Handling: Björn Skifs är en av Sveriges absolut största underhållare. Han har
gjort en fantastisk karriär i och utanför Sverige som sångare och blivit
folkkär här hemma som programledare, skådespelare och showartist. Han
har en av vårt lands mest beundrade sångröster.
Nu berättar han
hela historien om sin makalösa karriär. Från barndomen i Vansbro till
tiden som popstjärna i Slam Creepers på 1960-talet, bildandet av
rockbandet Blåblus och det internationella genombrottet med USA-ettan
"Hooked on a feeling" 1974. Från SVT:s julkalender "Julius Julskötare"
1978 till de dubbla vinsterna i Melodifestivalen. Från succéshowerna på
Hamburger Börs och musikalen SPÖK! på Maximteatern i början av
1980-talet till filmsuccéerna med Strul och Drömkåken. Från
"Nöjesmassakern" till "Kryzz". Från BadRock till 2000-talets utsålda
arenaturnéer.
Björn Skifs berättar också öppenhjärtigt och
gripande om sitt privatliv. Om den vanliga människan bakom
affischnamnet, långt från strålkastarljuset.
Uppläsare: Björn Skifs
Björn Skifs har skrivit sina memoarer tillsammans med författaren och journalisten Petter Karlsson. I den här boken får vi en rejäl genomgång av hans liv. Boken är i det stora hela kronologiskt uppbyggd. Vi börjar i hans barndom och rör oss stegvis mot nutid där han trots sin ålder inte pensionerat sig än.
Min bild av Björn Skifs har inte förändrats ett dugg efter den här boken. Bara gjort mig lite mer medveten om vad han faktiskt åstadkommit genom åren. Musiken och filmerna hade jag hyfsad koll på men inte teaterdelen. Sen är det otroligt många namn som nämns och jag skulle gissa att mina föräldrar (som är några år äldre/yngre än honom) har en betydligt bättre koll än vad jag har på dem. Han är dessutom väldigt mån om att ge väldigt många cred för deras jobb.
Stora delar av boken berättar om upplevelsen av det som han varit med om - och även där det inte gick som han tänk. Men då mer ur ett humoristiskt perspektiv. Endast en gång handlar det om en lite större konflikt och det är tydligt hur hårt den tog både honom och hans fru. Min syn på Björn Skifs är att han verkar vara en otroligt trevlig person som genom sin trevlighet oftast blir bemött därefter. Och när det plötsligt blir en ordentlig konflikt så blir det nog betydligt större för honom än många andra eftersom det sker så sällan.
Jag tycker att det är en fin bok och den blir väldigt personlig när det är han själv som läser upp boken. Men den sticker inte ut som många andra memoarer mycket för att den är så snäll (känns hemskt att säga så). I princip varje person han skriver om är en otroligt trevlig person enligt honom. Men genom att han faktiskt tog upp en konflikt så kändes han genast mer mänsklig.
Betyget blir 3+.
Det här är ju en biografi som jag är lite nyfiken på. Björn Skifs har liksom funnits med i hela mitt liv och han är en riktig tusenkonstnär. Det här kunde ju faktiskt vara något att lyssna på medan man pusslar 🙂
SvaraRaderaJa, det kan du ju testa! Egentligen var både Mikael Persbrants och även Torsten Flincks memoarer mer underhållande (men fick mig inte att gilla dem bättre). Men jag är ändå nöjd med att jag valde att lyssna på den här.
Radera