söndag 5 september 2010

Paganinikontraktet av Lars Kepler

Jag hör till dem som inte var så imponerad av Hypnotisören. Men den här tycker jag var bättre. Fast även den här var alldeles för brutal och blodig för min smak.

Handling: En sommarnatt hittas en kvinna död på en stor fritidsbåt som driver runt i Stockholms skärgård. Hennes lungor är fyllda av bräckt vatten, men det finns inga spår av detta vatten på kläderna eller resten av kroppen.

- Hon har drunknat, Joona, säger Nålen.
- Drunknat?
Nålen nickar och ler vibrerande.
- Hon har drunknat ombord på en båt som flyter, säger han.
- Antagligen har någon hittat henne i vattnet och lyft ombord henne.
- Ja, men om jag trodde det så hade jag inte tagit upp din tid, säger Nålen.

Nästa dag hittas en man död i sin paradvåning på Östermalm. Mannen hänger i en snara från lampkroken i taket. Hur har det gått till? Det är högt i tak och det finns inte en enda möbel i hela rummet, ingenting att klättra på. Trots det är kommissarie Joona Linna övertygad om att det rör sig om självmord. Han har givetvis rätt. Mannen har tagit sitt eget liv, men självmordet avslutar inte fallet, utan blir istället upptakten till ett hisnande intensivt och farligt förlopp.

Vissa kontrakt kan man inte bryta ens genom sin egen död.

Det som jag bland annat ogillar med boken är att den är för lång. Man går in i alldeles för många människors liv som egentligen bara är bifigurer. Det var det stora problemet jag hade med Hypnotisören, just att hypnotisören med familj nästan blev huvudpersonerna. Här var bifigurerna bättre och mer intressanta men det blir för spretigt/stort. Dessutom är det alldeles för många groteska mord. Uppläsaren till den här boken läste dessutom aningen för långsamt vilket störde lätt.

Samtidigt kan jag mycket väl se framför mig en filmatisering av den här som skulle locka många. Då skulle dessutom alla bifigurers bakgrundshistoria inte få plats i manuset.

Boken var trots allt väldigt spännande och jag hade mycket svårt att sluta lyssna, jag tog alla chanser jag hade.

3 kommentarer:

  1. Hmm, nu blir jag lite orolig och vet inte om jag vågar läsa den här - jag gillar ju inte heller när det är alltför blodigt... Morden i Hypnotisören var nästan på gränsen för vad jag tål.

    SvaraRadera
  2. Boksnoken: Du får skumläsa när det blir lite för äckligt. Det är värre när man lyssnar, då är det svårt att hoppa över stycken.

    SvaraRadera
  3. Jag är inte helt förtjust i boken. Jag håller med om att det är väl brutalt skildrade mord. Det gottas i det otäcka vilket jag tycker är onödigt.

    SvaraRadera