tisdag 27 juli 2021

Vad hjärtat aldrig glömmer av Kelly Rimmer

En fin bok om ett barnbarns jakt på sanningen om sin mormor!

Handling: Trzebinia, Polen, 1939. Alina har vetat att hon kommer att gifta sig med sin bästa vän Tomasz sedan hon var nio år gammal. Som förlovad femtonåring oroas hon inte av ryktena om att nazisoldater närmar sig den polska gränsen. Sakta men säkert kryper ockupationen framåt. Snart slits Alinas lilla by sönder av rädsla och hat. När hela deras liv är på väg att falla samman, försvinner plötsligt hennes älskade Tomasz.

Florida, USA, 2019. Alices mormor drabbas av en stroke och läggs in på sjukhus. Stroken har påverkat mormoderns tal, men med hjälp av bilder och enstaka ord vädjar hon till sitt barnbarn att uppfylla hennes sista önskan: att resa till hennes barndoms Polen och hitta Alices morfar. Morfadern som Alice trodde var död. Vågar Alice lämna sin autistiske son och högpresterande dotter hemma, för att resa till Polen och nysta i familjens dunkla förflutna?

 Den här boken fick jag av min kompis Annika när jag fyllde år förra året. Och nu under semestern blev den läst när läsflytet är som bäst.

Boken växlar mellan två tidsperioder. Vi får följa Alina i Polen under några år och vi får följa Alice i nutid. När boken börjar i den tidigare delen så håller andra världskriget på att drabba Polen och vi får vara med och se hur det påverkar Alina och hennes familj och hennes älskade Tomasz. I nutidsdelen följer vi Alice som försöker få ihop sitt liv med en högintelligent dotter, en autistisk son, en man som är chef och står för familjens försörjning och sen en älskad gammal mormor som drabbats av en stroke och behöver Alice hjälp. 

När jag läser boken kan jag känna att författaren egentligen vill berätta två helt olika historier i en bok istället för två. Men jag tycker att det fungerar tack vare att boken är på över 400 sidor. Och för att det knyts ihop på ett bra sätt. Och båda historierna är väldigt bra och spännande. När jag läser den här typen av böcker med en nutida och dåtida del kommer jag oftast in i den nutida snabbt. Medan den historiska brukar vara trögare. Men när jag väl börjat läsa brukar den bli den bättre delen för mig. Men här tycker jag faktiskt att den nutida historien är den bättre under hela boken. Den hade egentligen kunnat bli en egen bok utan problem.

Det är ett bra flyt i boken med en hel del dialoger så det går snabbt att läsa den trots sidoantalet. Och även trots att det alltid är lite tungt att läsa om andra världskriget. På slutet kan jag inte släppa boken utan måste bara få veta hur det går. Jag älskar när det blir så även om det inte alltid passar med livet i sig. 

Betyget blir en mycket stark fyra!

2 kommentarer:

  1. Jag har bara läst En mors bekännelse av henne och den gav jag full pott. Så jag köpte två andra böcker på bokrean i år. Det här är en av dem. Låter lovande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här var den första som jag läste och jag var nära att ge den fem. Jag får se när det gått lite tid om jag ändrar betyget. :)

      Radera