållet. Först kändes Micke rätt sympatisk men han gör det dels inte så enkelt för sig och hamnar dessutom i knepiga situationer. Bianca har jag svårare att lära känna. Antagligen för att vi bara lär känna henne genom Micke, Jacqueline och Fabian. Och det känns inte som att hennes bästa sidor lyfts fram där. Men samtidigt vet jag ju inte. Micke pratar ju både om hennes bra och dåliga sidor och kanske är det att de dåliga sidorna är de som fastnar mest - som det ju ofta är med ris och ros. Och deras relation påverkas av att det finns ensamstående grannar runt dem.

Något annat som är intressant är synen på Jacqueline. Här får jag lite samma känsla som jag fick i boken Svärmodern av Moa Herngren där olika personer ser saker ur olika perspektiv. Och här tänker jag främst på Jacquelines och Fabians relation och hur hans uppväxt varit. Och hur andra ser på dem.

Jag gillar den här boken men ska jag vara helt ärligt är av de fem böcker jag läst av Mattias Edvardsson boken Där framtidens fötter vandrar min favorit. Kanske för att jag kände mest för den huvudpersonen. Även om jag inte gillade hur han blivit som vuxen kände jag ändå med honom väldigt mycket. Sen kan det också bero på att det här är mer en psykologisk spänningsroman och det är inte min favoritgenre. Jag är för mesig för det nu för tiden.

Men Mattias Edvardsson skriver väldigt bra och just scenerna i skolan visar hur svårt det kan vara som lärare idag. Jag har själv en son som går högstadiet nu och jag vet att det är tufft med vissa killar som gör vad de kan för att motarbeta lärarna och hävda sig rent generellt.

Mitt betyg blir 4 av 5 och nu ser jag med spänning fram emot att höra sambons intryck av boken då han snart läst ut den.