Otroligt imponerande!
Mikael Andersson föds 1964 utan armar och ben. Hans föräldrar chockas både av hans arm- och benlöshet men även över sjukvårdens behandling där barn som han helst ska gömmas undan. Men de börjar sen strida för sin son, först hans mor men sen även hans far och de gör mer än vad många andra föräldrar klarat vid den tiden.
I boken får man följa hans barndom, stunderna på Eugeniahemmet som han tvingades vara på till och från, skolgången, kompisar, jobb och kärleken.
Det är fascinerande att läsa om hans otroliga kämpaanda och hur många bra människor han haft och har omkring sig. Jag tror inte det funnits lika många kring honom om han gett upp och inte brytt sig om att försöka leva och finnas mitt bland alla. Men att han lyckats så pass bra beror i slutändan helt på honom själv.
En sak som förundrar mig är att nästan all hans ångest från tonåren känner jag igen. Och då har jag två armar och två ben och inte någon funktionsnedsättning. Det säger lite om hur sjuk tonårstiden kan vara och hur mycket osäkerheten kan hämma om det vill sig illa. Mikael Andersson överlevde sin tonår även om den periodvis var mycket tung och resultatet kan man läsa om här.
Ett extra plus är bilderna som finns med i boken.
torsdag 26 december 2013
Viskleken av Arne Dahl
Spännande men svårlyssnad...
Handling: Öppnare gränser har förändrat Europas brottslighet. Därför startas Opcop, en ny och än så länge hemlig operativ enhet inom Europol. Flera svenskar, med den rutinerade kriminalaren Paul Hjelm i spetsen, ingår i den nya gruppen. Med säte i Haag och med kontakter i Europas alla hörn ska man bekämpa internationell brottslighet. Men trots att all information rörande Opcop är konfidentiell, verkar någon ha läckt: ett lik, arrangerat i en bisarr ställning, påträffas utanför London, och i kroppen finns ett meddelande riktat till gruppen. En möbelföretagare i Nacka gör affärer med den italienska maffian, en amerikansk tradingbank flyttar gigantiska pengasummor, anställda i en kinesisk möbelfabrik är sjuka, och under ett toppmöte i London sluddrar en döende man en märklig fras i Arto Söderstedts öra. På något sätt hänger allting ihop.
Jag har läst de första tio böckerna om A-gruppen och tänkte läsa den elfte innan jag började med Viskleken. Men det var bara att ge upp. Den var skum och jag kom inte alls in i den. Efter att ha legat dammig vid min säng rätt länge nu läste jag slutet och gav sen tillbaka den till min kollega som jag fått låna den av. Istället köpte jag Viskleken som mp3-bok med Johan Rabaeus som uppläsare.
Det var riktigt trevligt att återse en del av medlemmarna i A-gruppen. Däremot blir dominansen lite skum av de före detta A-gruppsmedlemmarna i Opcop-gruppen.
Själva historien är mycket spännande men precis som för A-gruppens tidigare fall visar det sig att separata händelser visar sig hänga ihop. Så det blir ytterligare en sak jag får försöka att inte störa mig på. Den tredje saken är uppläsningen som volymmässigt är riktigt ojämn. Ibland skriks det nästan i örat och ibland viskas det fast jag inte rört volymen. Det är mycket irriterande och obehagligt.
Samtidigt händer det hela tiden saker vilket gör att jag sällan tappar fokus vilket ibland är lätt när man lyssnar. Det är ibland extra svårt att hålla isär alla nya personer men det brukar ge sig efter en stund och jag förstår av sammanhanget vem som är vem och vem som gör vad. Jag har däremot inte lyckats känna av så mycket personligheter än på alla nya medlemmar. Efter tio böcker med A-gruppens medlemmar känner man dem rätt bra medan de nya fortfarande är oskrivna kort på många sätt. Men det lär väl ge sig i kommande böcker...
Handling: Öppnare gränser har förändrat Europas brottslighet. Därför startas Opcop, en ny och än så länge hemlig operativ enhet inom Europol. Flera svenskar, med den rutinerade kriminalaren Paul Hjelm i spetsen, ingår i den nya gruppen. Med säte i Haag och med kontakter i Europas alla hörn ska man bekämpa internationell brottslighet. Men trots att all information rörande Opcop är konfidentiell, verkar någon ha läckt: ett lik, arrangerat i en bisarr ställning, påträffas utanför London, och i kroppen finns ett meddelande riktat till gruppen. En möbelföretagare i Nacka gör affärer med den italienska maffian, en amerikansk tradingbank flyttar gigantiska pengasummor, anställda i en kinesisk möbelfabrik är sjuka, och under ett toppmöte i London sluddrar en döende man en märklig fras i Arto Söderstedts öra. På något sätt hänger allting ihop.
Jag har läst de första tio böckerna om A-gruppen och tänkte läsa den elfte innan jag började med Viskleken. Men det var bara att ge upp. Den var skum och jag kom inte alls in i den. Efter att ha legat dammig vid min säng rätt länge nu läste jag slutet och gav sen tillbaka den till min kollega som jag fått låna den av. Istället köpte jag Viskleken som mp3-bok med Johan Rabaeus som uppläsare.
