Handling: I Studie i mänskligt beteende, en samling sammanhängande berättelser, skildras kvinnor som försöker stå ut i sina kroppar och begripa hur man ska leva. De heter Amanda, Annie, Ellinor, Eva, Jenny, Liselotte, Malin, Matilda, Märta, Olga, Rawia, Ruta, Simone, Caroline och Karolina. De betraktar varandra och betraktas, längtar och hoppas. De lyssnar noga av det som inte sägs medan de försöker förstå det som sägs. De är människor som vill ha kontakt till varje pris men aldrig riktigt orkar med den.
Lena Andersson säger att det här är vare sig en novellsamling, berättelser eller en roman. Frågan är vad det är?
Det jag som läsare får vara med om är möta ett stort antal kvinnor i olika situationer. De flesta händelser är rätt vardagliga men ändå intressanta. Några av dem sticker ut lite extra på olika sätt.
Min man läste boken före mig och kommenterade om hur hon valt att göra med perspektivtänket och att det blir en en kombination vilket är ovanligt. Både genom en person och allvetaren.
Det är inte lätt att beskriva handlingen eftersom det trots allt handlar om så många olika personer och det inte finns en huvudhandling. Däremot dyker vissa av personerna upp i de andras historier och vi får möta dem på lite olika sätt. En person (Eva) hade jag gärna också fått ta del av lite mer direkt men samtidigt kommer jag ihåg henne bättre kanske just för att hon bara fick finnas där genom andra och göra mig irriterad.
Jag tyckte ändå om att läsa boken och följa alla dessa kvinnor som jag tyckte mer eller mindre om. Men här blir det lite som en novellsamling där jag kan njuta av historierna men de är för korta för att jag ska minnas dem på lång sikt och därmed boken.
Betyget blir ändå 4 av 5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar