Svart sommar av M. W. Craven

Andra delen i serien om Washington Poe!

Handling: Jared Keaton avtjänar en livstids fängelsedom för mordet på sin egen dotter, Elizabeth. Keaton är före detta stjärnkock, charmig och karismatisk - och en psykopat. Elizabeths kropp återfanns aldrig och Jack Keaton dömdes främst på kriminalkommissarie Washington Poes vittnesmål.
När en ung kvinna stapplar in på en ensligt belägen polisstation med oemotsägliga bevis på att hon är Elizabeth Keaton, hamnar Poe därför i fel ände av en brottsutredning något som kan komma att kosta honom mycket mer än hans karriär. Med hjälp av den enda person han litar på, den lysande men socialt taffliga Tilly Bradshaw, måste han besvara den verkligt ofrånkomliga frågan: Hur kan en människa vara samtidigt levande och död? Så försvinner Elizabeth igen, lika plötsligt som hon dök upp. Och samtliga spår i utredningen leder tillbaka till Washington Poe...

Det hann gå ungefär 1,5 år innan jag fortsatte med den här serien. Ändå ville jag verkligen läsa vidare om Poe och Tilly eftersom jag gillade deras kemi och Tillys analytiska förmåga. Men jag har alltid svårt för när jag vet redan från början att en huvudperson kommer att få det tufft vilket det verkligen låter som här. Istället för att njuta av boken undrar jag bara när det jobbiga ska ske. Jag föredrar att inte veta sånt. Så därför blev boken liggandes så pass länge.

Jag gillar ju ofta när mat blir en del av boken och här handlar det om en stjärnkock. Och precis i början får vi en mycket utförlig ät-scen som både förundrar och äcklar mig. Den är helt klart udda. I alla fall så är det annars en klassisk deckare som utspelar sig i Cumbria i nordvästra England med en rätt klurig plott vilket livar upp. Sen finns det kollegor till Poe som verkligen gillar honom och sen några som inte gör det. Så även där skapas en viss kamp mot rättvisan. 

Jag är glad att jag fortsatte med serien och ser fram emot nästa bok framöver. 

Betyget blir 4 av 5 i genren deckare!