Det var riktigt trevligt att återse en del av medlemmarna i A-gruppen. Däremot blir dominansen lite skum av de före detta A-gruppsmedlemmarna i Opcop-gruppen.
Själva historien är mycket spännande men precis som för A-gruppens tidigare fall visar det sig att separata händelser visar sig hänga ihop. Så det blir ytterligare en sak jag får försöka att inte störa mig på. Den tredje saken är uppläsningen som volymmässigt är riktigt ojämn. Ibland skriks det nästan i örat och ibland viskas det fast jag inte rört volymen. Det är mycket irriterande och obehagligt.
Samtidigt händer det hela tiden saker vilket gör att jag sällan tappar fokus vilket ibland är lätt när man lyssnar. Det är ibland extra svårt att hålla isär alla nya personer men det brukar ge sig efter en stund och jag förstår av sammanhanget vem som är vem och vem som gör vad. Jag har däremot inte lyckats känna av så mycket personligheter än på alla nya medlemmar. Efter tio böcker med A-gruppens medlemmar känner man dem rätt bra medan de nya fortfarande är oskrivna kort på många sätt. Men det lär väl ge sig i kommande böcker...
söndag 15 december 2013
Under jorden i Villette av Ingrid Hedström
Den tredje boken om undersökningsdomaren Martine Poirot...
Handling: I slutet på 50-talet cyklar en ung man som en galning för att hinna i tid till gruvan i belgiska Villette. Men hissen har redan gått ner. Han hör dånet, han ser räddningsmanskapet rusa till, han inser att han har en chans att försvinna, han skulle ha varit därnere med de andra, alla kommer att tro att han är död ...
Med den händelsen inleds Ingrid Hedströms tredje deckare om den belgiska staden Villette och undersökningsdomaren Martine Poirot. I boken leder spåren från Belgien till gruvorten Hanaberget i svenska Bergsslagen.
Jag har många invändningar till den här boken. Det är extremt många sammanträffanden. Av någon anledning hamnar alltid Martine Poirot i fara, i synnerhet i slutet. Den spretar på många sätt men det går ihop sig mot slutet. Trots det så flyter läsandet på och jag tappar inte intresset. Jag klarar till och med att läsa under några vardagskvällar.
Det som är trevligt är att få återse några av släktingarna, kollegorna och miljön till viss del. Där har författarna som skriver serier en fördel (om man bara fångar läsarna tillräckligt). Böckerna om Martine Poirot är inga favoriter men de duger bra i vissa stunder.
Handling: I slutet på 50-talet cyklar en ung man som en galning för att hinna i tid till gruvan i belgiska Villette. Men hissen har redan gått ner. Han hör dånet, han ser räddningsmanskapet rusa till, han inser att han har en chans att försvinna, han skulle ha varit därnere med de andra, alla kommer att tro att han är död ...
Med den händelsen inleds Ingrid Hedströms tredje deckare om den belgiska staden Villette och undersökningsdomaren Martine Poirot. I boken leder spåren från Belgien till gruvorten Hanaberget i svenska Bergsslagen.
Jag har många invändningar till den här boken. Det är extremt många sammanträffanden. Av någon anledning hamnar alltid Martine Poirot i fara, i synnerhet i slutet. Den spretar på många sätt men det går ihop sig mot slutet. Trots det så flyter läsandet på och jag tappar inte intresset. Jag klarar till och med att läsa under några vardagskvällar.
Det som är trevligt är att få återse några av släktingarna, kollegorna och miljön till viss del. Där har författarna som skriver serier en fördel (om man bara fångar läsarna tillräckligt). Böckerna om Martine Poirot är inga favoriter men de duger bra i vissa stunder.
lördag 7 december 2013
Augustiresan av Anna Fredriksson
Smärtsamt bra om vuxenmobbing!
Handling: Jenny har nyss fyllt fyrtio men livet har inte blivit som hon planerat. När hon upptäcker att hennes man har varit otrogen är skilsmässan ett faktum och tillvaron rasar samman. Hennes tre ungdomsvänner övertalar henne att följa med på en cykelsemester genom det sensommarvackra Österlen, kanske kan det få henne att hitta tillbaka till sig själv.
Under resans fem dagar kommer vänskapen att sättas på prov. Den glada stämningen förändras när Jenny får veta att en av väninnorna har känt till makens otrohet utan att säga något. Olika läger bildas i den lilla gruppen och väninnorna blir alltmer undrande över hur Jenny har förändrats det senaste året. Det börjar gå upp för dem att något allvarligt har hänt, utöver problemen i äktenskapet.
Jag har läst Anna Fredrikssons två tidigare böcker och de blir bara bättre. Här är Jenny huvudpersonen och vi följer henne dels på resan med kompisarna men även det som hänt henne det senaste året där hon precis blivit chef för sina gamla kollegor.
