måndag 30 september 2013

Bokstunders bokliga bekännelser

Jag blev taggad av Monika som ville ha lite bokliga bekännelser av mig. Efter lite funderingar så fick jag ihop lite olika saker. Om de sen är intressanta är en annan fråga...

Regler:
Själva meningen med ”bokiga bekännelser” är att varje person som gör den ska tänka efter vad som har hänt i sitt liv och sedan berätta om de största sakerna som är relaterade till böcker och läsning. Det kan vara allt mellan himmel och jord, man sätter gränserna själv för vad man vill dela med sig av – glöm bara inte att namnge inlägget som ”‘ditt namn’ bokiga bekännelser”. När man väl har ”bekänt” så ska man tagga vidare 5 stycken andra bloggare, och sedan meddela dessa personer att de har blivit utvalda! Svårare än så är det inte.

Som barn lästa jag ofta mina föräldrars gamla böcker.
Mina föräldrar läste båda mycket som barn och jag har nog läst nästan alla böcker som de hade kvar. Det fanns Kitty och Mary-Lou, hästböcker, ett gäng av Enid Blytons böcker från dem båda. T.ex Mysterieböckerna var en stor favorit och mamma hade några som hette Kusinerna och Kusinerna kommer igen. Pappa hade två böcker som hette Monika hos Indianerna och Monika i Vildmarken av Ester Bolinder som jag läste många många gånger. Även pappas böcker om Hjortfot lästes men ännu hellre läste jag Bigglesböckerna och de om Worrals (Biggles kvinnliga motsvarighet av samma författare).

Många timmar tillbringades i Bokbussen.
Vi bodde i ett samhälle utan för en lite större stad dit bokbussen kom varannan torsdag. Jag gick nästan alltid dit. Den bok jag nog lånade flest gånger var Greven av Monte Cristo. Det var också där jag upptäckte författaren Joanne Greenberg som skrev om flera tunga ämnen som schitzofreni, dövhet och skuld. Det fanns även en bok - Silvermannen av Madeleine Brent (Peter O'Donnells psedonym) som under många år var en favoritförfattare. Mamma köpte även flera av hennes/hans böcker via bokklubben Svalan.

Första förälskelsen kom via Törnfåglarna.
Den sändes i tv för första gången när jag var tolv eller tretton år. Jag såg inte första tv-avsnittet men däremot andra. Jag blev så tagen av både serien och Ralph de Bricassart eller likväl Richard Chamberlain så jag läste hela boken innan det tredje och sista(?) avsnittet sändes veckan efter. Det som senare fick mitt hjärta att klappa var olika karaktärer i Allersromaner eller Harlequinböcker. Senare när jag var lite mer mogen föredrog jag de olika manliga huvudpersonerna i Dick Francis böcker. Honom gillade jag så mycket så jag till och med läste många av hans böcker på engelska. 

Bokbloggandet började tack vare En bok om Dagen.
Under ett antal år pluggade jag till och från och hankade mig fram på ett mindre bra betalt jobb. Det gjorde att jag läste om mycket böcker och lånade till en viss del. 2003 kom jag ut i arbetslivet igen efter fyra år på Universitetet med mer fritid och mer pengar. Bokläsandet kom sakta igång mer och mer och jag hittade efter några år till bloggvärlden. I början läste jag bara lite olika bloggar men det som gjorde att jag började blogga själv var mycket för att på sikt kunna vara med i En bok om Dagens Pocket och Prassel-paket. Det verkade vara helt underbart! Så efter en mjukstart i min mer privata blogg via en blogg med böcker och filmer blev det slutligen en mer renodlad bokblogg - Bokstunder. Det har lett till att högen med olästa böcker har växt rejält och högen ger mig både ångest en stor känsla av lyx!


Nu önskar jag höra lite bokliga bekännelser från lite andra bokbloggar som jag följer och där jag inte hittat några bekännelser. Skriv gärna en bekännelse om ni vill och orkar.

Mina fem är...


10 kommentarer:

  1. Kul att läsa dina bekännelser! Nu ska jag fundera ut några egna. :)

    SvaraRadera
  2. Åh bokbussen! Vilka minnen det ger :)
    Vad roligt att få läsa om din bekännelse. Såg att du har taggat mig men tyvärr avstår jag denna då jag inte känner att jag har nåt att berätta och tyvärr inte orkar ta itu med :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja visst väcker den minnen :-). Det är helt ok att avstå.

      Radera
  3. Haha, jag har också bott så ocentralt att vi fick nöja oss med bokbuss.. Fast när jag var liten tyckte jag att det var ganska coolt ändå, gällde bara att vara snabb för jag bodde granne med en dagmamma som ofta var snabb med att sno barnböcker ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ajdå, inte lätt :). Men det var tur att den fanns ändå.

      Radera
  4. Intressant att du också läst Madeleine Brent, jag blev väldigt överraskad den dag jag upptäckte vem det var :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag blev också förvånad :). Modesty Blaise har varit en annan favorit men jag fördrog serietidningen där.

      Radera
  5. Jag besökte också bokbussen och om jag inte minns helt fel så kom den varannan torsdag till oss också :-). Men jag lånade även böcker på biblioteket, både i stan och på skolan. Jag läste verkligen MASSOR.
    Jag älskade Enid Blytons böcker, speciellt Fem-böckerna (älskade de gamla böckerna som varit mina föräldrars - de nyare var inte lika bra tyckte jag), Läste även Kitty och Mary Lou, däremot aldrig Biggles.
    En period läste jag massor med hästböcker även om jag i övrigt inte var intresserad av hästar.
    Sen kom Harlequin och tantsnuskböckerna, harvade igenom en hel del såna.
    Och sen kom deckarna och det är där jag har fastnat - i deckarträsket ;-).

    Du har blivit taggad hos mej! http://boksnoken.wordpress.com/2013/10/02/lista-2/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kul att tänka tillbaka för man kommer på så många böcker som var speciella för en.

      Biggles hade jag aldrig läst om det inte var för att böckerna fanns i hemmet :-). Men de var helt ok faktiskt. Ang. hästböcker var det samma för mig. Jag läste gärna böckerna men var inte heller särskilt intresserad av hästar.

      Haha, tack för taggningen. Jag ska försöka få ihop något i helgen.

      Radera