Handling: Under de senaste sex månaderna har Arthur Moses dagar sett likadana ut: Han tar hand om sin rosenträdgård och om sin katt, Gordon, sedan tar han bussen till kyrkogården för att äta lunch vid sin hustrus grav. Artonåriga Maddy Harris är en introvert tjej som tillbringar rasterna på kyrkogården för att undvika de andra tonåringarna i skolan. En eftermiddag gör hon Arthur sällskap en gest som är början på en oväntad vänskap mellan två ensamma själar.
Rörd av Arthurs vänlighet och trofasthet, ger Maddy honom smeknamnet Truluv, äkta kärlek. När Arthurs granne Lucille rör sig in i deras krets, skapas band mellan den osannolika trion och genom hjärtesorger och svårigheter hjälper de varandra att hitta nya möjligheter i livet.
Jag har tittat lite på den här boken tidigare. Men när jag såg att det kommer en fortsättning nu i november kände jag att jag ville ta mig an den här.
Boken handlar huvudsakligen om den äldre mannen Arthur som förlorat sin fru och som åker till hennes grav varje dag. Där sitter han och filosoferar över vilka andra som ligger där. Även skoleleven Maddy Harris söker sig till kyrkogården för att komma undan sina plågoandar. Och där uppstår någon form av vänskap bland de två ensamma själarna.Vi får bådas historier berättade även om den är mer ingående om Madde vars historia av naturliga skäl är betydligt kortare. Men den gör mer ont i mig.
Med här finns även Arthurs granne Lucille men även om hon verkligen märks när hon är närvarande är det inte henne jag tänker på när jag tänker tillbaka på boken. Däremot kommer nästa bok fokusera på henne.
Jag tycker författaren gör fina gestaltningar av de tre personerna och då Arthur och Maddy i synnerhet. Jag blir varm av de olika vänskapsförhållandena som uppstår och sorgen över deras ensamhet.
Mitt betyg blir en svag fyra. Jag blir definitivt berörd av boken men jag tror samtidigt inte att den kommer lämna så stora spår efter sig utan försvinna lite i mängden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar