Handling: Det börjar i ett fattigt hem på Södermalm 1920. Greta har nyligen förlorat sin far och har fått arbete på varuhuset PUB, men längtar bara bort, till ett annat liv. Som sjuttonåring lyckas hon komma in på Dramatens elevskola, som den yngsta av teaterskolans studenter.
Vi får följa henne under denna tid, som hon senare skulle komma att kalla för sitt livs lyckligaste. En tid av välbefinnande, kamratskap och, för första gången i Gretas unga liv, en känsla av tillhörighet. En tid, också, av passionerad kärlek.
Men så inträder en total scenförändring i samma stund som mästerregissören Mauritz Stiller gör entré i hennes liv. Han både lägger världen för hennes fötter och rycker samtidigt bort henne från den värld och de människor hon känner och älskar.
Den här är en skönlitterär bok som bygger på vissa kända fakta. Som alltid är det lite knepigt men den här typen av romaner att veta vad som faktiskt är sant och vad som inte är det. Den är ju ändå typad som en skönlitterär bok främst. Men det går ju inte att undgå att märka att många detaljer stämmer som adressen, vilka jobb Greta Garbo hade, vilka hon studerade med etc. Lena Einhorn själv verkar även vilja ge en så trovärdig bild av Greta Garbo som möjligt vilket gör att jag känner mig trygg med vad som verkar vara antaganden och vad som faktiskt har hänt.
Parallellt med den här boken läste jag Norrtullsligan av Elin Wägner och den skildrar hur tufft det troligtvis var för Gretas mamma vilket gör mammans känslor desto mer trovärdiga med tanke på hur svårt det var för kvinnor att få bra arbeten med en värdig lön.
Det här är en bok som får mig att leta fakta kring Greta Garbo och genom det så lär jag mig nya saker. Jag måste erkänna att jag inte hade särskilt bra koll på vare sig Greta Garbo eller Ingrid Bergman men genom den här boken kan jag mer om åtminstone den ena och vet att den andra (Ingrid Bergman) är född senare (10 år senare).
Fokus på boken är tiden innan hon for till Amerika men det ges även lite inblickar i de första åren där. Jag tycker mycket om den här boken och jag kommer att bli förvånad om den inte kommer på min tio-i-topplista för året.
det är precis därför jag gillar faction. man går själv vidare
SvaraRaderaJag visste inte att det fanns ett ord för det faction/faktion. Men nu vet jag. Men jag gillar helt klart sånt som får mig att vilja "googla" på ämnen och lära mig mer.
Radera