söndag 30 augusti 2020

Vägen till äppelriket av Anna Fredriksson

Sista och avslutande delen om Pensionat Pomona!

Handling: Hösten har kommit till Österlen och äppelodlingarna dignar. Efter Vanjas lyckade målerikurs på Vallmogården åker hon till Köpenhamn för att ha sin första utställning på länge. Vernissagen blir en bejublad tillställning där en man från hennes förflutna dyker upp. Samtidigt har Sally svårt att nå fram till sin mamma och börjar på egen hand leta efter sin okända morbror. Sally driver nu pensionatet med hjälp av kärleken Peter. Dottern Josefin har öppnat vintagebutik men kunderna uteblir. Ortsbefolkningen tycks fortfarande se henne och Harald som ett avvikande par och hon gör allt för att passa in. Det varma relationsdramat om tre generationer kvinnor på Österlen får här sin upplösning.

Uppläsare: Marie Richardson

Jag har tidigare njutit av att lyssna på Mellan himmel och hav och sen Ett enklare liv och nu kom den tredje och avslutande delen - Vägen till äppelriket. I dessa tre böcker har vi fått följa tre kvinnor - Vanja, hennes dotter Sally samt Sallys dotter Josefin.

Jag tycker att böckerna har ett smart upplägg. I många böcker i genren feelgood ligger fokus på arbeten eller hobbies som många kvinnor dras till. Eller känner en önskan att livnära sig på. Här är Vanja konstnär, Sally har ett pensionat och bakar bröd och äppelkakor och gör massa annat gott. Hennes dotter Sally och hennes sambo jobbar för att vara självförsörjande till viss del och öppnar även en vintagebutik. Så jag tror att vi är många läsare/lyssnare som dras till minst någon av kvinnornas leverne.

Jag tycker även om när det finns sorg eller smärta med som uppväger det puttenuttiga och mysiga. Och det finns det definitivt här. Det finns fortfarande mycket oklart i relationen mellan Vanja och Sally och i den här boken är det fokus på Vanja och hennes uppväxt. Sallys och Vanjas relation har förbättrats men det finns någon oerhört skört i den. Vanja är ju dessutom inte den enklaste personen att prata med.

Josefin å sin sida känner att hon saknar vänner och lyckas bli en del av en stor cykelfest där hon och Harald får träffa på lite olika människor. Människor som kommer påverka hennes liv på ett lite oväntat sätt. Just den här biten gjorde boken lite mer spännande men kändes också lite väl överdriven i min smak. Jag märker att jag är rätt dubbel till händelserna här.

Jag nämner feelgood i min text här och det här är en klassisk bok där man är i gränslandet. Jag är rätt säker på att det kommer sluta lyckligt och alla känslor är väldigt tydligt förmedlade. Det går inte att misstolka karaktärerna. Men personerna har ett bagage på olika sätt vilket gör att även om livet är bra så är de mer eller mindre tilltufsade av livet. Och även om det finns kärlek och lite förälskelse är det ändå betydligt mindre än i många feelgood. Fokus är på kvinnorna och relationerna dem emellan och lite med andra i närområdet. 

Jag känner att det blev ett bra avslut på serien genom den här boken men kommer att sakna att hänga med dem. Främst Sally som kanske är närmast mig i ålder.

Betyg 4 av 5. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar