Handling: Stina Rudström är äntligen färdig med sin utbildning och stolt och andaktsfull stiger hon in på Allmänna BB i Stockholm för att påbörja sitt första riktiga arbete som barnmorska. Hon vill vara en person som kan göra skillnad för andra människor. Hon ser till och med fram emot att få arbeta över. Glänsande barnkroppar, blod och fostervatten, uppdraget känns både påtagligt och livsbejakande.
Sjuksköterskebristen, den eviga, härjar i Ekstad. Syster Greta, avdelningsföreståndare på Epidemin drar en lättnadens suck när hon får tag i en ny sköterska till sin avdelning även om hon känner sig lite tveksam till syster Katjas kvalifikationer. Var kommer hon ifrån egentligen?
Lilla Marianne som bara går i andra klass oroar sig för mamma Sonja. Oftast ligger hon i soffan när Marianne kommer hem från skolan. Sonja får medicin från sjukhuset och är trött, så trött. Tant Nancy hjälper henne och ett par gånger har ambulansen fått hämta henne.
Uppläsare: Anna Maria Käll
Jag har alltid älskat sjukhusserier i bokform. Ända sedan jag läste om syster Ann Barton som barn under mellanstadiet. Det här är den tredje boken i Karin Wahlbergs serie och vi får följa rätt många personer vilket gör att man ser rätt många saker ur lite olika perspektiv. Jag tycker också att Karin Wahlberg lyckas ge dem olika personligheter. Eftersom boken är tjock och det händer mycket är det också så att allt som nämns inte blir något stort som det kan vara i vissa romaner. Utan istället blir det mer en uppvisning i hur relationerna blir. Jag tänker t.ex på en händelse där en sjuksköterska går med på att göra en sak som egentligen är förbjudet men där det medmänskliga istället får råda. I vissa böcker hade det givet blivit så att sjuksköterskan sen få ta konsekvenserna medan här hände det inte så mycket mer - med just den händelsen. Utan vardagen på sjukhuset rullade på.
Tidsandan känns tydlig och som flera andra modernt skrivna böcker om dåtid blir detaljerna nästan lite väl mycket beskrivna. Det är som författarna ibland sitter med en bild framför sig från en bok eller tidning och försöker beskriva allt i detalj. Men jag förstår att det är en svår balansgång för jag gillar ju samtidigt att verkligen känna av tidandan och interiörerna. Och nu är det inte miljöbeskrivningarna som dominerar alls. Utan mest handlar det om relationer och sjukdomar. Trots att det är många personer att hålla rätt på går det väldigt bra trots att jag lyssnar på boken. För de som läser så går det lätt att bläddra längst bak där alla personer står uppradade. De flesta har dessutom varit med i alla tre böckerna.
Det som jag tycker om är att det är så vardagligt och vanliga människor med problem som finns runt oss. Men inte så att det känns som alla har det hemskt. Men samtidigt går livet upp och ner för de flesta och den biten speglas bra här. Men jag stör mig lite på att Karin Wahlberg återberättar några saker som hänt tidigare i boken precis som jag inte skulle komma ihåg det. Det känns som hon underskattar sina läsare där. Men sen är jag ju inte säker på att alla stör sig. Vissa kanske behöver få upprepningar?
En annan sak som är rolig är att Stina Rudström antagligen jobbar där jag föddes. Enligt wikipeda åtminstone. BB var stängt i vår stad när jag ville ut så pappa fick snabbt ta mamma till Allmänna BB i Stockholm.
Trots att den här nyligen kommit ut så längtar jag redan efter nästa. Jag vill ju veta vad som ska hända med dem alla!
Betyg 4 av 5.
Jag ser verkligen fram emot den här! Tyckte mycket om de två första.
SvaraRaderaKul att du föddes på just det sjukhuset :-) .
Den var lika mysig som de tidigare! Och ja, det var lite kul med Allmänna BB.
Radera