Styckena där vi får vara med henne på jobbet får mig fruktansvärt ångestfylld och Anna Fredriksson har verkligen fått det trovärdigt. Jag har visserligen inte sett människor bete sig riktigt så här men tack vare tidningsartiklar så vet jag ju att det existerar. Och i boken byggs hela mobbingen upp på ett mycket trovärdigt sätt. Även om det var tungt att läsa dessa stycken så lättades boken upp av cykelresan - även om den inte är problemfri heller.
Just kombinationen av det tunga med den mer utredande cykelresan gör att boken passar de flesta. Hade den fokuserat mer på arbetsplatsen hade nog färre orkat med den samtidigt som det är den delen som gör att boken länge kommer att finnas kvar i mig.
Den får mig också att fundera på mina chefer och de jag haft omkring mig. På stället jag jobbade förut blev en kvinnlig kollega vår chef och hon är fortfarande den bästa chef jag haft. I samma hus blev en annan kvinna också chef för sin grupp och där gick det sämre och hon hamnade i konflikt med några i gruppen (ett tajt kompisgäng som bestod av två kvinnor och en man främst). Där slutade det med att de anställda bytte jobb en efter en i stället. Utan att veta exakt så tror jag att den kvinnliga chefen inte fick de bästa råden av sin chef samtidigt som det inte var några lätta gruppmedlemmar hon skulle hantera. Idag är hon en omtyckt chef och jag hoppas de övriga trivs bättre på sina nuvarande jobb.
Handling: Jenny har nyss fyllt fyrtio men livet har inte blivit som hon planerat. När hon upptäcker att hennes man har varit otrogen är skilsmässan ett faktum och tillvaron rasar samman. Hennes tre ungdomsvänner övertalar henne att följa med på en cykelsemester genom det sensommarvackra Österlen, kanske kan det få henne att hitta tillbaka till sig själv.
Under resans fem dagar kommer vänskapen att sättas på prov. Den glada stämningen förändras när Jenny får veta att en av väninnorna har känt till makens otrohet utan att säga något. Olika läger bildas i den lilla gruppen och väninnorna blir alltmer undrande över hur Jenny har förändrats det senaste året. Det börjar gå upp för dem att något allvarligt har hänt, utöver problemen i äktenskapet.
Jag har läst Anna Fredrikssons två tidigare böcker och de blir bara bättre. Här är Jenny huvudpersonen och vi följer henne dels på resan med kompisarna men även det som hänt henne det senaste året där hon precis blivit chef för sina gamla kollegor.
Styckena där vi får vara med henne på jobbet får mig fruktansvärt ångestfylld och Anna Fredriksson har verkligen fått det trovärdigt. Jag har visserligen inte sett människor bete sig riktigt så här men tack vare tidningsartiklar så vet jag ju att det existerar. Och i boken byggs hela mobbingen upp på ett mycket trovärdigt sätt. Även om det var tungt att läsa dessa stycken så lättades boken upp av cykelresan - även om den inte är problemfri heller.
Just kombinationen av det tunga med den mer utredande cykelresan gör att boken passar de flesta. Hade den fokuserat mer på arbetsplatsen hade nog färre orkat med den samtidigt som det är den delen som gör att boken länge kommer att finnas kvar i mig.
Den får mig också att fundera på mina chefer och de jag haft omkring mig. På stället jag jobbade förut blev en kvinnlig kollega vår chef och hon är fortfarande den bästa chef jag haft. I samma hus blev en annan kvinna också chef för sin grupp och där gick det sämre och hon hamnade i konflikt med några i gruppen (ett tajt kompisgäng som bestod av två kvinnor och en man främst). Där slutade det med att de anställda bytte jobb en efter en i stället. Utan att veta exakt så tror jag att den kvinnliga chefen inte fick de bästa råden av sin chef samtidigt som det inte var några lätta gruppmedlemmar hon skulle hantera. Idag är hon en omtyckt chef och jag hoppas de övriga trivs bättre på sina nuvarande jobb.
söndag 1 december 2013
Terroristerna av Sjöwall & Wahlöö
Den sista och en av de bästa i serien...
Handling: En ung kvinna står åtalad för ett bankrån som hon inte har begått. Martin Beck, dekalogins hjälte, vittnar till hennes fördel. Nästa uppdrag är att skydda en impopulär senator på Stockholmsbesök.
Terroristerna är den tionde och sista boken om Martin Beck och hans kollegor. Den utspelar sig huvudsakligen i ett kallt Stockholm vintern 1974/1975 och inleds med att Gunvald Larsson får åka iväg till ett varmare land och undersöka hur man skyddar sig mot attentat. Detta för att kunna ta del i skyddet av en senator som ska komma på besök. Det är först i den här boken som Martin Beck och Gunvald Larsson börjar samarbeta mycket närmare varandra även om det inte alls är som i tv-serien.
Som alltid beskrivs ett rätt tråkigt samhälle. Många har det tufft och folk har inte stort förtroende för myndigheterna. Förutom att skriva om själva deckarfallen så var ju Sjöwall & Wahlöös syfte att lyfta fram de samhällsproblem som faktiskt fanns då. Och de har gjort det på ett sätt som kommer fram bra trots att de flesta av deras böcker är rätt tunna. Den här är lite längre (eller tjockare om man läser den).
Det känns tråkigt att serien är slut nu. Den har varit trevlig att lyssna på med Torsten Wahlund som inläsare. Han är en av mina favoritinläsare och passar mycket bra här.
Handling: En ung kvinna står åtalad för ett bankrån som hon inte har begått. Martin Beck, dekalogins hjälte, vittnar till hennes fördel. Nästa uppdrag är att skydda en impopulär senator på Stockholmsbesök.
Terroristerna är den tionde och sista boken om Martin Beck och hans kollegor. Den utspelar sig huvudsakligen i ett kallt Stockholm vintern 1974/1975 och inleds med att Gunvald Larsson får åka iväg till ett varmare land och undersöka hur man skyddar sig mot attentat. Detta för att kunna ta del i skyddet av en senator som ska komma på besök. Det är först i den här boken som Martin Beck och Gunvald Larsson börjar samarbeta mycket närmare varandra även om det inte alls är som i tv-serien.
Som alltid beskrivs ett rätt tråkigt samhälle. Många har det tufft och folk har inte stort förtroende för myndigheterna. Förutom att skriva om själva deckarfallen så var ju Sjöwall & Wahlöös syfte att lyfta fram de samhällsproblem som faktiskt fanns då. Och de har gjort det på ett sätt som kommer fram bra trots att de flesta av deras böcker är rätt tunna. Den här är lite längre (eller tjockare om man läser den).
Det känns tråkigt att serien är slut nu. Den har varit trevlig att lyssna på med Torsten Wahlund som inläsare. Han är en av mina favoritinläsare och passar mycket bra här.
Saknad till döds av Donna Leon
En helt ok deckare av Donna Leon.
Handling: Det är natt i Venedig när ett gäng uniformerade män bryter sig in hos barnläkaren Gustavo Pedrolli, misshandlar honom och kidnappar familjens arton månader gamla baby.
Kommissarie Brunetti inleder sin undersökning på sjukhuset där ingen kan förstå varför någon skulle vilja ge sig på den respekterade barnläkaren. Men Brunetti går som vanligt sina egna vägar i jakten på ohederlighet och korruption.
Till och från har jag varit lite tveksam till de senare böckerna om kommissarie Brunetti eftersom det inte händer så mycket i dem alltid. Men i den här var det ett bättre flyt.
Som så oftast utspelar den sig i Venedig och som i alla böcker får maten och drycken kommissarie Brunetti intar ett visst fokus vilket jag uppskattar. Tyvärr är hans barn stora nu och nämns knappt. Själva fallet känns ovanligt intressant men den innehåller också moraliska dilemman. Vad är rätt och vad är fel? Vad finns det för förmildrande omständigheter? Vad blir konsekvenserna på sikt är frågor som ställs och som de måste agera utifrån.
Handling: Det är natt i Venedig när ett gäng uniformerade män bryter sig in hos barnläkaren Gustavo Pedrolli, misshandlar honom och kidnappar familjens arton månader gamla baby.
Kommissarie Brunetti inleder sin undersökning på sjukhuset där ingen kan förstå varför någon skulle vilja ge sig på den respekterade barnläkaren. Men Brunetti går som vanligt sina egna vägar i jakten på ohederlighet och korruption.
Till och från har jag varit lite tveksam till de senare böckerna om kommissarie Brunetti eftersom det inte händer så mycket i dem alltid. Men i den här var det ett bättre flyt.
Som så oftast utspelar den sig i Venedig och som i alla böcker får maten och drycken kommissarie Brunetti intar ett visst fokus vilket jag uppskattar. Tyvärr är hans barn stora nu och nämns knappt. Själva fallet känns ovanligt intressant men den innehåller också moraliska dilemman. Vad är rätt och vad är fel? Vad finns det för förmildrande omständigheter? Vad blir konsekvenserna på sikt är frågor som ställs och som de måste agera utifrån.
måndag 25 november 2013
Än klappar hjärtan av Helena von Zweigbergk
Väcker många tankar och funderingar...
Handling: Viktor ska ta studenten och hela familjen samlas för att fira i ett vårvarmt Stockholm. Där står mamma Astrid och styvpappa Henrik tillsammans med halvsyskonen Josefin och Sara. Mormor kommer tillsammans med mostrarna Sandra och Lena. Men den stora överraskningen är att även Viktors biologiska pappa Michael anländer från New York med sin nya familj för att återknyta kontakten med sonen som han övergav för många år sedan.
Michaels ankomst är en smärtsam påminnelse om vad som hände den där sommaren på Fårö för snart tjugo år sedan. Då var de också alla samlade, systrarna, deras mamma Kerstin, och Astrid med sin nya lilla familj. Det var den lyckligaste tiden i Astrids liv. Så plötsligt lämnade Michael Astrid ensam med deras nyfödda son.
Och här står de nu alla samlade på en skolgård efter så många år. Snart kommer allt förändras dramatiskt igen. De starka känslorna som uppstår mellan Astrid och Michael ställer allt på spel i Astrids väl uppbyggda tillvaro av trygghet och stabilitet.
Lena har just fått besked om att hon har en livshotande cancersjukdom. Sandra och hennes mans dansstudio håller på att gå i konkurs. Och vad hände egentligen den där sommaren då Michael drog? Varför vill Lena inte låta Astrid besöka henne på sjukhuset? Och hur ska Sandra kunna betala skattemyndigheten 50 000 kronor inom två veckor?
Efter att ha läst ett antal deckare efter varandra var Helena von Zweigbergks bok en uppfriskande omväxling trots att den på många sätt var tragisk.
Den handlar om tre vuxna systrar och deras inbördes relationer. De är så olika och har tagit rätt klassiska roller utifrån deras plats i syskonskaran. Astrid upplevs som den lyckade storasystern med den perfekta familjen. Sandra har det utåt sätt mycket tuffare att få till både arbete och familj och när boken börjar är det riktigt illa. Lena, den yngsta har gått sina egna vägar. Både av eget val men också för att fly.
När Astrids sons far kommer till sin sons student väcks mycket upp hos alla, det tillsammans med Lenas sjukdom och andra avslöjanden gör sommaren oerhört tuff för dem alla.
Mitt i allt detta finns fyra mer eller mindre vuxna barn till de två äldre systrarna och jag lider när deras känslor får stå tillbaka på grund av föräldrarnas oförmåga att hantera allt som händer kring dem. För det är ju inte bara i den gamla familjen problemen kommer från utan det är även i sina nuvarande familjer som de ska hantera vardagen och kärleken till varandra.
Boken har många bottnar och i stora drag får man uppleva sommarens händelser genom var och en. Det gör att man får en ökad förståelse för var och ens känslor och handlingar. Och ju mer jag läser desto mer uppskattar jag boken. Historien håller hela vägen och kommer leva kvar i mig länge.
Den här boken kan nog fungera bra som bokcirkelbok. Även om jag inte kände igen mig riktigt i karaktärerna så väckte den tankar om relationen mellan syskon, par samt föräldrar och barn. Även hur man hanterar relationen till en anhörig som är svårt sjuk.
Handling: Viktor ska ta studenten och hela familjen samlas för att fira i ett vårvarmt Stockholm. Där står mamma Astrid och styvpappa Henrik tillsammans med halvsyskonen Josefin och Sara. Mormor kommer tillsammans med mostrarna Sandra och Lena. Men den stora överraskningen är att även Viktors biologiska pappa Michael anländer från New York med sin nya familj för att återknyta kontakten med sonen som han övergav för många år sedan.
Michaels ankomst är en smärtsam påminnelse om vad som hände den där sommaren på Fårö för snart tjugo år sedan. Då var de också alla samlade, systrarna, deras mamma Kerstin, och Astrid med sin nya lilla familj. Det var den lyckligaste tiden i Astrids liv. Så plötsligt lämnade Michael Astrid ensam med deras nyfödda son.
Och här står de nu alla samlade på en skolgård efter så många år. Snart kommer allt förändras dramatiskt igen. De starka känslorna som uppstår mellan Astrid och Michael ställer allt på spel i Astrids väl uppbyggda tillvaro av trygghet och stabilitet.
Lena har just fått besked om att hon har en livshotande cancersjukdom. Sandra och hennes mans dansstudio håller på att gå i konkurs. Och vad hände egentligen den där sommaren då Michael drog? Varför vill Lena inte låta Astrid besöka henne på sjukhuset? Och hur ska Sandra kunna betala skattemyndigheten 50 000 kronor inom två veckor?
Efter att ha läst ett antal deckare efter varandra var Helena von Zweigbergks bok en uppfriskande omväxling trots att den på många sätt var tragisk.
Den handlar om tre vuxna systrar och deras inbördes relationer. De är så olika och har tagit rätt klassiska roller utifrån deras plats i syskonskaran. Astrid upplevs som den lyckade storasystern med den perfekta familjen. Sandra har det utåt sätt mycket tuffare att få till både arbete och familj och när boken börjar är det riktigt illa. Lena, den yngsta har gått sina egna vägar. Både av eget val men också för att fly.
När Astrids sons far kommer till sin sons student väcks mycket upp hos alla, det tillsammans med Lenas sjukdom och andra avslöjanden gör sommaren oerhört tuff för dem alla.
Mitt i allt detta finns fyra mer eller mindre vuxna barn till de två äldre systrarna och jag lider när deras känslor får stå tillbaka på grund av föräldrarnas oförmåga att hantera allt som händer kring dem. För det är ju inte bara i den gamla familjen problemen kommer från utan det är även i sina nuvarande familjer som de ska hantera vardagen och kärleken till varandra.
Boken har många bottnar och i stora drag får man uppleva sommarens händelser genom var och en. Det gör att man får en ökad förståelse för var och ens känslor och handlingar. Och ju mer jag läser desto mer uppskattar jag boken. Historien håller hela vägen och kommer leva kvar i mig länge.
