Handling: Thomas föddes 1934. Föräldrarna var tyska medborgare med judiskt påbrå som hade flytt till Tjeckoslovakien efter Hitlers makttillträde. Den unga familjen tvingades så småningom lämna sin tillflyktsort och hamnade i ett getto i Polen. Därifrån fraktades de till nazisternas dödsläger Auschwitz. Det var sista gången Thomas såg sin far.
Uppläsare: Björn Granath
Thomas Buergenthal har skrivit en bok om sitt liv med fokus på barndomen och åren i koncentrationsläger och hur han gång på gång undgick döden. Men vi får även höra om hur han senare flyttar till USA och utbildar sig inom juridiken. På så sätt är det en riktig askungesaga.
Det finns mycket tragik i boken. Under de första åren lever han med sina föräldrar innan kriget börjar. Och även en tid under fångenskapen men tillslut kommer de ifrån varandra. Han får nya vänner som han tyr sig till men många dör allt efter som.
Som många memoarer där författaren inte är en riktigt författare så är mycket i boken övertydligt och det är inte ovanligt med upprepningar så läsaren verkligen ska förstå. Det är lite synd och onödigt. Ibland undrar jag om inte ljudboken bråkar med mig och har hoppat tillbaka lite men så inser jag att formuleringen inte var exakt densamma.
Men historien i sig är riktigt bra och kompenserar genom allt som händer och erfarenheterna han får på gott och ont. Det är också intressant att höra om tiden efter kriget då han som enda jude går i skolan med bara tyska barn. Han berättar om sin egna ilska som fanns där i början. Det kan verkligen inte ha varit lätt.
Boken är väldigt kort och lättläst/lättlyssnad. Den hade gärna fått vara längre för mig med lite mer om hans tid efter kriget. Men det känns ändå som att jag fick tillräckligt för att inte känna en riktig saknad.
Betyg 4 av 5 (för historien, inte språket).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar