En härlig sommardeckare om Marstrand i nutid och dåtid!
Handling: Det är 1906 och kung Oscar II anländer till kurorten Marstrand. Runt honom flockas societeten och under två intensiva sommarmånader badar man tångbad, knyter kontakter och väver intriger. Direktör Lundberg med familj har tagit in på det nybyggda Turisthotellet, trots att det egentligen är alldeles för dyrt. Men förhoppningsvis kan den stärkande havsluften kurera den sjukliga dottern Karolina, och kanske kan de på köpet hitta henne en välbeställd make. I kretsarna runt kungen möter Karolina greve Douglas Lagercreutz, som snart visar sig bära på en skamlig hemlighet.
En kväll i maj 2013 övar Marstrands deltidsbrandkår rökdykning inne på det anrika Turisthotellet, men övningarna avbryts när brandmännen hittar kroppen av en död man. Karin Adler vid kriminalpolisen i Göteborg kallas in för att utreda fallet. Har mannen blivit mördad? Och vem kan tänkas ha vinning av hans död?
Det är något speciellt med Ann Rosmans böcker. I dem blir deckardelen nästan en bisak och de flesta är nog rätt nöjda med det. Det är intressant att följa Karolina och trycket hon har över sig att finna en make. Att hennes far dessutom har ekonomiska problem gör inte saken bättre. Det märks också att Ann Rosman gör grundliga efterforskningar och hon lyckas verkligen måla upp bilderna för mig. Det enda negativa här är att hon blir lite väl övertydligt och också upprepande kring vissa beteenden hos främst huvudpersonerna.
Den nutida biten om polisarbetet är visserligen uppfriskande men lite irriterande med Karins ständiga önskan om att bara vilja bo på sin båt och svårigheterna att hitta kompromisser. Samma sak med Folke som visserligen bara blir äldre och det är ju få som ändrar beteende till det bättre på ålderns höst. Samtidigt vill jag ju veta hur allt hänger ihop och förstå kopplingen mellan de två historierna.
Jag undrar också om det blev några reaktioner den nutida delen som delvis bygger på verkliga händelser gällande en kommun och budgivningsförfaranden.
Jag tyckte om Havskatten men den är inte alls lika bra som Mercurium. Men på grund av den historiska biten så hänger Ann Rosmans böcker kvar i minnet mycket längre än traditionella dussindeckare.
Uppläsare: Mirja Turestedt - som passar mycket bra till Ann Rosmans böcker.
Ska läsa den så småningom!
SvaraRaderaHaha, jag trodde inget annat :-).
Radera