Den här boken kan nog fungera bra som bokcirkelbok. Även om jag inte kände igen mig riktigt i karaktärerna så väckte den tankar om relationen mellan syskon, par samt föräldrar och barn. Även hur man hanterar relationen till en anhörig som är svårt sjuk.
måndag 18 november 2013
Vindsjälar av Mons Kallentoft
Med fokus på vården av äldre och handikappade...
Handling: Luften vibrerar av hetta. En ovanlig sensommarstorm närmar sig Linköping och på ett vanskött äldreboende hittas den 79-årige Konrad Karlsson död, hängd i sladden till sin larmknapp.
Det mesta tyder på självmord, men när Malin Fors och hennes kolleger talar med personer i hans omgivning vittnar alla om en man som trots sina krämpor var full av livsvilja. Omtyckt av personalen och ett slags extramorfar för Malins dotter Tove, som sommarjobbar på boendet.
Misstankarna om att Konrad inte själv tog sitt liv förstärks vid obduktionen. En utredning inleds, men ingenting tycks gå ihop. Uppgifterna är motsägelsefulla, händelseförloppen förvirrade. Vem har något att vinna på en sjuk gammal mans död, ens i ett samhälle där kapitalet tycks stå över människovärdet?
Den senaste tiden hade Konrad skrivit flera ilskna insändare om bristerna på äldreboendet och girigheten hos ägaren Hans Morelia. Kanske har någon velat tysta honom, nu när koncernen är på väg att säljas till ett amerikanskt riskkapitalbolag. Eller är det ett barmhärtighetsmord? Är fler gamla människors liv i fara? Malin söker trevande efter ett mönster. Samtidigt känner sig Hans Morelia alltmer hotad. Någon verkar förfölja honom. Och trots att han försöker intala sig själv att allt bara är inbillning kan han inte värja sig. Insikten att hans miljoner inte kan skydda hans älskade nioåriga dotter föder en skräck större än någon han tidigare upplevt.
Jag tycker mycket om Mons Kallentofts språk och då i synnerhet när jag lyssnar på uppläsningen av Torsten Wahlund. Jag vet inte hur många av hans böcker om Malin Fors jag hann läsa innan jag lyssnade första gången men när jag en gång väl lyssnat så har jag inte velat gå tillbaka till pappersboken. Däremot finns det många andra författare som jag undviker att lyssna på.
Den här boken känns lite tunnare än de tidigare. Fokus ligger på äldrevården men även på vården av Malin Fors bror. Tove bor nu återigen hemma hos Malin och deras relation finns också i fokus. Men nu med en Tove som är en ung vuxen som avslutat gymnasiet och funderar på framtiden.
Som oftast fanns den döda mannen i bakgrunden men på ett lite mer avlägset sätt. Malins förmåga att lyssna på de döda eller utredningens röster var inte lika tydlig. Däremot tillförde den döda mannens tankar lite svar om hans handlingar under sitt liv som jag uppskattade.
Jag tyckte mycket om Vindsjälar men den kommer inte lämna några större spår efter sig.
Handling: Luften vibrerar av hetta. En ovanlig sensommarstorm närmar sig Linköping och på ett vanskött äldreboende hittas den 79-årige Konrad Karlsson död, hängd i sladden till sin larmknapp.
Det mesta tyder på självmord, men när Malin Fors och hennes kolleger talar med personer i hans omgivning vittnar alla om en man som trots sina krämpor var full av livsvilja. Omtyckt av personalen och ett slags extramorfar för Malins dotter Tove, som sommarjobbar på boendet.
Misstankarna om att Konrad inte själv tog sitt liv förstärks vid obduktionen. En utredning inleds, men ingenting tycks gå ihop. Uppgifterna är motsägelsefulla, händelseförloppen förvirrade. Vem har något att vinna på en sjuk gammal mans död, ens i ett samhälle där kapitalet tycks stå över människovärdet?
Den senaste tiden hade Konrad skrivit flera ilskna insändare om bristerna på äldreboendet och girigheten hos ägaren Hans Morelia. Kanske har någon velat tysta honom, nu när koncernen är på väg att säljas till ett amerikanskt riskkapitalbolag. Eller är det ett barmhärtighetsmord? Är fler gamla människors liv i fara? Malin söker trevande efter ett mönster. Samtidigt känner sig Hans Morelia alltmer hotad. Någon verkar förfölja honom. Och trots att han försöker intala sig själv att allt bara är inbillning kan han inte värja sig. Insikten att hans miljoner inte kan skydda hans älskade nioåriga dotter föder en skräck större än någon han tidigare upplevt.
Jag tycker mycket om Mons Kallentofts språk och då i synnerhet när jag lyssnar på uppläsningen av Torsten Wahlund. Jag vet inte hur många av hans böcker om Malin Fors jag hann läsa innan jag lyssnade första gången men när jag en gång väl lyssnat så har jag inte velat gå tillbaka till pappersboken. Däremot finns det många andra författare som jag undviker att lyssna på.
