Handling: John Holdsworth lever ett gott liv i 1780-talets London. Han är lyckligt gift, har en liten son och trivs med sitt arbete som mångsysslare inom bokbranschen. Så en dag förändras allt, utan förvarning drabbas han plötsligt av en serie tragedier. Det hela börjar med att hans son och hustru drunknar i Themsen och slutar med att hans företag går omkull. John är nu helt ruinerad, han har inte ens en egen bostad längre.
När han kontaktas av en rik änka som ber om hans hjälp tvekar han inte. Arvodet är generöst, och han har inget mer att förlora. Uppdraget innebär att John ska bege sig till Cambridge, där änkans son Frank studerar. Änkan har fått veta att Frank inte alls är sig lik längre, han sägs ha blivit mentalt instabil och är under läkarvård. Men det är något som inte stämmer. Vad är det egentligen som har hänt Frank? Då John besöker Franks college förs han i en sluten värld präglad av urgamla traditioner, men också av farliga intriger, oskrivna regler och pennalism. En värld där alla vet vikten av att bevara en hemlighet, och där ett brutalt brott lätt skulle kunna döljas
Jag har åtminstone läst en av Andrew Taylors tidigare böcker (De fyra yttersta tingen). Jag minns att jag tyckte att den var ok men inte så mycket mer än så. Vissa saker tyckte jag mycket om och vissa betydligt mindre.
Nattvandraren blev likadan för mig. Beskrivningarna av det dåtida London och även den instängda Cambridgemiljön är fantastiska. Även historien är intressant och första halvan av boken tycker jag riktigt bra. Men sen blir det inte så mycket mer av det.
Jag är van att komma närmare människorna ju mer jag läser i en bok. Men här är det inte så. Det finns inte mycket kärlek och vänskap utan det handlar om makt och pengar. Huvudpersonen är nog den jag tycker bäst om trots allt och ändå kommer jag honom inte så nära. Gåtan i sig är rätt intressant till en början men på något sätt tappar jag intresset för vad som faktiskt hände mot slutet.
För de som bryr sig mer om historisk miljö än människor kan den här boken vara utmärkt. Men jag ger den betyg 3 av 5 som helhetsbetyg.
Jag köpte ju denna efter att jag egentligen bestämt mig för att Andrew Taylor inte var något för mig (läste hela Roth-trilogin och gillade den inte). Det låter ju inte speciellt lovande det du skriver ;)
SvaraRaderaHaha, förlåt Monika! En kollega kom ju med den till mig och trodde att jag skulle gilla den (då hade jag svårt att säga nej). Och vissa delar var ju bra.
RaderaDu skriver PRECIS vad jag känner! Miljöer och alla historiska detaljer är fantastiska, som att kliva in i en film. Men personerna... de tillförde inget, och inte heller själva intrigen. Nej, det blev platt fall för mig.
SvaraRaderaDet är så frustrerande när en författare är riktigt bra på en del av skrivandet men inte får till den andra delen. Sen undrar jag ibland om kvinnor vill ha mer känslor än män i böcker...?
Radera