Den här boken känns lite tunnare än de tidigare. Fokus ligger på äldrevården men även på vården av Malin Fors bror. Tove bor nu återigen hemma hos Malin och deras relation finns också i fokus. Men nu med en Tove som är en ung vuxen som avslutat gymnasiet och funderar på framtiden.
Som oftast fanns den döda mannen i bakgrunden men på ett lite mer avlägset sätt. Malins förmåga att lyssna på de döda eller utredningens röster var inte lika tydlig. Däremot tillförde den döda mannens tankar lite svar om hans handlingar under sitt liv som jag uppskattade.
Jag tyckte mycket om Vindsjälar men den kommer inte lämna några större spår efter sig.
måndag 11 november 2013
Messenger of truth av Jacqueline Winspear
Första engelska boken på åratal...
Handling: Det här är fjärde boken om Maisie Dobbs och jag har läst de tre tidigare på svenska. Den här utspelar sig i London 1931 där Maisie Dobbs jobbar som privatdetektiv. Hon blir kontaktad av Georgina Bassington-Hope som misstänker att hennes brors död inte var naturlig. Nick Bassington-Hope är en känd konstnär och deltog i första världskriget vilket förändrade honom. Han dör på galleriet där han håller på att ställa i ordning för en utställning som förväntas blir utöver det vanliga. Problemet är att ingen vet var konstverken finns. Maisie får undersöka Londons undre värld men även det vackra Kent för att komma fram till vad som verkligen hände. Till sin hjälp har hon sin speciella förmåga men även sin medhjälpare Billy.
Nu var det ett antal år sen jag läste någon bok om Maisie Dobbs så jag hade glömt en del. Bland annat hur hennes ibland lite övernaturliga förmåga fungerar men som var rätt diskret i den här. Eller så missade jag lite eftersom jag läste den på engelska (den finns inte översatt på svenska i dagsläget).
Det var ovant att läsa en bok på engelska. Jag saknade flytet även om den var ganska lättläst. Nu både pratar jag och läser lite engelska varje dag på jobbet men det är rätt enkla ord och rätt mycket datatermer så det är inte riktigt jämförbart. Trots det gick det över förväntan och jag tappade nog inte så jättemycket i min brist på förståelse av vissa ord.
Jag tycker om Maisie Dobbs och jag fortsätter gärna att läsa om henne och Billy. Jag vill ju även veta hur hennes familjeliv kan utvecklas - om det går. Det var ju lite andra förutsättningar på den tiden och hon har en hel del i bagaget. I den här boken handlade det också mycket om att bli fri och självständig - att förlita sig på sig själv. Den handlade också en del om första världskriget och vilka fasor soldaterna råkade ut för och som förändrade dem på olika sätt. Just efterverkningarna av kriget finns som en röd tråd genom böckerna och det är lite ovant eftersom det så ofta handlar om andra världskriget i vår litteratur - inte första världskriget.
Handling: Det här är fjärde boken om Maisie Dobbs och jag har läst de tre tidigare på svenska. Den här utspelar sig i London 1931 där Maisie Dobbs jobbar som privatdetektiv. Hon blir kontaktad av Georgina Bassington-Hope som misstänker att hennes brors död inte var naturlig. Nick Bassington-Hope är en känd konstnär och deltog i första världskriget vilket förändrade honom. Han dör på galleriet där han håller på att ställa i ordning för en utställning som förväntas blir utöver det vanliga. Problemet är att ingen vet var konstverken finns. Maisie får undersöka Londons undre värld men även det vackra Kent för att komma fram till vad som verkligen hände. Till sin hjälp har hon sin speciella förmåga men även sin medhjälpare Billy.
Nu var det ett antal år sen jag läste någon bok om Maisie Dobbs så jag hade glömt en del. Bland annat hur hennes ibland lite övernaturliga förmåga fungerar men som var rätt diskret i den här. Eller så missade jag lite eftersom jag läste den på engelska (den finns inte översatt på svenska i dagsläget).
Det var ovant att läsa en bok på engelska. Jag saknade flytet även om den var ganska lättläst. Nu både pratar jag och läser lite engelska varje dag på jobbet men det är rätt enkla ord och rätt mycket datatermer så det är inte riktigt jämförbart. Trots det gick det över förväntan och jag tappade nog inte så jättemycket i min brist på förståelse av vissa ord.
Jag tycker om Maisie Dobbs och jag fortsätter gärna att läsa om henne och Billy. Jag vill ju även veta hur hennes familjeliv kan utvecklas - om det går. Det var ju lite andra förutsättningar på den tiden och hon har en hel del i bagaget. I den här boken handlade det också mycket om att bli fri och självständig - att förlita sig på sig själv. Den handlade också en del om första världskriget och vilka fasor soldaterna råkade ut för och som förändrade dem på olika sätt. Just efterverkningarna av kriget finns som en röd tråd genom böckerna och det är lite ovant eftersom det så ofta handlar om andra världskriget i vår litteratur - inte första världskriget.
måndag 4 november 2013
Till offer åt Molok av Åsa Larsson
Spännande svensk deckare...
Handling: "Besiktningsmannen skär upp buken på björnen.
- Jaha, skall vi kolla vad nalle har ätit? säger han.
Det ryker om det stinkande maginnehållet. Besiktningsmannen rotar runt i sörjan med en pinne. Mungiporna far ner i en misstrogen min.
- Vad i helvete är det den har käkat? mumlar han.
Karlarna i jaktlaget kommer närmare, kliar sig i bakhuvudena så att kepsskärmarna glider ner i pannorna. Någon får fram sina glasögon. De vet ju att björnen har ätit upp Samuel Johanssons gråhund.
Besiktningsmannen reser sig. Håller en liten benbit mellan fingrarna.
- Vet ni vad det här är? frågar han.
Han är alldeles grå i ansiktet. Skogen har tystnat, ingen vind, ingen fågel. Det är som att den tiger om en hemlighet.
- Det är inte hund i alla fall. Så mycket kan jag berätta."
Man skjuter en björn i byn Lainio. I björnmagen finner man en tumme från en människa. Några månader senare hittar man en kvinna mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken med en grep. Kammaråklagare Rebecka Martinsson leder till en början förundersökningen, men blir bortkopplad från utredningen. På egen hand börjar hon forska i mordet på kvinnan och ett antal dödsfall som tidigare har avskrivits som olyckor. Det gäller att hitta sambandet innan fler faller offer.
Jag var inte helt imponerad av Åsa Larssons första böcker men har fått krypa till korset. Eller så har hon helt enkelt blivit bättre och att jag får överse med att precis som i flera andra serier så råkar huvudpersonen alltid illa ut i ett visst skede (som t.ex Ruth Galloway). Tyvärr är det inget som jag kommer lära mig att tycka om - men jag kan överse med det om boken är tillräcklig bra för övrigt.
Annars tycker jag mycket om relationen mellan människorna och de mellan hund och människa. Även om det var länge sen jag bodde med hundar så kan jag lätt förnimma känslan (min pappas fru drev en kennel under min ungdomstid). Det finns även likheter med Ann Rosmans böcker här eftersom det finns en historia som hände för länge sedan som vi får ta del av. Den passar bra in och tar lagom stor plats.
Uppläsningen görs av Åsa Larsson själv. Där har jag läst blandade omdömen men eftersom jag inte har någon koll på de norrländska dialekterna går det utmärkt att lyssna på hennes röst. Hon vet ju dessutom själv hur hon tänkt sig att tonen ska vara i alla lägen.
Handling: "Besiktningsmannen skär upp buken på björnen.
- Jaha, skall vi kolla vad nalle har ätit? säger han.
Det ryker om det stinkande maginnehållet. Besiktningsmannen rotar runt i sörjan med en pinne. Mungiporna far ner i en misstrogen min.
- Vad i helvete är det den har käkat? mumlar han.
Karlarna i jaktlaget kommer närmare, kliar sig i bakhuvudena så att kepsskärmarna glider ner i pannorna. Någon får fram sina glasögon. De vet ju att björnen har ätit upp Samuel Johanssons gråhund.
Besiktningsmannen reser sig. Håller en liten benbit mellan fingrarna.
- Vet ni vad det här är? frågar han.
Han är alldeles grå i ansiktet. Skogen har tystnat, ingen vind, ingen fågel. Det är som att den tiger om en hemlighet.
- Det är inte hund i alla fall. Så mycket kan jag berätta."
Man skjuter en björn i byn Lainio. I björnmagen finner man en tumme från en människa. Några månader senare hittar man en kvinna mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken med en grep. Kammaråklagare Rebecka Martinsson leder till en början förundersökningen, men blir bortkopplad från utredningen. På egen hand börjar hon forska i mordet på kvinnan och ett antal dödsfall som tidigare har avskrivits som olyckor. Det gäller att hitta sambandet innan fler faller offer.
Jag var inte helt imponerad av Åsa Larssons första böcker men har fått krypa till korset. Eller så har hon helt enkelt blivit bättre och att jag får överse med att precis som i flera andra serier så råkar huvudpersonen alltid illa ut i ett visst skede (som t.ex Ruth Galloway). Tyvärr är det inget som jag kommer lära mig att tycka om - men jag kan överse med det om boken är tillräcklig bra för övrigt.
Annars tycker jag mycket om relationen mellan människorna och de mellan hund och människa. Även om det var länge sen jag bodde med hundar så kan jag lätt förnimma känslan (min pappas fru drev en kennel under min ungdomstid). Det finns även likheter med Ann Rosmans böcker här eftersom det finns en historia som hände för länge sedan som vi får ta del av. Den passar bra in och tar lagom stor plats.
Uppläsningen görs av Åsa Larsson själv. Där har jag läst blandade omdömen men eftersom jag inte har någon koll på de norrländska dialekterna går det utmärkt att lyssna på hennes röst. Hon vet ju dessutom själv hur hon tänkt sig att tonen ska vara i alla lägen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









